Tillbaka efter stroken – nu lär Caroline eleverna köra lastbil och buss igen

Det som började som en vanlig arbetsdag slutade för Caroline Pagmert Nilsson på akuten. Hon hade fått en stroke.
– När jag vaknade upp på sjukhuset var jag förlamad i hela högra sidan av kroppen. Jag kunde inte gå, inte prata och inte se något på ena ögat.
I dag har Caroline tagit sig tillbaka till sitt gamla liv och till arbetet som transportlärare, men vägen dit var lång.

Uppdaterad

Caroline Pagmert Nilsson undervisar i transportteknik och trafikkunskap på transportprogrammet på Tegelbruksskolan i Klippan. Hon är också trafikinspektör/ förarprövare och examinerar elevers förarprov. Foto: Anders Hillergren

Plötsligt, mitt under en lektion i början av höstterminen, förändrades livet för transportläraren Caroline Pagmert Nilsson. Tröttheten som hon hade känt tidigare under dagen byttes ut mot en overklighetskänsla.
– Jag såg inte vilken powerpoint jag hade uppe, och jag upplevde det som att datorn kasade ner på golvet. Jag sjönk ner på en stol och sa åt mina elever att vi fick ta en paus, berättar Caroline.

En av eleverna tyckte att Caroline betedde sig märkligt och gick ut i korridoren, där han träffade på skolans kurator. Kuratorn förstod direkt att något var fel och slog larm. Snart var ambulanspersonal på plats i klassrummet. Det som för Caroline hade börjat som en helt vanlig lektion slutade på akuten. Hon hade fått en stroke.
– När jag vaknade upp på sjukhuset var jag förlamad i hela högra sidan av kroppen. Jag kunde inte gå, inte prata och inte se något på ena ögat, berättar Caroline.

”På vårterminen innan jag fick stroken kände jag att jag hade för mycket och inte kunde hantera det. I efterhand kan jag se att jag hade blundat länge för signalerna på hur stressad jag var.”

Caroline Pagmert Nilsson
Lärare

En arbetsrelaterad stroke

Carolines läkare kom senare fram till att stroken var arbetsrelaterad, efter att ha uteslutit andra riskfaktorer. När Caroline ser tillbaka på tiden innan stroken konstaterar hon att hon hade arbetat väldigt mycket. Förutom undervisningen var hon bland annat arbetslagsledare, lade scheman för transportprogrammet och satt med i skolledningen.
– Jag tyckte jättemycket om mitt arbete och var involverad i mycket på skolan. Det rullade på bra, men på vårterminen innan jag fick stroken kände jag att jag hade för mycket och inte kunde hantera det. I efterhand kan jag se att jag hade blundat länge för signalerna på hur stressad jag var. Jag pratade med min rektor och fick gå till företagshälsovården för att få verktyg för att hantera stressen. Men när höstterminen startade blev det ännu mer för mig att göra. Det var rörigt på skolan och jag satt ofta och jobbade på kvällarna för att hinna med. Sedan, när det värsta lagt sig och det började lugna ner sig lite, så drabbades jag av stroken.

Efter stroken fick Caroline steg för steg återerövra livet. Med hjälp av sjukgymnast, talpedagog och arbetsterapeut lärde hon sig sådant som tidigare hade varit självklart, som att prata, skriva, sätta på kaffe och knyta skorna.
– Det var en väldigt jobbig tid, men jag är fokuserad och envis. Jag försökte blicka framåt och var helt inställd på att jag skulle komma tillbaka till mitt gamla liv, och även till arbetet som lärare.

– Jag har börjat reflektera mer över saker och ting efter stroken. Jag vågar säga nej när det behövs och blir inte överhopad på samma sätt, säger Caroline Pagmert Nilsson. Foto: Anders Hillergren

Rehabilitering tillbaka mot arbetet efter ett halvår

Det har gått fem år sedan Carolines stroke, och nu känner hon att hon mår bra. Hon kan umgås med andra, resa och arbeta som lärare igen. Men vägen tillbaka var lång.

Ett drygt halvår efter stroken gjorde Carolines läkare bedömningen att rehabiliteringen tillbaka till arbete kunde börja. Caroline, som är medlem i Lärarnas Riksförbund, fick då kontakt med ombudsmannen Ingrid Lindholm*. Ingrid fanns sedan med Caroline genom hela rehabiliteringen. Hon följde bland annat med på de möten som hölls med Försäkringskassan, arbetsgivaren och Carolines läkare.
– Man har alltid rätt att ha med ett fackligt ombud på rehabiliteringsmöten, och det är en hjälp jag tycker att man ska ta som medlem i ett fackförbund, säger Ingrid.

– Vi finns med som ett professionellt stöd och kan bland annat se till att det finns en tydlig och genomtänkt plan för rehabiliteringen. Skolans värld är ju speciell, och vi som är ombud kan komma med förslag på åtgärder och lösningar som kan fungera där. Ibland behöver vi också bromsa om Försäkringskassan eller arbetsgivaren vill gå för fort fram.

”Skolans värld är ju speciell, och vi som är ombud kan komma med förslag på åtgärder och lösningar som kan fungera där.”

Ingrid Lindholm
Ombudsman*

Caroline säger att hon kände en stor trygghet i att ha Ingrid med som stöd under rehabiliteringen.
– Utan Ingrid hade jag känt mig väldigt ensam och utlämnad. Jag var mycket trött efter stroken och hade svårt att ta in allt som sades. Men hon visste vad jag ville och kunde hjälpa mig att föra fram det. Hon bevakade mina rättigheter och stod på min sida. För mig var allt det här till väldigt stor hjälp. Hon ledde mig och följde mig igenom den här svåra tiden, säger Caroline.

