Turkiets lärare kämpar för sina rättigheter

Fackligt aktiv: Jag låstes in i isoleringscell.

I flera länder hotas fackföreningsrörelsen och människors rättigheter. Vi behöver inte ens lämna Europa för att se hur fackförbund marginaliseras och anställdas trygghet och rättigheter minskar. Lärarnas Riksförbund har besökt Turkiet som listas som ett av de tio värsta länderna i världen för arbetstagare.länk till annan webbplats Det turkiska lärarfacket Egitim-Sen och huvudorganisationen KESK berättar om svårigheterna de möter i sitt arbete.

Uppdaterad

Utanför tågstationen i Ankara arrangerades 2015 en demonstration av flera organisationer, bland annat lärarfacket Egitim-sen. Två bomber detonerade mitt i folkmassan och 109 människor dog och 500 skadades. Flera av dem var medlemmar i lärarfacket.

Turkiet är ett av världens sämsta länder att arbeta i, enligt världsfacket International Trade Union Confederation (ITUC)länk till annan webbplats, som menar att det helt saknas garantier för rättigheter i arbetslivet. Fackföreningsledare har mördats, strejker och protester har angripits med våld och det finns många fall av diskriminering och massavskedanden, skriver organisationen i sin årliga rapport ITUC Global Rights Index 2020länk till annan webbplats, där man rankar världens sämsta länder för anställda.

”Jag förlorade mitt jobb och mitt pass, jag förbjöds att arbeta i offentlig sektor och jag stämplades som terrorist. Bara för att jag är fackligt ansluten.”

Medlem i det fria turkiska lärarfacket Egitim-Sen

Efter ett statskuppsförsök i juli 2016 förändrades läget i Turkiet dramatiskt. Då infördes undantagstillstånd och särskilda lagar instiftades som ökade statens befogenheter. Omkring 150 000 offentligt anställda avskedades och förbjöds att arbeta i offentlig sektor, många arresterades och åtalades för att ha kopplingar till statskuppsförsöket, däribland tusentals lärare, skriver FNs högkommissionär för mänskliga rättigheter i en rapport som kartlägger effekterna av undantagstillståndet.

De fristående turkiska fackförbunden driver en mycket svår kamp. Representanter för KESK berättar att flera av deras ledare har fängslats och anklagats för samröre med terroristorganisationer. De ser också ett minskat medlemsantal eftersom färre vågar vara medlemmar i öppet regeringskritiska fackförbund på grund av rädsla för repressalier.

– Vi driver en kamp för våra rättigheter i arbetslivet, men också för våra mänskliga rättigheter och ett demokratiskt samhälle. Fortfarande terroriststämplas människor på otydliga grunder, säger en representant från lärarfacket Egitim-Sen som vi träffar i Ankara.

Att terroriststämplas innebär i princip att man blir av med sina medborgerliga rättigheter, berättar en representant för KESK. Man får en särskild kod kopplad till sitt personnummer och finns med i ett register. Man blir av med sitt pass, sitt arbete och förbjuds arbeta inom offentlig sektor. I praktiken förlorar man all möjlighet till försörjning eftersom de privata arbetsgivarna inte heller vill anställa en person som finns med i registret på grund av ökad administration och rädsla, säger en av organisationens ledare.

Vi sitter i ett rum i KESK:s lokaler med sju representanter från Egitim-Sen. De är välutbildade och har doktorerat i statsvetenskap, juridik, engelsk litteratur, kommunikation med mera. Alla utom en har blivit av med sina arbeten. Några har suttit i fängelse, andra väntar på sin dom. De berättar om vad som har hänt dem, hur det politiska systemet har skapat en rädsla som förlamar befolkningen, ett samhälle där man tiger och ett samhälle utan rättssäkerhet.

Dagen efter statskuppen avskedades och arresterades hundratals statsanställda advokater och domare, berättar en av ledarna för KESK.

– Många torterades och skickades i fängelse, och de som är kvar är rädda att bli av med sina arbeten. Totalt har över fyra tusen jurister mist sina arbeten. Det påverkar rättssäkerheten allvarligt, säger han.

Landets lärare och rektorer är också mycket utsatta, berättar en av de aktiva i lärarfacket.

– Det finns ingen anställningstrygghet vilket skapar stor osäkerhet. Vid många universitet har rektorerna ersatts med nya som sköter universiteten som regeringen vill, berättar hon.

”Hur ska vi kunna utbilda unga till demokratiska medborgare när vi själva är rädda att bli angivna?”

Medlem i det fria turkiska lärarfacket Egitim-Sen

Efter de omfattande uppsägningarna av universitetslärare (som fortfarande pågår) råder det en tryckt stämning vid många lärosäten.

