Ledighet och sjukdom

Du har rätt att vara ledig från ditt arbete under vissa förhållanden, till exempel när du är sjuk eller när du tar hand om ditt barn. Du har också rätt att vara ledig för studier eller för att arbeta fackligt. Din arbetsgivare kan bevilja dig ledigt för andra saker. Det finns olika villkor för de olika ledigheterna.

På den här sidan kan du läsa om olika ledigheter. Länkarna nedan går till stycken längre ner på den här sidan.

Ditt kollektivavtal kan ge dig extra ledighet

Du har rätt till viss ledighet enligt lag. Men många kollektivavtal ger dig rätt till ytterligare ledighet, med eller utan lön. Det kan gälla till exempel ledighet för läkarbesök, flyttning, jämna födelsedagar eller i samband med nära anhörigas bortgång. Men olika avtal skiljer sig åt. Undersök vad som gäller på din arbetsplats och vilka förmåner kollektivavtalet ger dig. Om du inte vet vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats kan du fråga Lärarnas Riksförbunds ombud.

Sjukledighet

När du är så sjuk att du inte kan arbeta får du ersättning i form av sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassanlänk till annan webbplats.

Sjukanmälan och läkarintyg

Om du är sjuk och inte kan arbeta ska du så snart som möjligt sjukanmäla dig till din arbetsgivare. Ta reda på vilka rutinerna för sjukanmälan ser ut hos din arbetsgivare. Är du sjuk i mer än sju dagar ska du lämna ett intyg från din läkare till arbetsgivaren. Läkarintyget ska bekräfta att du är sjuk och inte kan arbeta. I vissa fall kan arbetsgivaren begära ett sådant intyg tidigare än från åttonde dagen.

Sjuklön och sjukpenning

De första 14 dagarna du är sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön till dig. Sjuklönen är 80 procent av din lön. Du måste sjukanmäla dig för att kunna få ersättningen. Är du sjuk längre får du inte sjuklön utan sjukpenning från Försäkringskassan. Vissa kollektivavtal ger även rätt till kompletterande ersättning från arbetsgivaren. Ring eller skriv till Lärarnas Riksförbunds medlemsjour för att ta reda på vad som gäller för dig.

Karensavdrag

När du är sjuk får du sjuklön, men ett karensavdag görs när du insjuknar. Karensavdraget kan som mest bli 20 procent av den sjuklön som du får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbets­vecka, det vill säga om den genomsnittliga arbetstiden skulle vara 40 timmar/vecka kan karensavdraget maximalt bli 8 timmar. Kollektivavtalet reglerar hur man räknar ut karens­avdraget. Om du blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen påbörjas karensavdraget den dagen. Om du fortsatt är sjuk följande arbetsdag fortsätter karensavdraget den dagen till dess att avdraget sammanlagt uppnått maximalt 20 procent av en genomsnittlig arbetsvecka. De kommande sjukdagarna som du skulle ha jobbat får du sjuklön eller sjukpenning.

Sjuk eller skadad av ditt arbete?

Arbetsskador är olyckor som händer på arbetet eller på väg till och från arbetet. Det kan också vara sjukdomar som beror på arbetet. Både fysiska och psykiska besvär kan klassas som arbetsskada. Om du misstänker att du kan ha drabbats av en arbetsskada är det är viktigt att du anmäler det.             


Föräldraledighet

I Sverige har vi mycket generösa möjligheter att vara lediga för att vara tillsammans med våra barn. Det finns olika typer av ledighet i samband med att du blir förälder. Försäkringskassanlänk till annan webbplats kan svara på dina frågor om föräldraförsäkringen.

När ska du berätta att du ska vara föräldraledig?

Om du vill vara föräldraledig ska du anmäla det till din arbetsgivare senast två månader innan du har tänkt påbörja föräldraledigheten. Om du vill vara föräldraledig med tillfällig föräldrapenning ska du anmäla det senast en vecka innan. Det gäller dock inte när du vabbar, alltså är hemma för vård av sjukt barn. Men om du är anställd av en kommun eller ett landsting ska du anmäla föräldraledighet till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början.

När ska du berätta att du vill börja jobba igen?

