5 förslag för läraryrkets framtid

Det finns problem med dagens lärarutbildning, därom verkar de flesta vara ense. Jag pratade häromveckan med en tjej som går på lärarutbildningen nu, hon läser historia i en av våra större städer. De får två timmars undervisning i veckan. Deras klasskamrater på lärarprogrammet som läser matematik har heldagar med lärarledd undervisning, varje dag i veckan.

Publicerad Av

Blivande matematiklärare får alltså undervisning, historielärarna ska mer eller mindre bli autodidakta. Redan detta är absurt. När man sedan betänker att de här studenterna tar studielån och investerar like mycket i sin utbildning så är det fruktansvärt orättfärdigt anser jag att en student får 16 gånger mer för pengarna än den andra.

Samtidigt läser jag en twittertråd där några bekanta som undervisar på lärarutbildningen förfasar sig över studenternas låga närvaro på föreläsningar och seminarier. Det sägs att om inte föreläsningen uttryckligen är obligatorisk så faller hälften av studenterna bort.

1505538_10151826501862761_1518840806_n

Jag kontaktades häromdagen av ett par lärarstudenter som skriver sitt examensarbete om det flippade klassrummet. Jag sa att jag blev glad över att metoden tas upp på lärarutbildningen och fick svaret att de inte hade hört talas om flipped classroom genom lärarutbildningen utan genom att leta efter uppsatsämnen i lärargrupper på facebook. Tvärtom sade de, hade inga som helst metoder eller modeller kopplade till digitala verktyg någonsin nämnts under deras lärarutbildning. Deras utsaga stöds av vittnesmål jag fått från andra lärarstuderande, t.ex. den student som förra året kontaktade mig för en enkätundersökning där han mätte graden av digitalisering i undervisningen genom att fråga hur ofta jag använde powerpoint på lektionerna.

Antalet sökande till lärarutbildningarna är svajigt, på några inriktningar/ämneskombinationer mycket oroväckande, ja direkt katastrofalt. Det finns många tankar kring varför läraryrket inte attraherar tillräckligt många sökande till utbildningarna. Man lyfter t.ex. de låga lönerna, en ofta undermålig arbetsmiljö, låg status och brist på karriärvägar som anledningar till att allt för få väljer lärarutbildningarna. Vi ser hur som helst att lärarutbildningarna har problem, både med att locka till sig studenter och med att de studenter som söker sig till lärarutbildningarna inte klarar sina studier. Ingen som läst artiklar om hur lärarutbildningarna tvingas anlita specialpedagoger för att hjälpa de lärarstuderande som inte kan läsa och förstå litteraturen, inte kan skriva en begriplig text, kan blunda för att det finns problem.

När Thomas Östros var utbildningsminister hade man redan sett att det var för få studenter som sökte sig till lärarprogrammen. Han beslutade då att drastiskt utöka antalet studieplatser. Det var då det gigantiska kaoset verkligen exploderade, med urholkad undervisning, gigantiska grupper, neddragningar på VFU:n, att man tog in studenter som saknade de förkunskaper som krävs m.m.länk till annan webbplats Av detta har man uppenbarligen inte lärt någonting, eftersom det nu igen beslutas att man ska åtgärda den tilltagande lärarbristen med att öka antalet studieplatser. Denna befängda ovilja mot att lära av erfarenheten får mig att bäva för yrkets framtid. Som en kollega lite drastiskt sa: Om man har svårt att hitta folk som vill bygga hus på en soptipp, tror man verkligen att man får fler som vill bygga genom att göra soptippen större?

Jag vill föra fram fem förslag på konkreta åtgärder som jag, utifrån tidigare reformer och utbildningspolitiska beslut, tror skulle kunna få fler studenter att söka lärarutbildningar och fler lärare att stanna i yrket:

1. Minska antalet platser på lärarprogrammen. Ta efter läkarutbildningens dimensionering. På så sätt kan lärarutbildningen åter bli en utbildning för de mest lämpade studenterna, och man kan satsa på att alla studenter på lärarprogrammen ska få en utbildning av yppersta kvalitet. All undervisning på lärarprogrammen bör också göras obligatorisk, och ogiltig frånvaro ska leda till att man mister studiebidraget och att man även kan mista sin studieplats (till ogiltig frånvaro räknas naturligtvis inte sjukskrivningar och VAB). Samtidigt bör man bygga ut möjligheterna för personer med andra examina såsom matematiker, ingenjörer, tolkar etc. att komplettera sina utbildningar så att de får ut en lärarlegitimation.
2. Höj lärarlönerna. Statistiken över de senaste 20 årens löneutveckling visar att det är ämneslärarna/adjunkterna som värst halkat efter i löneutvecklingen - särskilda satsningar bör därför göras på den gruppen lärare.
3. Ta fram ett nytt arbetstidsavtal för lärare. Det är totalt orimligt att mängden undervisning i en tjänst helt ligger i händerna på arbetsgivarens godtycke. Undervisning är och ska vara kärnan i en lärares tjänst, och därför måste det finnas någon form av gemensam stomme att utgå från när man bestämmer vad en heltidstjänst är. Vi pratar ofta om en likvärdig skola, men för lärarna är likvärdighet numera en utopi. Hos vissa huvudmän kan en heltidstjänst för en ämneslärare utgå från den tidigare måttstocken som låg kring 504 timmar, hos andra kan utgångspunkten vara att alla ämneslärare ska undervisa från 650 timmer och uppåt. En skillnad som är orimlig, och när likvärdigheten brister så totalt för lärarna leder det naturligtvis till att den undervisning dessa lärares elever får inte heller är likvärdig. Avskaffa AP-tiden!
4. Inför rätt till kvalificerad pedagogisk och ämnesanknuten fortbildning. Denna bör genomföras i samarbete med universitet och högskola, och vägarna in i forskning bör göras fler och bredare för praktiserande lärare.
5. Förstatliga skolan. Bara med en gemensam huvudman kan vi skapa likvärdiga premisser för Sveriges lärare, och därmed större chanser till en likvärdig skola för alla elever. Staten är dessutom huvudman även för universitet och högskola, och kan därmed se till att skapa den koppling mellan forskning och praktik som är nödvändig för att vi ska kunna utveckla en konkurrenskraftig skola.


Ylva Pettersson

Legitimerad lärare i kulturhistoria, teater och historia på gymnasiet.

Mejla