Deras kamp mot kalla klassrum gav resultat

Beslut om sänkt temperatur väckte vrede i Vilhelmina

Vilhelmina kommun beslutade att sänka temperaturen i sina lokaler. Det väckte vrede bland lärare, rektorer och föräldrar. Huvudskyddsombudet Matilda Moritz ifrågasatte om kommunen hade bedömt risker och konsekvenser av kallare lokaler. Efter det ändrade kommunen sitt beslut.

Uppdaterad

Inomhustemperaturen vintertid ska i normalfallet ligga inom området 20–24 grader vid stillasittande arbete, berättar Matilda Moritz som är huvudskyddsombud och biträdande föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Vilhelmina.

Vintern i Vilhelmina är både lång och kall, vilket ofta påverkar temperaturen i skolan. Men trots det beslutade kommunen under hösten att sänka värmen från 21 till 19 grader. Man behövde spara pengar. Men protesterna lät inte vänta på sig. Arga röster hördes från såväl fackförbund som lärare, rektorer och föräldrar.

– Det är redan kallt som det är nu och ännu lägre temperatur skulle få förödande konsekvenser. Vi har till och med haft problem med att få upp temperaturen till de rekommenderade nivåerna i vissa skolor. Man tvingas ställa ut extra element för att inte lärare och elever ska frysa, säger Matilda Moritz som är huvudskyddsombud i Vilhelmina.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd ska inomhustemperaturen vid stillasittande arbete vara mellan 20 och 24 grader på vintern. Och om temperaturen inte kan hållas inom det spannet så bör arbetsgivaren se till att göra en undersökning. Då kan man få reda på om uppvärmning och ventilation fungerar som de ska, om det finns kallras från fönster eller om det är stora temperaturskillnader i olika delar av rummen.

”Om man planerar att sänka temperaturen så måste man först göra en risk- och konsekvensanalys.”

Matilda Moritz

Temperaturen inomhus är något som påverkar alla som befinner sig i lokalerna. Och om man planerar att sänka temperaturen så måste man först göra en risk- och konsekvensanalys. En sådan analys ska alltid göras innan man genomför en stor förändring på en arbetsplats.

– Jag kallades inte till någon risk- och konsekvensanalys innan beslutet fattades, trots att jag är huvudskyddsombud. Mitt ansvarsområde omfattar sex skolor där över tusen individer skulle beröras av förändringen, berättar Matilda Moritz.

Hon skrev därför till kommunen och efterlyste risk- och konsekvensanalysen. Men hon fick inget svar på sin förfrågan och började misstänka att kommunen inte hade gjort någon sådan analys.

– Man ska inte glömma att vi har en lång och ofta väldigt kall vinter här uppe. Många var oroliga och kontaktade kommunen för att försöka påverka beslutet. En dräglig inomhustemperatur är en fråga som ska tas på allvar, säger Matilda Moritz.

Efter protester från flera håll medgav kommunalrådet i lokaltidningen att de inte hade utrett frågan tillräckligt och att de därför skulle se över beslutet om att sänka temperaturen. Matilda Moritz fortsatte att efterlysa risk- och konsekvensanalysen.

– Till slut fick jag besked från kommunchefen att de hade ändrat beslutet och att temperatursänkningen inte ska ske i lokaler där det finns personal och elever utan i andra typer av lokaler, berättar Matilda Moritz som är lättad över beskedet.

– Det var bra att de ändrade sig. Hade de drivit igenom en temperatursänkning så hade konsekvenserna varit förödande för alla anställda och elever i Vilhelmina. Vi har ju redan i dag svårt att hålla oss inom Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Matilda Moritz har gått många utbildningar inom Lärarnas Riksförbund, något som hon har haft stor nytta av inte minst i det här fallet.

– Ju mer påläst man är desto bättre är det. Det gäller i alla fackliga frågor. Vi har väldigt bra utbildningar för fackliga ombud inom LR och det gör att man vågar lite mer och kan ställa högre krav, säger Matilda Moritz.

