Tjänstefördelningen – ett pussel med många bitar

Här är lärarna med och påverkar sina tjänster

På Gylle skola i Borlänge är lärarna med och påverkar tjänstefördelningen. Redan i januari börjar skolan lägga pusslet för att få ihop nästa års elevbehov med skolans lärarkompetens.

– Vi har som mål att ha schemat klart innan sommarlovet, säger Sarah Rask som är lärare och ombud för Lärarnas Riksförbund och som också är med i schemaläggningen.

Tre leende lärare står tillsammans och diskuterar och tittar på en dator.

Foto: Patrik Lindström

Gylle skola i Borlänge är Dalarnas största skola. Här går cirka 900 elever i årskurs F-9 med olika bakgrund från hela kommunen. För att kunna möta elevernas behov börjar skolan tidigt planera för nästa läsår. Redan vid vårterminens start sätter de i gång med tjänstefördelningen och i juni vet lärarna vilket schema de kommer att ha till hösten.

– Det är väldigt skönt att få sitt schema redan innan man går på sommarlov. Visst kan det bli mindre ändringar under sommaren, men i stora drag vet man hur man kommer att jobba, säger Sarah Rask som är lärare och ombud för Lärarnas Riksförbund på skolan. Hon är också med och lägger schemat tillsammans med biträdande rektorn.

I januari påbörjas arbetet. Personalen lämnar in önskemål om hur de vill jobba under nästa läsår, till exempel om de vill vara tjänstlediga, undervisa vissa grupper, ha vissa ämnen eller andra saker som påverkar tjänsterna.

”En lärare som är mentor i en krävande klass kanske behöver ha lite mindre undervisningstid och i stället lägga mer tid på mentorskapet.”

I ett stort Excel-ark fyller skolledningen i elevantal, gruppstorlekar, alla ämnen, personalens behörighet, och lärarnas undervisningstid och om de jobbar heltid eller deltid. De fyller också i vilka som är mentorer och arbetslagsledare och därmed ska undervisa lite mindre samt om det finns extra resursbehov.

– Det här är väldigt bra eftersom vi ser hur mycket tid personalen arbetar och om något behöver ändras för att skapa en jämn arbetsbelastning. Redan tidigt på året brukar vi se om skolan behöver rekrytera personal, säger Sarah.

I februari gör skolledningen ett första förslag till tjänstefördelning som ämneslagen gör en rimlighetsbedömning av. De diskuterar olika elevgruppers behov och vilka krav det ställer.

– Vissa grupper är tuffare än andra. En lärare som är mentor i en krävande klass kanske behöver ha lite mindre undervisningstid och i stället lägga mer tid på mentorskapet. Eller så behöver mentorn följa sin klass och vara resurs någonstans. Det blir finlir för att alla ska få en lagom arbetsbelastning, säger Sarah. Enskilda lärare kommer också med önskemål och synpunkter.

– Kanske vill någon vara föräldraledig en viss dag i veckan och då är det bra att ta upp det redan nu. Det går oftast att ordna, säger Sarah.

– Vi lärare har ett stort mandat i den här processen och jag upplever att skolledningen litar på vårt omdöme och på att alla sköter sitt jobb. Ledningen är väldigt medveten om att vi inte ska jobba mer än vad avtalet säger, säger Sarah.

”Om tiden inte räcker till så måste man prata med sin chef om hur man kan lösa det. Kanske kan man ta bort någon arbetsuppgift.”

Tjänstefördelningen justeras efter de förslag som lärarna lämnat och sedan diskuteras den med fackförbunden i ett samverkansmöte. I mars eller april presenteras tjänstefördelningen för personalen på en APT. Sedan påbörjas schemaläggningen med målet är att alla ska ha fått sitt schema innan sommarlovet.

– Att lägga schema för en så här stor skola är komplext och det blir aldrig perfekt från början. Därför måste lärarna få tid att lämna synpunkter på sina scheman. Kanske saknas tid att förflytta sig mellan lektionerna och ta rast och paus, och det är viktigt att det kommer med i schemat, säger Sarah.

När höstterminen drar i gång brukar man behöva göra ytterligare justeringar i tjänstefördelningen.

– Vissa saker är svåra att veta i förväg, till exempel hur mycket tid man måste lägga på kontakter med elever och föräldrar. Och om tiden inte räcker till så måste man prata med sin chef om hur man kan lösa det. Kanske kan man ta bort någon arbetsuppgift, sätta in ytterligare personal eller fördela om lärare i ett arbetslag. Vi måste ha ett öppet klimat, annars skulle vi får sjuktal och sjukskrivningar som vi inte vill ha, säger Sarah.

Lärarfacken på skolan har ett gott samarbete och gör riskbedömningar och konsekvensanalyser kontinuerligt om det sker förändringar som påverkar flera personer.

– Jag tycker att vi är duktiga på det och på att hitta problemområdena. Vi kan tyvärr inte lösa allt, men vi pekar på risker och konsekvenser av beslut för att visa vad som behöver bli bättre, säger Sarah.

Förutom att vara ombud på skolan är Sarah Rask även föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i hela Borlänge kommun. Tillsammans med lärarfacken strävar kommunen efter att uppnå en samsyn kring tjänstefördelningen och Sarah har lagt mycket energi på att berätta för skolledare vad en tjänstefördelning innebär.

– Det handlar inte om att granska scheman utan det handlar om att titta på helheten. Hur mycket personal har vi? Hur många elever har vi? Vilket är vårt behov? Och hur löser vi det behovet? Det är sådant man måste titta på. Jag tycker att vi har tagit steg mot ett bättre lärarklimat i kommunen, säger Sarah.

Detta finns med i tjänstefördelningen på Gylle skola:

  • alla ämnen
  • lärarnas behörighet
  • lärarnas undervisningstid
  • lärares tjänstgöringsgrad
  • elevantal
  • gruppstorlekar
  • mentorskap
  • arbetslagsledare
  • resursbehov

Mia Bohlin

Skribent

Skicka e-post