Du ska berätta för din arbetsgivare att du har tänkt börja arbeta igen senast en månad innan du kommer tillbaka. Det gäller om föräldraledigledigheten skulle ha varat längre än en månad, annars kan du återgå i arbete direkt.

Arbetsgivaren får inte missgynna dig

Arbetsgivaren får inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet.

Olika lagar reglerar föräldraledigheten

Kollektivavtal kan ge högre ersättning

Många kollektivavtal ger bra förmåner för föräldrarlänk till annan webbplats. De kan fylla på ersättningen från Försäkringskassan med ytterligare 10 procent av inkomstbortfallet för en del av ledigheten.

Vem räknas som förälder?

Som förälder räknas biologisk förälder, rättslig vårdnadshavare, fostermor, fosterfar och stadigvarande sambo med förälder.

Olika former för föräldraledighet

Mammaledighet. En kvinnlig arbetstagare har rätt att vara ledig sju veckor före beräknad tidpunkt för förlossning och sju veckor efter förlossning och för att amma barnet.

Hel föräldraledighet med eller utan föräldrapenning. En förälder har rätt att vara ledig till barnet blivit 18 månader. Efter det har man rätt att vara ledig om man tar ut hel föräldrapenning.

Delledighet med föräldrapenning. En förälder har rätt att förkorta normal arbetstid medan hen tar ut föräldrapenning i motsvarande omfattning. Omfattningen kan vara allt från tre fjärdedelar till en åttondel.

Delledighet utan föräldrapenning. En förälder har rätt att förkorta normal arbetstid med upp till en fjärdedel till barnet fyllt åtta år.

Ledighet med tillfällig föräldrapenning – en arbetstagare har rätt att vara ledig för att tillfälligt vårda barn. Det kan till exempel gälla barn som inte har fyllt tolv år i samband med sjukdom eller smitta hos barnet.

Ledighet med vårdnadsbidrag. En förälder som får vårdnadsbidrag för sitt barn har rätt till hel eller halv ledighet.

Ledighet för kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar. Rätten till ledighet gäller i de fall omplacering inte är möjlig och ledighet krävs för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet. Man får dock inte bibehålla anställningsförmåner. Rätten till ledighet i denna situation för kvinnlig arbetstagare som väntar barn gäller endast från och med den sextionde dagen före beräknad tidpunkt för förlossning.

Du och din föräldraledighet – En handbok för dig som arbetar i skolan

Broschyr: Du och din föräldra­ledighet

Den här broschyren förklarar hur lagar och avtal reglerar rätt till föräldraledighet, vård av barn, föräldra­penning med mera.

Ladda ned eller beställ broschyren härlänk till annan webbplats

Föräldraledigheten påverkar din framtida pension

Föräldraledigheten påverkar din framtida pension

Tar du ut mycket föräldraledighet eller jobbar du deltid? Det påverkar inte bara hur mycket pengar du har i plånboken i dag. Det har också betydelse f...

Läs mer

Studieledighet

Du som är anställd har rätt att vara ledig från arbetet för att studera, enligt studie­ledighets­lagenlänk till annan webbplats. Men det är inte samma sak som att du har rätt till ekonomisk ersättning under tiden. I vissa fall har du rätt till ekonomisk ersättning, men det regleras i lagstiftningen om studiestöd och i kollektivavtal.

Ibland betalar arbetsgivaren lön under tiden

Vissa arbetsgivare kan ha som policy att du får behålla hela eller delar av lönen i samband med studier som höjer kompetensen i arbetet. I så fall kan arbetsgivaren ställa villkor för att betala lön, till exempel att du förbinder dig att delge arbetskamrater dina nya kunskaper, eller att du stannar kvar i anställningen under en viss period efter dina avslutade studier.

Du kan studera vilket ämne du vill

Studierna behöver inte ha något samband med den anställning du vill vara ledig från. Det som krävs är att du kan visa att det rör sig om studier i någon organiserad form, med en studieplan eller liknande. Du har också skyldighet att redovisa att studierna genomförs.

Arbetsgivaren kan inte neka dig ledigt för studier

Arbetsgivaren kan inte neka ledigheten, men kan om det finns sakliga skäl för detta, skjuta upp den begärda ledigheten i högst sex månader.

Du har rätt att i förtid börja jobba igen

Den som är studieledig har också rätt att i förtid avbryta ledigheten och återgå till arbetet, om studierna av något skäl inte fullföljs.

