Bästa starten på läsåret

Så granskar du ditt schema och din arbetstid

När läsåret startar är det värt att kolla vilka förutsättningar du har fått och skaffa en god överblick över din arbetstid.
– Det är lättare att få till en förändring i augusti än i oktober om något skulle visa sig vara felplanerat, säger Lotta Anderberg som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund. Här tipsar hon om vad du bör kolla upp för att få bästa starten på läsåret.

Foto Martina Wärenfeldt

Alla tjänar på att det finns balans i schemat

När höstterminen drar igång har du allt att vinna på att skapa en bra bild av ditt kommande läsår och ditt schema. Lotta Anderberg som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund ger sina bästa tips för hur du bäddar för ett balanserat och roligt läsår och undviker stress.

– När du har fått ditt schema är det bra att gå igenom det noggrant. Ett bra schema skapar förutsättningar för ett kreativt och utvecklande läsår med balans mellan de olika perioderna. Och om något behöver rättas till så är det lättare att göra det direkt vid läsårstarten än senare, säger Lotta.

Riskbedöm ditt schema

Allting som tar din tid i anspråk ska synas i ditt schema, även raster, möten och för- och efterarbete. Hur mycket tid du får för olika arbetsuppgifter ska du komma överens med din arbetsgivare om. Det är du själv som måste uppleva att du har tillräckligt med tid.

– Du bör göra en bedömning av ditt schema för att se om det kommer att orsaka stress. Ett tips är att ta hjälp av skyddsombudet som känner till vilka rättigheter du har och som kan hantera schemat i det systematiska arbetsmiljöarbetet och göra en riskbedömning på det, säger Lotta.

Hon har sett att den vanligaste risken för stress är att arbetsgivaren har lagt ut för mycket lektionstid och att det är för ont om tid mellan lektionerna.

– Räkna antalet minuter lektionstid och jämför med hur det har sett ut tidigare. Tänk på att du ska hinna med planering, förarbete och efterarbete till varje lektion.

Hon tycker att det är bra att komma överens med rektorn om hur mycket för- och efterarbete varje lektion ska generera.

– Har du ferietjänst är det rimligt att lägga ungefär hälften av för- och efterarbetet inom den reglerade arbetstiden och hälften under förtroendetiden, säger Lotta.

”Kom överens med din chef vid läsårets start vilka veckor du jobbar lite mer och vilka veckor du jobbar lite mindre.”

Tid i början och slutet av arbetsdagen

En annan viktig sak att tänka på när man planerar schemat över sin reglerade arbetstid är att få tillräckligt med tid att starta upp och avsluta arbetsdagen.

– Du behöver tid för att läsa mejl, stämma av saker med kollegor, hämta material, rapportera in frånvaro, plocka i ordning och förbereda inför nästa dag.

Paus och rast

Efter max fem timmars arbete ska man ha en rast som är 30 till 60 minuter lång.

– Det ska vara en halvtimmes rast på riktigt, alltså inte en lucka på trettio minuter mellan två lektioner. Då får du inte en halvtimmes rast eftersom det alltid är arbete efter och innan en lektion, säger Lotta.

Förutom rast ska du ha pauser under arbetsdagen. En paus är betald arbetstid där du ska ha möjlighet att gå ifrån en stund för att ta en kopp kaffe, gå på toaletten eller ringa ett telefonsamtal.

– Du ska se tydligt i schemat att du har möjlighet att ta en paus både på förmiddagen och eftermiddagen. En paus är alltså inte en tid mellan två lektioner där du bara byter klassrum. Det är ingen riktig paus, säger Lotta.

Tid mellan lektioner

Mellan lektioner behöver du tid till förflyttning och förberedelser. Det ska finnas luft mellan varje lektion och mellan olika arbetsmoment så att det finns marginal för att hantera oförutsedda händelser.

– Gör en realistisk bedömning av vad just du behöver för att inte känna dig stressad. Du måste till exempel ha möjlighet att hinna stanna och prata med elever vid behov. Därför är fem minuter mellan två lektioner alltför lite. Det blir för stressigt och det finns risk att du tvingas använda lektionstiden till att samtala med elever, säger Lotta.

Tid för kvalitativt arbete

I ditt schema ska det finnas tid för kvalitativt för- och efterarbete, både tillsammans med kollegor och ensam.

– Det räcker inte med 20 minuter här och där för att du ska kunna jobba med kvalitet. Läraryrket är ett kreativt yrke och därför behövs sammanhängande tid i sjok under den reglerade arbetstiden varje vecka, säger Lotta.

Du äger din förtroendetid

Lotta får ibland höra att rektorer vill förlägga allt för- och efterarbete på förtroendetiden. Det är fel, hävdar hon bestämt.