Caroline fick börja sin rehabilitering mot arbetet med att arbetsträna kortare stunder på skolan. Nästa steg var att börja arbeta 25 procent, och hon kunde sedan gradvis börja jobba mer och mer. En förutsättning för detta var att arbetsgivaren gjorde anpassningar på skolan, bland annat när det gällde hur Carolines schema skulle läggas. Till slut kunde Caroline arbeta som lärare på 75 procent igen.

– Nu får jag göra det jag tycker är roligast, att utbilda blivande yrkesförare, säger Caroline Pagmert Nilsson. Foto: Anders Hillergren

Fokus på undervisning och uppkörningar

Efter rehabiliteringen bytte Caroline arbetsgivare och började på en annan gymnasieskola. Där fick hon fokusera helt och hållet på att undervisa och examinera, utan förväntningar på att hon skulle ta andra uppdrag på skolan.
– Jag har också börjat reflektera mer över saker och ting efter stroken. Jag vågar säga nej när det behövs och blir inte överhopad på samma sätt. Ingrid har gett mig många tips som har varit till stor hjälp. Hon har bland annat gett mig rådet att inte säga ja till nya uppdrag direkt, utan att be om att få tänka efter först.

Sedan några månader tillbaka är Caroline pensionär, men hon arbetar fortfarande på skolan en dag i veckan.
– Det känns jättebra. Nu får jag göra det jag tycker är roligast, att utbilda blivande yrkesförare.

*Ingrid Lindholm var vid den här tiden ombudsman på Lärarnas Riksförbund. Hon är nu chefsförhandlare på förbundet.


FAKTARUTA

Vem ansvarar för vad under rehabiliteringen?

  • Försäkringskassan har det övergripande ansvaret för att samordna rehabiliteringsåtgärderna och se till att dina behov tillgodoses.
  • Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen.
  • Arbetsgivaren har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna i din rehabilitering. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar gäller både arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade sjukdomar hos arbetstagarna.
  • Du som är sjukskriven är skyldig att medverka till din egen rehabilitering.
  • Lärarnas Riksförbunds ombud har, om du efterfrågar det, till uppgift att bevaka att de andra aktörerna lever upp till sitt ansvar.
Frågor & svar

Om du blir sjukskriven och behöver rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet kan du som medlem i Lärarnas Riksförbund få hjälp från ditt ombud. Ombudet roll blir då att finnas med som ett professionellt stöd för att bevaka att de regler som finns följs. Det kan till exempel handla om att bevaka att arbetsgivaren tar sitt rehabiliteringsansvar när det gäller att ta fram en tydlig rehabiliteringsplan och göra nödvändiga anpassningar.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar syftar till att den anställde ska få tillbaka sin arbetsförmåga. I första hand för att man ska kunna komma tillbaka till sin ordinarie anställning och om det inte är möjligt för att man ska kunna få andra arbetsuppgifter i arbetsgivarens verksamhet. Många gånger behöver arbetsgivaren i samarbete med företagshälsovården ta ansvar för vissa insatser, medan den vanliga sjukvården tar ansvar för andra.

Lärarnas Riksförbunds ombud har god insikt i hur det fungerar i skolan och kan därför komma med konkreta förslag på anpassningar som gör det lättare att komma tillbaka till arbetet. Det kan till exempel handla om hur schemat ska läggas och vilka lokaler man kan ha lektioner i.

Ombudet är ofta med som stöd på rehabiliteringsmötena med Försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivaren. Arbetsgivaren har inte rätt att säga nej till att du har med dig ett ombud på möten som handlar om din rehabilitering.

Se även frågan När och hur ska jag kontakta mitt ombud om jag blir sjukskriven?

Ta kontakt med Lärarnas Riksförbund så fort som möjligt om du blir sjukskriven, och märker att du inte snabbt kommer kunna gå tillbaka till arbetet. Ta även kontakt direkt om arbetsgivaren kallar till ett möte med anledning av din sjukskrivning.

Börja med att höra av dig till skyddsombudet på din skola. Om ni inte har något skyddsombud på skolan kan du kontakta ert föreningsombud.

Se även frågan Vilken hjälp kan jag få från Lärarnas Riksförbund om jag blir långtidssjukskriven?

Så länge det rör sig om en kortvarig sjukdom behöver du inte berätta din diagnos för arbetsgivaren. Men om du behöver rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet så behöver du samarbeta i rehabiliteringen, och det blir svårt att göra det om du inte berättar vad du har fått för diagnos.

Alla anställda har rätt till företagshälsovård. Företagshälsovården ska arbeta för att förebygga hälsorisker.

Som anställd kan du också kontakta företagshälsovården om du drabbas av ohälsa som beror på ditt arbete eller påverkar din arbetssituation. Det är viktigt att du får godkännande från arbetsgivaren innan tar kontakt med företagshälsovården.

Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs som anlitas av arbetsgivaren inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen se till att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.

Det kan i vissa fall vara viktigt att du får ett godkännande från din arbetsgivare innan du kontaktar företagshälsovården, medan vissa arbetsgivare har som policy att man inte behöver kontakta sin chef för att till exempel boka samtal hos en psykolog eller liknande. Kontrollera hur detta ser ut hos just din arbetsgivare genom att kontakta ditt LR-ombud.

Mer inom ämnet


Karin Sjödin

Skribent

Skicka e-post