Få koll på ditt arbetstidsschema – steg för steg

Ett väl genomtänkt arbetstidsschema är en förutsättning för att du ska kunna göra ett bra jobb och samtidigt må bra själv. Trots detta får många lärare scheman med stora brister – något som kan få negativa konsekvenser under hela läsåret. Lärarnas Riksförbunds ombudsman Miia Austa tipsar här om hur du granskar ditt eget schema.

LR:s ombudsman Miia Austa tipsar om hur du steg för steg kan granskar ditt arbetstidsschema. Foto: Magnus Andersson.

– Gå noggrant igenom ditt schema vid läsårsstarten så att du direkt ser om något behöver ändras. Det är betydligt lättare att få igenom nödvändiga ändringar i början av läsåret än vad det är mitt i en termin, tipsar ombudsmannen Miia Austa.

Många lärare får scheman med stora brister – något som kan få negativa konsekvenser
under hela läsåret.
– De vanligaste felen jag ser är att det saknas tid för pauser och att man inte får ut minst 30 minuters lunchrast varje dag. Det är också vanligt att scheman inte anpassas efter arbetstoppar som nationella prov. Ett bristfälligt schema kan få stora konsekvenser för ens arbetssituation. Det gör att läraren måste stressa och inte hinner med sina arbetsuppgifter, vilket skapar en ohälsosam arbetsbelastning. I värsta fall riskerar läraren att drabbas av stressrelaterad sjukdom.

”Förväntas du läsa din mail innan dagen börjar, lägg i så fall in tid för det i ditt schema.”

Miia Austa, ombudsman

För att man ska kunna få ett fungerande schema krävs att arbetsgivaren först har gjort genomarbetade tjänstefördelningar och har koll på skolans kalendarium. Läs mer om det här.

Hur ska då ett arbetstidsschema vara uppbyggt för att fungera bra i praktiken? Ta hjälp av vår checklista där Miia Austa steg för steg går igenom vad du ska hålla koll på.

Checklista för ditt arbetstidsschema – finns allt med?

Många gånger får lärare ett schema som bara visar veckans lektioner. Det är viktigt att allt som sker regelbundet finns med, exempelvis tid för för- och efterarbete, möten, rastvakt och pedagogiska måltider.

1. Har du rimlig tid före och efter lektionerna?

Du behöver lägga ut den tid du behöver före och efter lektionerna för att hämta/lämna material, ställa i ordning lokalen, släppa in/ut eleverna och förflytta dig. Tiden som behövs ser olika ut beroende på ämne och elevernas ålder. Det underlättar om du som lärare har undervisning i samma sal flera lektioner i rad.

2. Finns tid för för- och efterarbete?

Du måste ha tillräckligt med tid för planering för att kunna genomföra väl förberedda lektioner som följer läroplanens mål och är individuellt anpassade för de elever som behöver det. Tid för att utföra för- och efterarbete är helt avgörande för kvaliteten i undervisningen och är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå läroplanens mål.

Förtroendetiden ska till stor del användas för för- och efterarbete. Men förtroendetiden räcker inte. Det måste även finnas tillräckligt med utrymme för för- och efterarbete i den reglerade tiden för att säkerställa att varje lektion får öronmärkt tid för planering och uppföljning. Det ska alltså finnas regelbunden, sammanhängande tid i ditt arbetstidsschema för undervisningsanknuten tid.

3. Lägg in dina raster

Enligt arbetstidslagen ska du ha en rast efter max fem timmars arbete. Rasten ska enligt praxis vara minst 30 minuter. Rasten räknas inte som arbetstid och du kan lämna arbetsplatsen och stänga av telefonen om du vill.

Tänk på att du ska vara ledig i minst 30 minuter. Innan din rast börjar ska du alltså ha hunnit få ut eleverna och lämnat eventuellt material. Likaså ska du ha tid efter din rast för att hämta material, ställa i ordning lokalen och släppa in eleverna.

Om du förväntas äta pedagogisk lunch med eleverna räknas det som arbetstid. Du ska då ha din rast före eller efter den pedagogiska lunchen.

Det är både din rättighet och din skyldighet att se till att du får din rast varje dag.

4. Lägg in pauser

Enligt arbetstidslagen har du, förutom din rast, rätt till pauser under arbetsdagen. Pauser räknas in i din arbetstid och du får vanligtvis inte lämna arbetsplatsen under en paus. Din arbetsgivare ska organisera arbetet så att du har möjlighet att ta de pauser som behövs.

Om det är svårt att ta pauser under dagen ska de schemaläggas. Läraryrket är sådant att pauser ofta behöver schemaläggas. Annars är risken stor att du som lärare inte får de pauser du enligt lag har rätt till.

5. Lägg in start- och sluttider

Tänk på att ha rimligt med tid innan första lektionen. Förväntas du läsa din mail innan dagen börjar, lägg i så fall in tid för det. Likaså behöver du rimlig tid efter sista lektionen eller sista mötet. Du ska hinna plocka ihop dina saker och lämna dem inom din arbetstid. Hur många timmar blir det? Om det blir extra många timmar någon vecka så ska du ha möjlighet att arbeta mindre någon annan vecka.

