LR Stockholm om lön

Stockholms stad

Här kan du läsa om hur Lärarnas Riksförbund i Stockholm ser på lönesättning, löneförhandlingar och förklaring till varför vi tycker det ska vara lönepåslag i procent.

Lön vid nyanställning

De löner nyanställda lärare i Stockholms stad kan förhandla sig till vid nyanställning varierar beroende på var skolan ligger, skolans behov och vad för slags lärare man är. Det finns inga formella ingångslöner eller "lägstlöner" vid nyanställning, utan lönen är en förhandlingsfråga mellan den arbetssökande läraren och rektor.

I bland vill rektorer betala en viss lön på villkor att man skriver på att lönen är satt "i årets nivå", till exempel för 2016. Om man skriver på ett anställningsavtal med detta villkor innebär det att man avskriver sig rätten att vara med vid löneförhandlingarna från 1 april 2016 och får vänta till 1 april 2017 på nästa löneförhandling. Det gäller i så fall att förhandla sig till en lön som man är nöjd med hela året.

Här kan du hitta exempel på ingångslöner i olika län och kommuner, däribland Stockholm. Om du kontaktar Lärarnas Riksförbund i Stockholm kan du få information om medianlöner med mera utifrån Stockholm stads lönestatistik.

Lokala löneförhandlingar

Sedan 1996 har Lärarnas Riksförbund i Stockholm genomfört lokala löneförhandlingar för medlemmar i Stockholms stads skolor. Även om rektorerna är skyldiga att redovisa sina lönekriterier, redogöra för sina skäl för lönesättningen och att hålla enskilda lönesamtal upplever förmodligen ett stort antal medlemmar lönesättningen som tämligen godtycklig.

På grund av den ömsesidiga sekretessen cirkulerar också många rykten och missuppfattningar om hur en löneförhandling går till. Denna redogörelse beskriver hur Lärarnas Riksförbund i Stockholm och våra löneförhandlare agerar inför, under och efter löneförhandlingarna. Nedan kan du läsa om hur LR-Stockholm genomför en löneförhandling.

Den första individuella löneförhandlingen för de kommunala skolorna hösten 1996 genomfördes för LR-Stockholms medlemmar av endast sex förhandlare som hade ett närmast omänskligt arbete med att förhandla hundratals medlemmar var på tjogtals skolor. I dag har vi annan förhandlingsorganisation där de biträdande kommunombuden och områdesombuden, sammanlagt ett trettiotal förhandlare, har hand om ett antal skolor var. Pionjärförhandlarnas erfarenheter från 1996 har givetvis förts över till den vidgade kretsen av löneförhandlare och LR-Stockholm har nu utvecklat en enhetlig syn på hur vi genomför våra löneförhandlingar.

Förhandling

Kommunombudet utser LR-Stockholms förhandlare inför varje förhandlingsomgång. De som hade hand om förhandlingarna då grundskoleansvaret låg i stadsdelarna har i de flesta fall fortsatt med samma skolor även nu när alla skolor tillhör utbildningsförvaltningen. Också på gymnasiesidan finns en strävan efter kontinuitet. Lärarnas Riksförbund har även medlemmar i andra av stadens förvaltningar, dessa medlemmar förhandlar vi också.

Så fort ansvarsfördelningen är klar, börjar ett omfattande förberedelsearbete där Lärarnas Riksförbunds lokalombud på den enskilda skolan har en viktig roll. Lokalombudet måste bland annat hjälpa Lärarnas Riksförbunds förhandlare att kontrollera att listan över medlemmar stämmer, så att inte några ny- och provanställda lärare saknas, och se till att alla får löneenkäter. Lärare som anställts efter det datum som den aktuella förhandlingen gäller (till exempel 1 april) kan dock inte göra anspråk på att förhandlas och de har oftast själva förhandlat sin nya lön med rektor.

Inledande överläggningar i Stockholms stad

Varje förhandlingsomgång inleds med en överläggning mellan Lärarnas Riksförbund och arbetsgivaren centralt i staden, där vi kommer överens om viktiga principfrågor. De centrala överläggningsprotokollen finns på LR-Stockholms hemsida. Även på Utbildningsförvaltningen, Arbetsmarkandsförvaltningen och andra förvaltningar där LR har medlemmar sker motsvarande överläggning innan man börjar löneförhandla på enhetsnivå.

Lönekriterier och förhandlingsordning

I Löneavtal, som är bilaga 1 till det kommunala avtalet HÖK 10 finns grundläggande principer för lönesättningen och en beskrivning av arbetsgivarens ansvar. I Bilaga 5 till avtalet finns även en utförlig redogörelse för parternas syn på hur en väl fungerande individuell lönesättning ska gå till.

