Så planerar du för ett givande föräldramöte

Lärarna tipsar om förberedelser, hur du vinner förtroende och skapar goda relationer.

Att skapa bra föräldramöten kan vara svårt och kännas nervöst. Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg har varit lärare i många år. Här ger de tips på hur man lyckas.
– Planeringen är A och O. Kom ihåg att det är du som är expert på vad ni gör i skolan.

Uppdaterad

Sophie Hedberg är förstelärare vid Observatorielundens skola i Stockholm, där hon undervisar i svenska, engelska och SO i årskurs 4–6. Caroline Hanneberg har varit lärare i svenska, matematik och engelska på Observatorielundens skola i Stockholm men är nu biträdande rektor vid Sticklinge skola på Lidingö. Foto Magnus Glans.

Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg har arbetat tillsammans som lärare under många år och har hållit i otaliga föräldramöten tillsammans. De minns hur svårt det var när de var nya som lärare.

– Första gången man ska ha möte med föräldrarna känns det ofta nervöst, men genom att förbereda sig väl och öva kommer man långt, säger Sophie.

Att känna sig lite nervös och pirrig inför ett föräldramöte tycker de är helt naturligt, men man ska inte förminska sig själv, utan komma ihåg att man är den som vet hur skolan fungerar.

– Var trygg i att du har en akademisk utbildning och att du kan det du gör. Säg till dig själv att du fixar det, säger Caroline.

Båda är överens om att föräldramöten innebär en möjlighet att skapa goda relationer med vårdnadshavarna.

– Om de tycker att du är en bra och stabil lärare, förmedlar de också den bilden till sina barn. Det underlättar när du ska skapa goda relationer med eleverna. Det blir också lättare att ta upp jobbiga saker när ni har etablerat en relation, säger Caroline.

De tycker att man alltid ska vara flera som håller i föräldramötena, eftersom man kan ge stöd åt varandra om det uppstår en svår situation.

– Ta med en erfaren kollega eller en fritidspedagog hela vägen från planering till genomförande och uppföljning, säger Sophie.

När föräldrarna känner att jag är engagerad blir de trygga.

Hur noga ska man planera?

Planeringen av mötet är A och O för att man ska få ut maximalt av det. Man bör utgå från mötets syfte och mål när man planerar upplägget.

– Föräldramöten kan ha en rad olika syften och behöver utformas olika beroende på vad man vill uppnå. Ibland vill man ha ett informationsmöte och andra gånger behövs diskussioner, säger Sophie.

Om det är ett fysiskt möte planerar de möbleringen efter mötets upplägg. När de ska ha diskussionsmöten placerar de föräldrarna i grupper direkt, men vid informationsmöten föredrar de att alla tittar framåt. Om mötet handlar om en speciell händelse brukar de i stället placera stolarna i en ring så att alla kan se varandra.

I planeringsfasen bestämmer de hur de ska berätta om sig själva och gör en kortfattad presentation med mötets innehåll. Ibland letar de upp en kort film att visa och bestämmer vem som ska säga vad.

– Om du är ny lärare kan du hålla i enklare punkter som du är bekväm att prata om. Din mer erfarna kollega kan berätta om sådant som du inte har hunnit sätta dig in i ännu, säger Caroline.

Hur gör man ett bra första intryck?

Före mötet lägger de lite extra tid på att göra det fint i klassrummet och skapa en trevlig känsla, till exempel genom att sätta upp saker på väggarna och skriva ”välkommen” på tavlan.

– Första intrycket gör väldigt mycket. Vi står ofta i dörren och hälsar på föräldrarna när de kommer, så att de känner sig sedda och välkomna. Vi brukar också försöka lära oss några namn. Det kan tyckas vara små saker, men de är väldigt viktiga, säger Caroline.

Under själva mötet försöker de vara lyhörda men samtidigt visa en ödmjuk auktoritet.

– Jag vill att föräldrarna känner att jag är engagerad och att jag gillar det jag gör. Då blir de tryggare i att deras barn har det bra och får en god utbildning. De behöver få veta att jag kommer att kontakta dem om något har hänt, och att allt är bra om de inte hör något, säger Sophie.

Det är viktigt att prata om vilka förväntningar skolan har på föräldrarna och vice versa.

Hur talar man om förväntningar?

Caroline och Sophie tycker att det är viktigt att prata om vilka förväntningar de har på föräldrarna och vice versa.

– Jag förväntar mig till exempel att eleverna kommer i tid, att de är utvilade och har ätit frukost. Jag förväntar mig också att föräldrarna tar del av information från skolan. Jag vill att de ska veta att de är otroligt betydelsefulla för att eleverna ska prestera och lära sig, säger Sophie.

På föräldramötena uppmuntrar de också vårdnadshavarna att prata gott om skolan när de är i sällskap med barnen.

– Eventuella negativa åsikter ber jag dem att framföra direkt till mig eller personen det berör, vid ett tillfälle då barnet inte är med, i stället för att ventilera missnöjet vid middagsbordet, säger Caroline.

Hur avbryter man en diskussion?

Ibland händer det att föräldrar vill starta en diskussion om frågor som endast berör deras eget barn. Därför inleder Sophie och Caroline föräldramöten med att säga att det ska handla om saker som rör hela klassen, men att föräldrarna är välkomna att boka ett enskilt möte om de vill prata om sina barn.

