Jobba inte gratis

Ombudets bästa tips för hur du håller koll på arbetstiden

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid. Med bättre koll på arbetstidsreglerna kan du lättare ställa krav på en förändring. Lokalombudet
Carina Murblad tipsar om hur.

Carina Murblad är lokalombud och lärare i idrott och hälsa på Tomtbergaskolan i Huddinge. Foto: Magnus Glans

Konflikter som behöver redas ut, möten med kort varsel eller oplanerade vikarieinhopp för kollegor. Lokalombudet Carina Murblad kan ge många fler exempel på arbetsuppgifter som kan dyka upp under arbetsdagen och äta upp din planeringstid. Kanske löser du situationen genom att sitta kvar efter arbetsdagens slut och jobba ikapp, eller så tar du med arbetet hem och gör det på din förtroendetid fast du egentligen hade tänkt använda den tiden till annat. Resultatet blir i så fall att du bjuder på din tid och i praktiken jobbar gratis.
– Många lärare har en väldigt stor arbetsmoral och löser situation efter situation på det här sättet. Man gör det för att man inte vill att undervisningen och eleverna ska bli lidande. Men förutom att du då jobbar gratis så riskerar du också att drabbas av stress och att börja må dåligt. Sätt dig in i arbetstidsreglerna så att du kan börja ställa krav, råder Carina Murblad.

Reglerad arbetstid och förtroendearbetstid – så funkar det

Det första du behöver ha koll på är systemet med reglerad arbetstid och förtroendearbetstid, som de flesta lärare har. Den reglerade arbetstiden utgör den största delen av arbetstiden och är den tid som ska finnas inlagd i ditt arbetstidsschema. Alla arbetsuppgifter som du själv inte kan bestämma tid, plats och innehåll för ska rymmas inom den reglerade arbetstiden. Undervisning, visst för- och efterarbete, gemensam planering med kollegor, utvecklingssamtal och föräldramöten är exempel på sådant som du ska hinna med under den reglerade arbetstiden.

En mindre del av arbetstiden är förtroendearbetstid. Du styr själv över när och var den tiden ska användas, och du har fått arbetsgivarens förtroende att använda den på det sätt som gagnar din undervisning bäst. Rektorn kan alltså inte bestämma vad du ska göra under din förtroendearbetstid. En del av undervisningsplaneringen, spontana föräldrakontakter och en del förkovran inom ens ämnen är sådant som många lärare använder förtroendearbetstiden till.

”Ett vanligt problem är att arbetsgivaren trycker in för många arbetsuppgifter på den reglerade arbetstiden, och inte schemalägger och tidsätter dem.”

Carina Murblad

På papperet låter uppdelningen mellan reglerad arbetstid och förtroendearbetstid tydlig, men i verkligheten är det inte lika enkelt, berättar Carina Murblad.
– Ett vanligt problem är att arbetsgivaren trycker in för många arbetsuppgifter på den reglerade arbetstiden, och inte schemalägger och tidsätter dem. Om schemat utöver undervisningen är fulltecknat med beordrade saker som närvarouppföljning, pedagogiska måltider och rastvaktande, så finns det ingen luft för att ta en sådan sak som att skriva incidentrapporter. Problemet är nog vanligare på skolor där rektorn vill att lärarna ska hinna med mycket som inte har med undervisning att göra. Det är därför LR driver att lärare i första hand ska jobba med undervisning och arbetsuppgifter som hör till undervisningen.

Foto: Magnus Glans

Bättre koll med detaljerat arbetstidsschema

Ett bra sätt att få större kontroll över arbetstiden är att själv göra ett detaljerat, personligt schema över sin reglerade arbetstid, tipsar Carina Murblad. Förutom dina lektioner ska du lägga in tid före och efter varje lektion för att hinna plocka fram och ta undan material. Du ska också lägga in en rast varje dag. Enligt lag har du rätt till 30 minuters rast efter högst fem timmars arbete. Luckan i schemat behöver ofta vara längre än så för att du verkligen ska hinna få ut dina 30 minuter. Lägg också in tid för konferenser och möten, dokumentation, tillsyn, närvarohantering och alla andra arbetsuppgifter som du ska hinna med under veckan. De luckor som uppstår när du har lagt in allt annat behövs som planeringstid och det markerar du också i schemat.

