För varmt i skolan – vad gäller?

Skolan ska ha en plan för dagar med höga temperaturer

Höga sommartemperaturer kan vara trevligt, men inte inne i klassrummet. När temperaturen stiger drabbas många av trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Så hur varmt ska man behöva stå ut med att ha det på arbetet? Lärarnas Riksförbunds ombudsman Lotta Anderberg ger oss svaren.

— Skolan ska ha en plan för höga temperaturer, säger ombudsmannen Lotta Anderberg. Skolan på bilden har inget samband med artikeln. Foto: Michael McLain.

Uppdaterad

2018 års rekordvärme gjorde sig antagligen bättre på stränder och i parker än i landets skolor. Det blev tydligt att många skolbyggnader inte är anpassade efter så höga utomhustemperaturer. Men det behöver inte vara värmebölja ute för att inomhustemperaturen ska bli så hög att den påverkar ens mående. Lotta Anderberg, ombudsman på Lärarnas Riksförbund, förklarar vad som gäller när värmen håller i sig efter sommarledighetens slut.

Hur varmt får det vara inomhus på skolan?

Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska inomhustemperaturen i normalfallet ligga inom området 20–26 grader under sommartid och 20–24 grader under vintertid vid stillasittande arbete. I till exempel en idrottshall kan temperaturen vara lite lägre eftersom det förekommer fysisk aktivitet där.

Vid tillfälliga värmeböljor får man acceptera att temperaturen stiger över 26 grader under några dagar. Om värmen upplevs som besvärande bör arbetsgivaren vidta temporära åtgärder såsom att ställa ut fläktar och se till så att det finns vatten lättillgängligt för alla i lokalen. Händer det ofta att temperaturen är för hög kan man kräva mer långsiktiga åtgärder som att arbetsgivaren ska låta installera markiser eller sätta upp andra solskydd för fönstren.

Vad gäller om jag mår dåligt trots att temperaturen ligger inom riktlinjerna?

Samtidigt som riktlinjerna om 20–26 grader finns så måste man också göra en sammantagen bedömning av situationen på arbetsplatsen om det känns för varmt. Förutom lufttemperaturen behöver man även titta sådana saker som hur ventilationen fungerar, om det finns värmestrålning från fönster, om det är temperaturskillnader i olika delar av rummet och vilka aktiviteter som pågår i lokalen. Allt sådant påverkar hur man upplever temperaturen.

Olika personer påverkas också olika mycket av värme, och arbetsmiljölagen säger att man måste anpassa arbetsmiljön efter människors olika förutsättningar. En del personer kan drabbas av huvudvärk, illamående, trötthet och liknande redan vid mindre temperaturhöjningar. Arbetsgivaren kan då behöva göra individuella anpassningar som att organisera om arbetsuppgifter eller flytta verksamheten till en annan, bättre anpassad lokal.

”Stiger temperaturen över 30 grader inomhus kan det behövas akuta åtgärder. Samma sak gäller om temperaturen skulle ligga runt 28–29 grader under flera dagar i sträck.”

Lotta Anderberg, ombudsman

När blir det farligt varmt, och vad gör man då?

Så länge temperaturer håller sig mellan 10 och 30 grader bedöms det inte som hälsoskadligt att vistas lite kortare perioder i lokalen, även om det kan vara allt annat än komfortabelt. Huvudregeln är ändå att temperaturerna ska hålla sig inom 20–26 grader på sommaren. Stiger temperaturen över 30 grader inomhus kan det behövas akuta åtgärder. Samma sak gäller om temperaturen skulle ligga runt 28–29 grader under flera dagar i sträck. Förra året fick skyddsombud till och med stänga skolor genom så kallat skyddsstopp när temperaturen i lokalerna gick över 30 grader. Skyddsstopp är något man endast vidtar som en akut åtgärd när det är omedelbar fara för hälsan. I sådana situationer ska skyddsombudet först vända sig till Lärarnas Riksförbund centralt eller till huvudskyddsombudet i kommunen.

Vem ska jag vända mig till om jag lider av värmen på jobbet?

Vänd dig både till din rektor och till ditt skyddsombud om du känner att temperaturen på arbetsplatsen påverkar ditt mående negativt. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvarar för arbetsplatsen och arbetsmiljön. I det ansvaret ingår både att vidta akuta åtgärder när det behövs och att arbeta förebyggande för att undvika hälsoproblem. Med den erfarenhet vi har från 2018 års värmebölja kan vi nu ställa krav på att skolan ska ha en plan för nya dagar med höga temperaturer. Solskydd, fläktar och förstärkt ventilation är exempel på åtgärder som kan behövas.

”Mina kollegor som har klassrum i de delar av skolan där solen ligger på har märkt skillnad, så solfilmen har absolut hjälpt. Det är även svalare i personalrummet och i trapphuset.”

Läs om hur skyddsombudens arbete gav svalare klassrum

TIPS FRÅN ARBETSMILJÖVERKET

Tillfälliga åtgärder vid värme

En del av tipsen i listan är sådant som du själv kan göra och en del är sådant som du kan ge som förslag till din arbetsgivare.

  • Ha god tillgång till vätska
  • Använd bordsfläktar
  •  
  • Begränsa solinstrålningen
  • Stänga av onödiga värmekällor
  • Avskärma eller flytta värmeavgivande maskiner
  • Öka luftväxlingen genom fönstervädring på byggnadens skuggsida
  • Kör ventilationen nattetid
  • Justera arbetstiderna

Mer information och fler tips hittar du på Arbetsmiljöverkets webbplatslänk till annan webbplats. Där hittar du också information om vad som gäller om ni har för kallt på arbetsplatsen.

OMBUD

Tips för dig som är skyddsombud

I skolan gäller både arbetsmiljölagenlänk till annan webbplats och miljöbalkenlänk till annan webbplats parallellt. Arbetsmiljölagen gäller både för personal och elever medan miljöbalken enbart riktar in sig på elever. Båda lagarna ställer samma krav på inomhusmiljö.

Mer information om vad som gäller utifrån arbetsmiljölagen hittar du i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)länk till annan webbplats och Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)länk till annan webbplats. Folkhälsomyndigheten ger också ut allmänna råd om inomhustemperaturerlänk till annan webbplats.

Ta upp temperaturproblemen i skyddskommitté eller i samverkan. Temperaturen är en del av den fysiska arbetsmiljön som man behöver arbeta kontinuerligt med i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om rektorn inte har möjlighet att åtgärda problemen så kan du vända sig till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som då kan inspektera och ställa krav på åtgärder.

Du som skyddsombud kan också vända sig till Arbetsmiljöverket för råd och stöd. Vid extremare situationer kan du agera enligt kapitel 6 i arbetsmiljölagenlänk till annan webbplats och ställa krav på åtgärder.


Karin Sjödin

Skribent

Skicka e-post