LR:s arbetstidsmetod ska hjälpa skolorna att hantera arbetstiden

På skolan Futurum i Bålsta utanför Stockholm har LR:s arbetstidsmetod skapat nya diskussioner om arbetets innehåll och blottlagt många ”onödiga” arbetsuppgifter.
– Förhoppningen är att metoden ska mynna ut i en bättre arbetssituation, säger läraren Johan Kottorp.

Johan Kottorp, 4–9-lärare i Håbo kommun, pekar smått uppgivet på sitt skrivbord belamrat med papper, papper och ännu mer pappershögar.
– Se här, jag hinner inte med att sortera och arkivera. Även om jag har en hög stresströskel visar det bara hur svårt det är att få tiden att räcka till alla moment, säger han. Johan Kottorp deltar i LR:s arbetstidsmetod på Futurum. Metoden är framtagen som en möjlig modell att hantera arbetstidsfrågor på ett systematiskt sätt lokalt på skolorna.

Precis som på de flesta skolor är det på Futurum vanligt med diskussioner om arbetets innehåll.
– Tiden äts upp av arbetsuppgifter som bara dyker upp vilket förstås skapar stress. Ibland undrar jag också varför vi ska ställa upp stolar, torka av bänkar, koka kaffe eller hämta post. Det behövs en tydligare uppdelning för olika uppgifter och rektorerna borde delegera uppgifterna till specifika yrkeskategorier i skolan, säger han.

”Tiden äts upp av arbetsuppgifter som bara dyker upp vilket förstås skapar stress.”

Johan Kottorp, 4–9-lärare

När Skolvärlden är på besök en fredagseftermiddag i början av mars hålls ett partssammansatt möte där representanter från både arbetsgivare (rektorn) och lärare deltar tillsammans med LR:s regionala ombudsman Björn Cárdenas. Arbetsuppgifterna har redan sorterats in i kategorierna undervisning, undervisningsanknutet arbete och övrigt med underkategorierna ”Alla” och ”Olika”. Sittande möte ska avgöra om övriga uppgifter gäller alla eller bara olika (vissa) lärare:
– Nationella prov, hantering av leveranser, institutionsansvar, krisgrupp, lagledaruppdrag?
– Olika.
– Morgonmöte, incidentrapport, pedagogisk utredning, föräldramöte?
– Alla.
– Friluftsdag?
– Alla kan ”drabbas”, enas mötesdeltagarna om, och skrattar.

Listan på övriga arbetsuppgifter är nästan oändlig och det uppstår diskussion om flera av dem, som bordläggs till senare möten. Arbetsmetoden utförs i flera steg i två forum. Den ena är den partssammansatta gruppen och den andra utgörs av alla lärare på skolan.
– Metoden ligger bra i tiden med de nya arbetsmiljöreglerna från Arbetsmiljöverket om social och organisatorisk arbetsmiljö, men syftet med metoden är inte någon arbetstidsreglering utan att komma fram till en rimlig dimensionering av de olika arbetsuppgifterna, säger Björn Cárdenas.

Även om metoden innebär extra arbetstid – två heldagar – och ett tragglande med stort och smått, tycker de medverkande att det är väl använd tid, menar Johan Kottorp.
– Vi lärare var ganska samspelta när vi skissade på timmarna, men visst visar metoden att det skiljer sig mycket hur mycket tid arbetsuppgifter tar för olika lärare. I slutändan måste vi hitta ett medelvärde, säger han och fortsätter:
– Det är ett viktigt arbete även om det är svårt att veta var vi hamnar, men alla lärare vet att vi gör mer administrativt arbete i dag än för bara några år sedan, så om resultatet visar något annat skulle det kännas orättvist.

Rektor Ewa Johansson framhåller betydelsen av samverkan i en tid då skolan är utsatt för ett hårt tryck.
– Ska vi ha en framgångsrik skola behöver skolledning och medarbetare vara på samma sida. Ibland är det förstås inte så, men i mångt och mycket behöver vi värna om varandra eftersom det är en tuff arbetsplats.

Lärarnas Riksförbunds lokalombud, Joakim Läbom, har överraskats av den stora mängden arbetsuppgifter som kommit fram.
– Vi sitter ju ofta på våra arbetsrum och då kommer diskussionen upp: Hur ska vi hinna med? Jag hoppas att vi med den här genomlysningen ska lyckas få till en bra fördelning av arbetsuppgifterna.

Mer inom ämnet