Övertid även för lärare

Stäm av schemat med ditt ombud om du behöver råd och skicka sedan in det till rektorn. Om du gör så blir det tydligt hur du behöver använda den reglerade arbetstiden, och det blir enklare att se om det finns rimligt med tid för allt som ska rymmas under veckan. Schemat kan sedan även fungera som en hjälp när oväntade saker uppstår. Carina Murblad ger ett exempel:
– Din rektor kanske kommer och säger att du behöver ta en lektion för en kollega som blivit sjuk, när du har din planeringstid. Med ett tydligt schema blir det lättare att bolla tillbaka till rektorn och fråga när du i så fall ska göra din egen lektionsplanering. Rektorn får då hjälpa dig att prioritera bort något annat så att du kan göra planering vid ett annat tillfälle, eller be någon annan ta klassen i stället. Rektorn kan också säga att du får göra planeringen efter din ordinarie arbetstid, och då få övertidsersättning för den tiden. Det är ett vanligt missförstånd att lärare inte skulle ha rätt till övertidsersättning, men det har vi om det är beordrade arbetsuppgifter som ligger utanför vår ordinarie arbetstid.

”Om du har svårt att hinna med dina arbetsuppgifter så kanske du börjar hoppa över rasten eller använder förtroendetiden för sådant som du skulle ha hunnit med under dagen. Det är ingen hållbar lösning.”

Carina Murblad

Men även med ett schema som ser bra ut på papperet så händer det att arbetstiden inte räcker till.
– Om du har svårt att hinna med dina arbetsuppgifter så kanske du börjar hoppa över rasten eller använder förtroendetiden för sådant som du skulle ha hunnit med under dagen. Det är ingen hållbar lösning. I sådana situationer måste du i stället prata med din chef så fort som möjligt. Arbetsgivaren har ansvaret för din arbetsmiljö, men du har också ett ansvar för att påtala när det inte fungerar. Ta hjälp av ditt ombud om du vill ha stöd eller känner att du inte får gehör från chefen.

Peppa varandra att ställa krav

På Carina Murblads skola diskuterar lärarna ofta frågor om arbetstiden på sina fackliga medlemsmöten. Det finns stora fördelar med att prata ihop sig så att man har en gemensam hållning, tycker hon.
– Det är vårt gemensamma ansvar att faktiskt säga ifrån när det inte fungerar. Om några köper att de inte kan ta ut rast varje dag eller tycker att det är okej att sitta kvar efter jobbet för att hinna med, så blir det svårare för alla andra att stå upp för sina rättigheter. Vi måste peppa varandra att ställa krav så att vi kan följa de lagar och avtal vi har. Det blir så mycket lättare om vi gör det tillsammans.

Artikeln publicerades första gången i tidningen Skolvärlden nr 9 2018.

FAKTARUTA

Fyra fakta om arbetstidsregler

  1. Skilj på reglerad och oreglerad arbetstid. Många lärare med ferietjänst har ett avtal som säger att man har 1 360 timmar reglerad arbetstid under ett läsår och cirka 400 timmar förtroendearbetstid, det vill säga oreglerad arbetstid.
  2. Den reglerade arbetstiden ska rymma det du inte själv kan bestämma tid, plats och innehåll för. Förutom undervisning och visst för-/efterarbete ingår exempelvis utvecklingssamtal, föräldramöten, gemensam planering med kollegor, närvaroregistrering och rättning av nationella prov.
  3. Övertid finns även för lärare. Övertid uppkommer vid oplanerade händelser som borde omfattats av den reglerade arbetstiden, men inte gör det. Till exempel kan ett vikariat i en klass under reglerad arbetstid göra att de arbetsuppgifter som ha skulle utförts på den tiden måste skjutas till direkt efter den ordinarie arbetstidens slut. Övertid ska ersättas enligt avtal.
    Läs mer om övertid och övertidsersättning.
  4. Ersättning vid obekväm arbetstid, OB, finns även för lärare. Om reglerad arbetstid förläggs på tid som enligt avtalet definierats som obekväm arbetstid, får du extra betalt för att arbeta på den tiden. OB kan till exempel bli aktuellt vid öppet hus på en lördag eller ett föräldramöte på kvällstid. OB handlar om när den ordinarie arbetstiden är förlagd, och ska inte blandas samman med begreppet övertid.
    Läs mer om obekväm arbetstid och OB-ersättning.

Mer inom ämnet


Karin Sjödin

Skribent

Skicka e-post