– Min arbetsplats är numera kall och tyst. Många har avskedats och vi vågar inte prata med varandra längre. Alla är rädda att någon kollega ska rapportera en. Vi håller våra lektioner och går sen därifrån utan att prata med någon annan. Det är som på en kyrkogård, säger en universitetslärare som vi träffar. Hon berättar också att man nu kan se en ny sorts studenter som formats av det politiska klimatet. Lärarna kallar dem informanter, eftersom de rapporterar lärare som uttrycker sig kritiskt mot regimen till en myndighet som tar emot anmälningar mot lärare.

– Det har skapat en enorm självcensur. Hur ska vi kunna lära ut ett fritt och kritiskt tänkande när vi kan riskera våra jobb och vår möjlighet till försörjning av våra familjer? Vi väger varje ord på våg. Självcensuren är det största problemet. Den hindrar oss från att utbilda invånarna till att tänka kritiskt, säger hon.

”Jag låstes in i en isoleringscell.”

Medlem i det fria turkiska lärarfacket Egitim-Sen

En annan av medlemmarna i Egitim-Sen berättar hur han har övervakats och gripits. Han har en doktorsexamen i juridik och arbetade tidigare på ett stort universitet. En dag kom polisen och letade igenom hans hem efter förbjudna böcker och andra bevis. De hittade ingenting men han greps ändå utan att få veta orsaken.

– Jag låstes in i en isoleringscell. Efter tre dagar fick jag veta att jag anklagades för att vara medlem i den illegala organisationen PKK. Jag fick veta att min telefon hade avlyssnats, att de hade förföljt mig till mitt arbete och till olika platser jag hade besökt och buggat mig i tre och ett halvt år. Men självklart hittade de inga bevis som på något sätt länkar mig till PKK eller som tyder på att jag är en terrorist. Jag är ju bara en aktiv medlem i lärarfacket. Men de grep mig ändå, utan ett enda bevis.

”Att få stöd och uppmärksamhet från organisationer i andra länder stärker oss i vårt arbete.”

Medlem i det fria turkiska lärarfacket Egitim-Sen

Både KESK och lärarfacket Egitim-Sen understryker att deras arbete har försvårats efter försöket till statskupp, eftersom alla offentliga sammankomster har förbjudits såväl inomhus som utomhus. Det gör det svårt för facken att skapa uppmärksamhet kring sina frågor.

– När undantagslagarna trädde i kraft tvingades många fackförbund att lägga ner sin verksamhet. Men inte lärarfacket. Vi vet inte varför, men det kan ha berott på den solidaritet vi fick från den internationella lärarorganisationen Education International.

Att få stöd och uppmärksamhet från organisationer i andra länder stärker oss i vårt arbete. Det ger oss kraft att orka kämpa lite till, säger en av representanterna från Egitim-Sen.


Läs mer om Lärarnas Riksförbunds internationella arbete.

Lärarnas Riksförbund har med projektmedel från Union to Unionlänk till annan webbplats fått möjlighet att besöka det turkiska lärarfacket Egitim-Sen och huvudorganisationen KESK, tillsammans med Saco och Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf).

INTERNATIONELLA GRANSKNINGAR

De 10 sämsta länderna i världen för arbetstagare

Varje år listas de länder som är sämst i världen att jobba i av International Trade Union Confederation (ITUC). Turkiet är med på listan tillsammans med Bangladesh, Brasilien, Colombia, Egypten, Honduras, Indien, Kazakstan, Filippinerna och Zimbabwe.
Här hittar du hela rapporten.länk till annan webbplats

Turkiet på ILO:s skamlista — staten registrerar fackförbundens medlemmar

För att bli medlem i ett turkiskt fackförbund måste man registrera det på en statlig webbplats. Regimen har därmed full koll på vilket fackförbund en individ är medlem i och kan följa alla ändringar i medlemskap. Det har hänt att staten har sålt individers lösenord till arbetsgivare. Och det finns flera fall då arbetsgivare ändrat alla anställdas fackliga medlemskap utan att berätta det för dem, bland annat på ett textilföretag i Izmir. Det har också hänt att arbetsgivare har sagt upp anställda som är medlemmar i ett fackförbund de ogillar.

International Labour Organization (ILO) granskar varje år vilka länder som bryter mot de konventioner som de själva har undertecknat. Turkiet finns med på ILO:s skamlista eftersom de bryter mot kärnkonvention nr 87 som handlar om arbetstagares rätt att organisera sig fackligt.

FN:s arbetsmarknadsorgan ILO hänger ut 24 länder på sin skamlista (Arbetet.se)länk till annan webbplats


Maria Bohlin

Skribent

Skicka e-post