6. Fyll i alla andra arbetsuppgifter som förekommer varje vecka

Fyll i alla arbetsuppgifter du förväntas utföra. Hur lång tid tar arbetsuppgifterna? Ryms de inom ditt arbetstidsschema? Om de inte ryms, lägg dem utanför. Det är viktigt att du synliggör dina arbetsuppgifter.

7. Har du ett avtal med beräkningsperioder?

Arbetar du inom en kommunal skola ska årsarbetstiden delas in i tre perioder. Kolla hur perioderna ligger på din skola och hur många timmar du ska arbeta varje period. Ryms timmarna inte inom beräkningsperioden behöver schemat ändras. Annars uppstår övertid. Övertid får inte planeras in i ett grundschema.

8. Arbete som utförs ibland

Hur mycket tid behövs för arbetsuppgifter som utförs ibland, exempelvis planerade föräldramöten, utvecklingssamtal, rättning av nationella prov, att skriva omdömen och sätta betyg? Ryms de inom årsarbetstiden? Kommer frilufts- och studiedagar att påverka din veckoarbetstid? För i så fall in dem någonstans, till exempel i LR:s arbetstidsverktyg. Rapportera sedan till rektorn att arbetsuppgifterna inte ryms. Kom gärna med egna förslag på vilka förändringar som kan göras.

Om du arbetar i en kommunal skola – hur ligger dessa arbetsuppgifter i förhållande till de beräkningsperioder som gäller? Ryms tiden inom beräkningsperioden?

9. Tid för det oförutsedda

Det måste finnas tillräckligt med luft i ditt schema för att hantera oförutsedda händelser som att till exempel reda ut konflikter och ringa vårdnadshavare.

Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till en ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

9 §, Arbetsmiljöverket AFS 2015:4länk till annan webbplats


Rätta till det som behövs

Vissa saker kanske du kan rätta till själv och andra delar kanske ni kan hjälpas åt med i kollegiet. Det som kvarstår därefter bör du diskutera med din rektor.

Prata också med ditt lokalombud och skyddsombud. Det är viktigt att LR:s ombud får information om vilka arbetsscheman som behöver rättas till. Alla scheman bör samverkas eller förhandlas av LR:s ombud och arbetsgivaren innan de fastställs.

Ditt schema fastställs

Ditt arbetstidsschema blir grunden för ditt arbete för en ganska lång tid, ofta ett helt läsår. Därför är det viktigt att schemat ger dig förutsättningar för att göra ett gott arbete och få en rimlig arbetsbelastning. Det är din arbetsgivare som är ansvarig för både förutsättningar och arbetsmiljö. Därför är det viktigt att din arbetsgivare tar ansvar för det arbetstidsschema du arbetar efter.


EXEMPEL

Några vanliga brister i arbetstidsscheman

För kort rast

Här är tiden mellan lektionerna för kort för att man ska kunna få ut 30 minuters lunchrast.

För kort tid mellan lektionerna

Här är tiden mellan lektionerna för kort för att man t.ex. ska hinna plocka ihop material, förflytta sig och plocka fram material i nästa lektionssal.


Ingen tid före första lektionen

Här finns ingen tid före första lektionen. Då finns det heller ingen tid att förbereda lektionen, ta fram material etc.

Ingen tid efter sista passet

Här slutar arbetstiden samtidigt som konferensen slutar. Då finns ingen tid för att avsluta dagens arbete, plocka ihop arbetsmaterial etc. inom din arbetstid. Du behöver ha rimlig tid för detta efter sista lektionen eller sista mötet.


TJÄNSTEFÖRDELNING OCH KALENDARIUM

Ett bra schema förutsätter en genomtänkt tjänstefördelning

Att lägga ett välfungerande schema som följer både lag och avtal ställer krav på den som utför hantverket. För att ett schema ska leva upp till kraven på balans i arbetsbelastningen behöver man redan under våren jobba systematiskt med en väl balanserad tjänstefördelning.

Tjänstefördelningen ska tydligt redovisa alla arbetsuppgifter som tar regelbunden tid i anspråk. Det behöver också finnas tid i tjänsteplaneringen för det oförutsedda.

Eftersom skolans verksamhet inte är statisk under läsåret så kan inte heller lärarens schema vara det. Det sker ett antal avvikelser från normalveckorna under ett läsår. Avvikelserna kan till exempel vara friluftsdagar, öppet hus, studiebesök, föräldramöten, veckor med utvecklingssamtal eller nationella prov. Allt detta ska läggas ut i kalendarium för nästkommande läsår. Schemat måste alltså variera under läsåret för att avvikelserna i kalendariet ska rymmas inom arbetstiden. 

När schemat ska läggas ska alltså både tjänsteplanering och kalendarium finnas på plats. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt bör arbetsgivaren tillsammans med Lärarnas Riksförbund komma överens om principer för såväl tjänstefördelning som schemaläggning.

Mer inom ämnet


Uppdaterad