Folkhögskolan – det viktiga alternativet

Jag har på sistone stött på några före detta elever, som senare har gått utbildningar på folkhögskolor. Några av dessa elever hade av olika skäl svårt att komma till sin rätt i gymnasiet, det finns många omständigheter i livet som kan göra att orken, lusten och möjligheten att studera inte finns på plats just när man ska skaffa sig sin gymnasieutbildning.

Publicerad Av

De på många sätt känsliga, utmanande och sårbara tonåren kan ibland vara svåra att förena med det hårda arbete, den stress och det fokus som krävs för att man ska utvecklas så långt som möjligt inom ramen för gymnasieskolan. Ibland kan själva formen för gymnasiestudierna, de många ämnena, den begränsade valfriheten, det höga tempot sätta krokben för eleverna.Ibland är det livet självt som kommer emellan.

Den vackra folkhögskolan Wendelsberg. (Foto: Prolineserver)

De elever jag nu träffat som fått läsa på folkhögskola uttrycker en mycket stor glädje och tacksamhet över att ha fått den möjligheten. Enhälligt. De pratar om en social miljö som underlättar för studier genom att erbjuda såväl gemenskap som trygghet. De talar om engagerade lärare som ser hela eleven, som sätter in eleverna i ett brett helhetsperspektiv. De talar om elever som ser skolgången som en ny chans, en vinstlott i livet.

De flesta elever jag nu talat med tar också upp hur viktigt det är att få kombinera de teoretiska studierna med olika former av estetiska och kreativa ämnen. På folkhögskolor erbjuds ofta musik, teater, dans, måleri och andra konstnärliga och skapande ämnen och även elever på allmän linje kan integrera dessa i sina studier. Det är påtagligt hur högt mina gamla elever har uppskattat de här möjligheterna att använda hela sin talang, hela sin kreativitet för att utvecklas och nå i mål med studierna.

Ett annat tema som återkommit i samtalen är hur eleverna har uppskattat skönheten hos folkhögskolorna. Man pratar om vackra sjöar, parker, skog och vitsippsbackar. Njutningen i att befinna sig i en miljö där man kan fröjda sig, glädjas åt en vacker utsikt, doft av nyslaget gräs, gamla undervisningssalar med antika möbler, kanske t.om. en vedkamin. Att studiemiljön är viktig för lärandet och välmågan står i centrum för mycket uppmärksamhet idag - grundarna av folkhögskolor verkar oftast ha haft detta klart för sig redan för 100 år sedan.

Jag hade själv privilegiet att få tillbringa ett par år på folkhögskola, och vet precis vad mina elever talar om. Att läsa på folkhögskola var en helhetsupplevelse där studier och liv gick hand i hand. Jag har ofta undrat varför folkhögskolorna får sådan liten plats i skoldebatten och varför denna skolform så sällan finns med när studier kring det svenska skolväsendet görs eller presenteras.

Vi på gymnasiet kan lära av folkhögskolornas helhetssyn. Inte minst hoppas jag på reformer som åter ger alla gymnasieelever tillgång till estetiska ämnen!

Jag vill också förmedla den glädje som kommit fram i mina möten med tidigare elever, där de med stor tacksamhet beskrivit den chans de fått som nyvuxna att få en examen, utvecklas som människor, hitta tillbaka till lusten att lära och stärkas i sin tro på att man kan nå sina mål, även om man ibland måste gå en omväg.


Ylva Pettersson

Legitimerad lärare i kulturhistoria, teater och historia på gymnasiet.

Mejla