Liksom i tidigare avtal finns i löneavtalet till HÖK 10 möjligheten att genomföra lönerevisionen i form av förhandling mellan fack och arbetsgivare om någon part så begär. Avtalets primära metod med lönesättande samtal mellan chef och arbetstagare, där fackets roll är att komma in i efterhand och ha synpunkter på fördelning och total nivå, har endast i ett fåtal fall tillämpats för Lärarnas Riksförbunds medlemmar i Stockholms stads skolor.

Distriktsstyrelsen har fastställt kriterier för när vi kan gå med på att lönesättande samtal ersätter löneförhandling: Valet av förhandlingsordning utgår från tidigare erfarenheter av löneförhandlingar, vilken kunskap arbetsgivaren har om medlemmarnas insatser, om samtal om lönen har förts, hur väl arbetsgivaren har kunnat motivera lönebuden och vilket förtroende medlemmarna har för arbetsgivarens förmåga att sätta lön.

I de fall då en lokalavdelning begär att få använda metoden med lönesättande samtal, prövar distriktstyrelsens förhandlingsdelegation denna begäran enligt ovanstående kriterier.

Viktigaste kriteriet: Hur du sköter undervisningen

Förutom avtalets principer har Stockholms stad egna principer för lönesättningen, bland annat i sitt personalpolitiska program. I det centrala överläggningsprotokollet har vi i Stockholm i flera år varit överens med arbetsgivaren om att, förutom de principer som anges i det centrala löneavtalet " ... de kvalitativa aspekterna på lärares förmåga att bedriva och utveckla undervisningen/det pedagogiska arbetet med eleverna, såväl i den egna undervisningen som i samverkan med andra lärare ..." ska vara vägledande.I det samtal om lönen som varje medarbetare har rätt till ska rektor tala om vilka principer och kriterier som därutöver tillämpas på den enskilda skolan, så att dessa är väl kända. Sedan augusti 2010 finns en gemensam överenskommelse om läraruppdraget och lönekriterier, se pedagogstockholm.se. Som vägledning för våra egna förhandlare diskuterar och fastställer LR-Stockholms styrelse riktlinjer och fördelningsprinciper som presenteras i Bänkpressen inför varje förhandling.

Löneenkäterna och lokalombudets roll

Inför varje löneförhandling utarbetar LR-Stockholm en löneenkät som alla medlemmar förväntas fylla i. Lokalombudet ansvarar för att dessa samlas in. Det finns medlemmar som upplever ifyllandet av löneenkäter som ett tröstlöst rutinarbete. Våra förhandlare kan dock vittna om att enskilda medlemmars löneutfall ibland är beroende av en korrekt och sakligt ifylld löneenkät där läraren presenterar viktiga fakta. Givetvis får inte rektor läsa enkäterna, men för förhandlaren är informationen mycket värdefull. Inför förhandlingstillfället träffas sedan förhandlaren och Lärarnas Riksförbunds lokalombud på skolan och diskuterar eventuella lönebud från rektor. Det är självfallet viktigt att lokalombudet är en person som åtnjuter stort förtroende bland medlemmarna, har integritet och kan iaktta tystnadsplikten.

Förhandling

Kontakter med lokalombudet, läsning av enkäter och analys av skolans lönestruktur och den enskilde medlemmens löneläge är grunden för Lärarnas Riksförbunds förhandlare. När sedan förhandlingen inleds deltar i allmänhet lokalombudet vid rektors presentation av sitt lönebud för varje lärare, d v s arbetsgivarens förslag till lönepåslag. Detta följs av att Lärarnas Riksförbund presenterar ett motbud, yrkande. Oftast konstaterar Lärarnas Riksförbund att högre yrkanden krävs för flertalet medlemmar. Efter denna inledning ajourneras förhandlingen för längre eller kortare tid medan Lärarnas Riksförbund respektive arbetsgivaren funderar på hur man ska gå vidare. Förhandlaren förhandlar inte sin egen lön.

Överenskommelse

Efter många förhandlingsturer, bud respektive motbud och utförlig diskussion om enskilda LR-medlemmar kommer man till slut fram till en överenskommelse. I allmänhet är Lärarnas Riksförbunds lokalombud med under större delen av förhandlingen som sakkunnig, men deltar inte i själva argumentationen och är självfallet inte inblandad i någon förhandling om sin egen lön. Efter överenskommelsen upprättas ett förhandlingsprotokoll. Allt som diskuterats under förhandlingen faller under sekretessen.