– Förtroendetiden äger du själv. Det är lärarens professionella tid för reflektion, inspiration och viktigt skapande arbete. Den är delvis avsedd för undervisningens för- och efterarbete men den är också till för att kunna ta kontakter med till exempel föräldrar och elever och för att hämta inspiration. Det är ingen annan som kan ge dig arbetsuppgifter på förtroendetiden och den räcker absolut inte till för att göra allt för- och efterarbete, säger Lotta.

Det viktiga kalendariet

Vid läsårets början bör skolans kalendarium vara klart. Där kan du se vilka veckor du kommer att behöva lägga mer reglerad arbetstid. Det kan till exempel vara i samband med utvecklingssamtal, nationella prov eller om skolan ska ha öppet hus på kvällen. Som en konsekvens måste du under andra veckor arbeta lite mindre för att du inte ska jobba för mycket totalt. Det gäller den som har ferietjänst med förtroendetid. För den som arbetar med semestertjänst ska alla arbetsuppgifter rymmas inom arbetstiden.

– De flesta saker som händer under ett läsår är ju inte någon överraskning. Kom överens med din chef vid läsårets start vilka veckor du jobbar lite mer och vilka veckor du jobbar lite mindre. Vissa veckor ska du kanske bara lägga ut 33 timmar i ditt schema och andra veckor kan det bli 37 timmar istället. Det viktiga är att du håller dig inom årsarbetstiden som är 1 360 timmar reglerad arbetstid om du jobbar heltid. Och går det inte ihop så ska du få övertidsersättning, säger Lotta.

Det kommunala avtalet har en flexibilitet som hon tycker att rektorerna borde utnyttja mer.

– Man kan inte lägga ut 35 timmar varje vecka och tro att det löser sig, för det gör det inte. Man bör utnyttja möjligheten till flexibilitet utifrån verksamhetens behov, säger Lotta.

Läsåret indelas i olika perioder som ska vara i balans så att inte någon period blir tyngre än de andra.

– När varje period är slut ska du som har ferietjänst landa på 35 timmar i veckan i snitt. Om du är medlem i Lärarnas Riksförbund har du tillgång till ett arbetstidsverktyg som är en smidig hjälp. Du fyller bara i dina uppgifter så räknar verktyget timmarna åt dig, säger Lotta.

Sätta betyg tillsammans

Om du misstänker att du ska sätta betyg tillsammans med en obehörig kollega så ska du prata med din chef om det redan vid läsårets början och få tid avsatt för det i ditt schema.

– Det ska vara regelbunden tid under hela perioden, inte bara på slutet när betyget ska sättas. Om du ska du vara med och skriva under betyg så ska du ha en riktig möjlighet att följa den gruppen och ta del av både undervisning och resultat löpande. Det ska finnas öronmärkt tid för det i schemat, säger Lotta.

Skyddsombudet finns till din hjälp

Om du ser direkt att ditt schema kommer att skapa stress så tycker Lotta att du ska prata med skyddsombudet som kan hjälpa till med en risk- och konsekvensbedömning. Sen ska du prata med din chef för att hitta lösningar. Skyddsombudet kan vara med i samtalet.

– Skyddsombudet kan hjälpa dig att nå längre än vad du kan på egen hand, säger Lotta.

Glöm inte rolighetsfaktorn

Under din arbetsdag ska du också ha möjlighet att träffa kollegor, ta en fika och ha det trevligt tillsammans.

– Den gemensamma återhämtningen är viktig för trivseln på arbetsplatsen. Vi människor är sociala varelser och vi är varandras arbetsmiljö. Därför måste det finnas tid till omsorg om varandra och tid för att skratta, säger Lotta.

Hon understryker att alla tjänar på att det finns balans i schemat, såväl arbetsgivare som arbetstagare och elever. Det förebygger ohälsa och är en viktig förutsättning för att kunna hålla hög kvalitet i undervisningen.

– Dessutom vinner arbetsgivaren på det eftersom man då lever upp till kraven i arbetsmiljölagstiftningen, som man måste göra. Det är ju också väldigt bra reklam för en skola om man ser att arbetsbelastningen är i balans. Det är verkligen win-win, avslutar
Lotta Anderberg.

ARBETSTID

Jobba inte gratis – planera din arbetstid

Du som är medlem i Lärarnas Riksförbund har fri tillgång till
verktyget Planera din arbetstid. Här fyller du enkelt i dina uppgifter och så får du hjälp av verktyget att räkna ut hur du kan förlägga din reglerade årsarbetstid. Då ser du om du riskerar att arbeta för mycket. Verktyget är till för dig som är anställd med ferietjänst.

Så kan du få hjälp av verktyget:

  • Skapa en kalender för din årsarbetstid med dina lov och din sommarferie.
  • Planera din årsarbetstid vecka för vecka för att stämma av att du inte arbetar mer än vad du ska göra enligt ditt kollektivavtal.
  • Håll koll på hur mycket tid du undervisar under läsåret.

Mer inom ämnet


Maria Bohlin

Skribent

Skicka e-post