Hon är mycket glad att det blev en så stor uppslutning i Vilhelmina för en viktig arbetsmiljöfråga och att kommunen hörsammade önskemålen. – Det visar att det går att driva en fråga och få genom en förändring. Vi var många som engagerade oss och det lönade sig, säger Matilda Moritz.

”Enligt Folkhälsomyndigheten ska inomhustemperaturen vintertid ligga inom området 20–24 grader vid stillasittande arbete.”

KALLA FAKTA OM TEMPERATUREN INOMHUS


Temperaturen inomhus behöver vara minst 20 grader. Ett alltför kallt inomhusklimat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, lungrelaterade sjukdomar och blodtrycket kan påverkas. Även reumatism och vissa muskelsjukdomar kan påverkas negativt av kyla. Drag kan ge muskelbesvär, nackspärr och ögonirritation.

Om temperaturen på arbetsplatsen påverkar ditt mående negativt, ska du vända dig till både din rektor och ditt skyddsombud. Arbetsgivaren har både ansvar för att vidta akuta åtgärder när det behövs och för att arbeta förebyggande för att undvika hälsoproblem.

Rektorn eller skyddsombudet kan kontakta fastighetsägaren eller hyresvärden. Och om de inte vidtar tillräckliga åtgärder är nästa steg att kontakta kommunens miljö och hälsoskyddskontor. Miljökontoret kan ställa krav på fastighetsägaren att utföra en utredning och eventuell åtgärd för att inomhustemperaturen ska vara bra.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Frågor & svar

Under vintern blir det kallt i många skolor. Och om temperaturen är låg under en längre tid kan det bli ett arbetsmiljöproblem. Men var går gränsen för vad som är acceptabelt?

Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens riktlinjer säger att inomhustemperaturen vintertid i normalfallet ska ligga inom området 20–24 grader vid stillasittande arbete. Men i exempelvis en idrottshall kan temperaturen vara lite lägre eftersom det förekommer fysisk aktivitet där. Vid tillfälliga köldknäppar får man ofta acceptera att temperaturen sjunker under 20 grader om det bara rör sig om några dagar. Om kylan upplevs som besvärande bör arbetsgivaren tillfälligt höja temperaturen på arbetsplatsen eller ställa ut extra radiatorer eller värmefläktar. Men om temperaturen ofta ligger under 20 grader är det rimligt att skyddsombudet begär att arbetsgivaren undersöker om ventilation och värme fungerar som de ska.

Vad gäller om man mår dåligt trots att temperaturen ligger inom riktlinjerna?

Samtidigt som riktlinjerna om 20–24 grader finns, ska arbetsgivaren också göra en sammantagen bedömning av situationen om det känns för kallt. Arbetsgivaren kan behöva undersöka om uppvärmning och ventilation fungerar som de ska, om det finns kallras från fönster eller om det är stora temperaturskillnader i olika delar av rummen. Allt sådant påverkar hur temperaturen upplevs. Vid drag uppfattas generellt temperaturen som lägre än vad den är. Olika personer påverkas också olika mycket av kyla och drag. En del drabbas exempelvis av muskelbesvär, nackspärr eller ögonirritation. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren en skyldighet att anpassa arbetsmiljön efter människors olika förutsättningar. Individuella anpassningar kan exempelvis handla om att tillfälligt organisera om arbetsuppgifter eller flytta verksamheten till en annan, bättre anpassad lokal.

Vem ska jag vända mig till?

Vänd dig både till din rektor och till ditt skyddsombud om du känner att temperaturen på arbetsplatsen påverkar ditt mående negativt. Arbetsgivaren har både ansvar för att vidta akuta åtgärder när det behövs, och för att arbeta förebyggande för att undvika hälsoproblem. Med den erfarenhet ni har från tidigare köldknäppar kan ni ställa krav på att skolan ska ha en plan med åtgärder för nya dagar med låga inomhustemperaturer. Men om kyla är ett mer långvarigt problem

Mer inom ämnet


Maria Bohlin

Skribent

Skicka e-post