– Det är viktigt att föräldramötet är fokuserat, så att man hinner med allt man ska gå igenom och att man avslutar mötet i tid. Om en diskussion blir för utdragen måste man som lärare bryta, så att man kan komma vidare med nästa punkt, säger Sophie.

Hur bemöter man kritik?

Det kan hända att föräldrar kritiserar skoltoaletter, omklädningsrum, skolmat och andra frågor som inte har med undervisningen att göra.

– Då måste man ta ledarrollen och avbryta diskussionen på ett trevligt sätt. Du kan tacka för kommentaren och förklara att dessa frågor inte ligger i ditt ansvarsområde, men att du tar det vidare till skolledningen. Planera i förväg hur ni ska gå tillväga om ni behöver avbryta en diskussion, säger Caroline.

För att inte bli överraskade brukar Sophie och Caroline be föräldrarna att skicka in frågor i förväg. Då kan de förbereda sig och ge bättre svar. Om frågorna de får in inte passar att diskutera under föräldramötet brukar de erbjuda föräldrarna att boka in ett särskilt möte eller hänvisa dem vidare till skolledningen. Men hur mycket man än förbereder sig kan det ibland dyka upp oväntad kritik under mötet.

– Då kan man bli ställd och inte veta hur man ska svara, men det viktigaste är att lyssna klart på synpunkterna och att inte gå i försvar. Bekräfta det du hört och tacka för att du fick veta, och får du en fråga du inte kan besvara kan du be att få återkomma när du har tagit reda på svaret, säger Caroline.

Om en förälder ger kritik genom otrevliga påhopp tycker Caroline och Sophie att man tydligt ska markera att det inte är okej.

– Acceptera inte heller att föräldrar kritiserar kollegor som inte är närvarande, utan be dem att i stället ta upp det direkt med personen.

Hur följer man upp mötet?

För att minnas allt som sagts under mötet ber Caroline och Sophie någon förälder att föra minnesanteckningar. Då kan de själva fokusera på att leda mötet.

– Skicka ut minnesanteckningarna efteråt tillsammans med de svar som du har bett att få återkomma med. Om du har ett digitalt möte kan du spela in det och skicka ut filmen till de föräldrar som inte kunde närvara.

Efter mötet tackar Caroline och Sophie alltid föräldrarna för mötet och berättar att de uppskattar deras engagemang.

– Det ligger ju i vårt gemensamma intresse att det går bra för eleverna och det brukar vi vara överens om, säger Sophie och Caroline.


10 punkter för ett lyckat föräldramöte

Här är Sophies och Carolines tips sammanfattade i tio punkter.

  1. Hitta syfte och mål.
  2. Gör ditt manus enkelt.
  3. Rensa powerpointen.
  4. Öva på det du ska säga.
  5. Acceptera nervositeten och styr din uppmärksamhet till ditt budskap i stället.
  6. Fokusera på lyssnarna.
  7. Få föräldrarna att minnas det du sagt. Förtydliga, ge exempel och involvera dem.
  8. Var beredd på allt. Förbered olika scenarier.
  9. Bejaka frågor och fundera på hur du hanterar dem.
  10. Godkänn dig själv efteråt!

EXPERTEN SVARAR

”Föräldramöten ska rymmas i den reglerade arbetstiden”

Lärarnas Riksförbund får många frågor som handlar om hur föräldramötena ska rymmas inom arbetstiden. Här svarar Lärarnas Riksförbunds ombudsman Per-Arne Blomberg på några av frågorna.

Kan rektorn bestämma att lärarna ska använda förtroendetiden till föräldramöten?

Nej. Föräldramöten ska planeras in i förväg inom ramen för lärarnas årsarbetstid. Vanligtvis är det arbetsgivaren som har bestämt att man ska ha föräldramöte och därmed ska de rymmas i den reglerade arbetstiden. Ibland får jag höra att rektorer vill att lärarna använder sin förtroendetid till föräldramötena, men det är fel. Förtroendetiden förfogar inte skolledningen över, utan det är bara läraren själv som bestämmer vad man gör med den tiden. Det här finns reglerat i kollektivavtal.

Om en händelse medför att man hastigt behöver ha ett föräldramöte som man inte hade planerat för, hur löser man det?

Om man blir beordrad att vara med på ett föräldramöte och det genererar tid utöver den reglerade arbetstiden ska man få övertidsersättning, om man inte lyckas hitta någon annan lösning.

Om man själv tar initiativ till att ha ett föräldramöte, hur gör man då med arbetstiden?

Om man som lärare ser ett behov att ha ett föräldramöte ska man ta upp det med sin rektor. Berätta om situationen och motivera varför du behöver kalla till ett föräldramöte. Det bästa är om ni kan komma överens om att du använder din reglerade arbetstid till föräldramötet.

Finns det några bestämmelser som säger att man måste ha föräldramöten?

Nej, det finns ingenting i skollagen som säger att man måste ha just föräldramöten. Däremot står det att man ska ha samarbete med hemmen och att man en gång per termin måste ha utvecklingssamtal. Det är rektorn eller skolans huvudman, till exempel kommunen eller skolkoncernen, som fattar beslut om föräldramöten.


Maria Bohlin

Skribent

Skicka e-post