Efterarbete

Det åligger rektor att för varje lärare redovisa förhandlingsresultatet. Detta ska givetvis ske så snart som möjligt när alla förhandlingar är klara och inte skjutas upp tills lärarna har gått på jullov eller sommarferier. Många medlemmar hör av sig till oss på LR-Stockholm eller direkt till förhandlaren och vill veta varför löneutfallet blev som det blev. Vi kan dock inte säga mycket alls om detta, utan hänvisar till rektor som ansvarig för lönesättningen. Vid ett lönesamtal ska rektor kunna förklara grunderna för varje lärares löneläge och löneutveckling, utan att referera vad som sagts vid den senaste förhandlingen. Rektor ska också kunna svara på frågor om vad läraren ska göra för att ett bättre löneutfall i kommande förhandlingar. Efter varje förhandlingsomgång analyserar LR-Stockholms förhandlargrupp lönestatistiken och utvärderar förhandlingarna, för att få en bra grund för nästa omgång.

Betydelsen av att se lönepåslagen i procent

(Ur Bänkpressen nr 4 1998)

Frågan är från 1998, men är fortfarande lika aktuell idag. Resonemanget i nedanstående artikel gäller fortfarande, även om siffrorna ändrats en aning... Alla medlemmar i Lärarnas Riksförbund i Stockholm har säkerligen noterat att lärare får olika lönepåslag numera, på grund av vårt individuella lönesystem. Är då t ex ett lönepåslag på 1000:- lika mycket värt för alla? Till synes likvärdiga lönepåslag är faktiskt endast rättvisa under förutsättning att den med den lägre lönen värderats "högre". Hur kommer sig detta? Vad är viktigt för Lärarnas Riksförbunds långsiktiga lönepolitik?

Alla löneförhandlingar utgår från ett gemensamt utrymme som beräknas genom att man tar alla lärare som är anställda på skolan, slår ihop deras löner och multiplicerar summan med den procentsats som är fastställd för den aktuella förhandlingen, exempelvis 2,5 %. En konsekvens av denna beräkningsgrund är givetvis att lönepotten blir större på skolor med ett högt löneläge.

Lärarnas Riksförbund vill ha lönespridning

Lärarnas Riksförbunds lönepolitik utgår inte från att alla lärare ska ha samma påslag. Sedan Avtal 2000 har vi förbundit oss för att verka för att bibehålla lönespännvidden mellan de lärare som tjänar minst och dem som tjänar mest, och helst öka den. Många tar sig säkert för pannan nu, men denna ojämlikhetssträvan hos en facklig organisation är endast paradoxal. Faktum är att alla, även den nyanställde läraren tjänar på att äldre kollegor har månadslöner på uppemot 35 000 kr, ja helst 40 000! Detta beror givetvis på den tidigare nämnda beräkningsgrunden för den lokala potten, där en lärare med 40 000 kr i månadslön genererar dubbelt så mycket till potten som en med 20 000. Hur denna pott sedan fördelas avgörs av de lönekriterier som ni helst ska komma överens om lokalt på skolan, utifrån Lärarnas Riksförbunds och arbetsgivarens framförhandlade centrala kriterier. Av detta följer att alla lärare på skolan också tjänar på att nyanställda lärare får bra ingångslöner när de kommer in i lönesystemet och börjar generera till den lokala potten, till och med om deras löner hamnar på samma nivå som eller över lönerna för lärare som arbetat ett par år.

Individuella lönesystemet viktiga

Den stora anledningen till att Lärarnas Riksförbund 1996 övergick till ett helt individuellt lönesystem var att lärare med många års tjänstgöring skulle kunna få en fortsatt löneutveckling, och inte som förr hamna i "slutlön" efter många års uppflyttning i det gamla tariffsystemet. Lärarnas Riksförbund har bedömt att det individuella lönesystemet är det enda möjliga för att på sikt få upp lärarlönerna till nivåer som är jämförbara med andra yrkesgrupper med motsvarande utbildning och ansvar. För att komma dit är det nödvändigt att även lärare med höga löner får höga påslag och fungerar som "harar" och riktmärken för lärares löneutveckling.

Tänk på procenten

Att i längden ge enbart kronpåslag med fasta belopp, i värsta fall samma summa, till alla lärare får på sikt samma negativa konsekvenser för lärarkårens löneutveckling som det gamla tariffsystemet. "Tänk på procenten!", som de supande semesterfirarna ständigt sade i Lasse Åbergs filmklassiker Sällskapsresan.

Samma kronpåslag, exempelvis 400 kronor, ger

  • 1,6 procent för dem med 25.000 kr/mån
  • 1,3 procent för lärare med 30.000 kr/mån
  • och blott 1,1 procent för de lärare som tjänar 35.000 kr/mån.

Uppdaterad