Kampen om ett ord

När Marie-Antoinette anlände som ung kronprinsessa i Versailles drogs hon snabbt in i diverse hovintriger. En av de mest berömda är den lilla konspiration som gått till historien som "Kampen om ett ord".

Publicerad Av

När Marie-Antoinette anlände som ung kronprinsessa i Versailles drogs hon snabbt in i diverse hovintriger. En av de mest berömda är den lilla konspiration som gått till historien som "Kampen om ett ord". Ludvig XV:s döttrar avskydde kungens älskarinna Mme du Barry. För att sätta henne på plats baktalade de henne inför Marie Antoinette och fick kronprinsessan att lova att inte prata med du Barry. Detta innebar att du Barry inte heller fick tala med henne, eftersom kungliga inte fick tilltalas annat än på invit. På det här sättet snubbades du Barry offentligt varje dag vid hovet där kronprinsessan glatt samtalade med alla utom henne.

Vad Marie Antoinette inte förstod var att när hon snubbade älskarinnan snubbade hon även älskaren, och Ludvig XV skrev ursinniga brev till Marie Anoinettes mor, kejsarinnan Maria Theresia av Österrike, och krävde att hon skulle ta sin dotter i örat och tvinga henne att prata med Mme du Barry. Trots att det bar kejsarinnan emot att tvinga sin dotter att prata med en kunglig älskarinna som inte ens var född adlig så skrev Maria Theresia och befallde Marie Antoinette att prata med Mme du Barry. Efter ytterligare några intriganta turer talade till slut Marie Antoinette till Mme du Barry offentligt. En enda gång - aldrig mer. Sedan fick saken bero och alla kunde på något sätt se sig som segrare, trots att det enda som allting egentligen slutade med var att ett par ord slängdes fram. Ingenting ändrades, det var ingen öppen hand som sträcktes ut, ingen uppriktighet.

Jag har i två tidigare inlägg tagit upp att det är problematiskt att SKL mäter skolors kvalitet med hjälp av en elevenkät där man mäter mål som inte finns. Av de sju frågorna som ingår i enkäten lyder fråga 4:"Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena", och fråga 7 lyder: "Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen". Enkäten utformades 2010, utifrån de då rådande styrdokument där det ju fanns mål i ämnena.länk till annan webbplats Från och med 2011 finns det inte längre några mål i ämnen. SKL har alltså sedan 2011 frågat eleverna om de vet vad de ska kunna för att nå mål som inte finns, och om deras lärare förväntar sig att de ska nå icke-existerande mål. Detta innebär att en lärare som arbetar tydligt med det centrala innehållet och kunskapskraven med sina elever kan få hela klasser där varenda elev anger att de inte har en aning om hur de ska nå målen, eftersom de aldrig har hört talas om att det finns några mål och att deras lärare inte förväntar sig att de ska nå de här målen de aldrig hört talas om eftersom de inte finns.

Man kan i andra källor hos SKL och Skolinspektionen se att man med "nå målen" avser att få ett godkänt betyg. Men om SKL menar att svaret ja på påståendet "Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen" innebär att läraren förväntar sig att eleven ska nå betyget E i alla ämnen, så är ju detta ett mål som är lägre än det som ställs i skollagen, nämligen att alla elever ska nå så långt de kan. Att förvänta sig att alla elever ska nå E, vore därmed ett lagstridigt mål.

Trots detta går SKL ut och hävdar att den här enkäten "mäter hur väl skolan och kommunen lyckas med sitt värdegrundsarbete och andra aspekter som har med skolans hela uppdrag att göra. Resultatet ger ett bredare och djupare perspektiv på skolans innehåll och uppdrag än om vi enbart tittar på kunskapsresultaten."länk till annan webbplats (SKL)

Efter att jag skrivit om detta problem här, samt i mailkontakt med SKL, svarade en person i chefsställning på SKL att de var medvetna om denna problematik och att de skulle revidera enkäten så att den utformas i enlighet med styrdokumenten och mäter mål som når upp till skollagen. Personen skrev också att det var en bra idé att komplettera informationen på hemsidan om problematiken, eftersom många huvudmän använder enkäten både för målstyrning och kvalitetsredovisning.

När hemsidan uppdaterades 25-27 mars fanns det inte med någon information om det ovan beskrivna. Jag skrev då ett inlägg till där jag uttryckte min besvikelse över detta.

Den 31 mars lägger då Skolverket ut kompletterande information. Nu skriver man att enkäten kommer att revideras inför 2015/2016. Man skriver "Frågorna kommer att vara kvar men enskilda ord kommer att ersättas."länk till annan webbplats Inget om vilka ord det är som ska ersättas, och varför. Inget om problematiken med de nuvarande frågorna och de därmed sammanhörande problemen med att tolka svaren man får. Nej - "Enskilda ord kommer att ersättas".

Jag tror inte att jag behöver lägga ut texten om hur betydelsefulla enskilda ord kan bli, hur direkt avgörande för ett innehåll ett enda enstaka ord kan vara.

Men jag kan inte låta bli att konstatera att det är sorgligt att SKL inte frankt kan gå ut och erkänna att man underlåtit att revidera enkäten i enlighet med rådande styrdokument och att man därför mätt fel saker och inte har en aning om vad de svar man får in egentligen förhåller sig till. Svaren är alltså totalt meningslösa. Man bör naturligtvis hederligt ta på sig detta, och varna huvudmän för att använda enkäten i sin nuvarande utformning som underlag för målstyrning eller kvalitetsutvärdering.

Istället väser man motvilligt ur mungipan: Il y a bien du monde, aujourd'hui, à Versailles!

Det enda som allting egentligen slutade med var att ett par ord slängdes fram. Ingenting ändrades.


Ylva Pettersson

Legitimerad lärare i kulturhistoria, teater och historia på gymnasiet.

Mejla