Generös lag ger rätt att vara ledig för studier

Studieledighetslagen ger arbetstagare en i princip obegränsad rätt att vara ledig från arbetet för att studera. Sverige anses ha unikt generösa regler.


Facklig ledighet

Som fackligt förtroendevald har du rätt till ledighet för att arbeta fackligt. Detta regleras i förtroendemannalagen, FMLlänk till annan webbplats. För att FML ska gälla på din arbetsplats, krävs det att arbetsgivaren tecknar kollektivavtal med Lärarnas Riksförbund.

Lagen skiljer på rätten till ledighet i sig och rätt till betald ledighet. Rätt till betald ledighet har du för fackligt arbete som gäller den fackliga verksamheten på din egen arbetsplats och i sådana frågor där du företräder dina medlemmar. Du har rätt att få ledigt från ditt arbete, i den omfattning som ditt fackliga uppdrag kräver men ledigheten ska ha skälig omfattning.

Det är förhållandena på arbetsplatsen som bestämmer vad som är skäligt. Företräder du många medlemmar har du rätt till mer ledighet, men även andra faktorer spelar in. Grundtanken i lagen är att fackförbundet och arbetsgivaren ska komma överens om hur mycket ledighet du ska få och när du ska vara ledig för att utföra ditt fackliga uppdrag.Det är de lokala parterna som har bäst kännedom om förhållandena på arbetsplatsen.

Kollektivavtalet kan reglera rätten till ledighet

Det som angetts ovan är vad som gäller enligt lag, annat kan gälla enligt kollektivavtal. För anställda inom kommun och landsting gäller det centrala kollektivavtalet AFF/LAFF som bland annat innehåller en schablon för beräkningen av den betalda ledigheten.

Mer om ledighet för fackliga uppdrag

Läs mer i förtroendemannalagen, FMLlänk till annan webbplats.


Ledighet som arbetsgivaren beviljar

Behöver du vara ledig av en anledning som inte finns med i ditt kollektivavtal eller i lagar? Då ska du ansöka om ledigt hos din arbetsgivare, som i dessa fall har rätt att bevilja eller avslå din ledighetsansökan efter sin egen policy. Om du önskar vara ledig från arbetet av andra skäl än de som är reglerade i lag eller avtal ska du ansöka om ledighet hos arbetsgivaren. Det kallas ledighet för enskild angelägenhet.

Arbetsgivaren ska då, utifrån sin egen policy, bevilja eller avslå din ansökan. Det ligger alltså helt inom arbetsgivarens rätt att leda verksamheten att ta ställning till din ledighetsansökan. Många större arbetsgivare har skriftliga riktlinjer för vilka typer av ledigheter som beviljas, längden på ledigheterna och vilka som har befogenhet att bevilja eller avslå ledighet. Hos offentliga arbetsgivare ska sådana befogenheter framgå av upprättade delegationsordningar.

Att tänka på vid ledighet som din arbetsgivare beviljat

Om du funderar på att ansöka om en ledighet för en viss period för enskild angelägenhet är det viktigt att känna till att en sökt och beviljad ledighet gäller. Du har alltså ingen rättighet att i förtid avbryta en sådan ledighet för att återgå i arbete. Om du till exempel får ledigt för att pröva ett annat arbete och detta inte fungerar som tänkt, måste du själv ta ansvar för din försörjning under den beviljade ledighetsperioden. Det är därför viktigt att du noga tänker igenom saken, innan du begär ledighet.


Ferier

De flesta lärare i Sverige har ferieanställning eller ferietjänst som det också kallas. Då är man ledig en stor del av elevernas sommarlov och vissa övriga lov. Ferieanställningen innebär att man har ett koncentrerat arbetsår där arbetstiden och semesterledigheten regleras genom kollektivavtal.

Under terminerna då eleverna är i skolan, förutsätts lärarna arbeta flera timmar per vecka än andra arbetstagare. I gengäld har lärarna flera betalda lediga veckor än andra, förlagda under de perioder då eleverna har lov. En nackdel är att lärare normalt inte kan få ta ut semesterledighet under andra delar av året. Ferieanställda lärare får inte heller spara semesterdagar från ett år till ett annat. Avtalen om ferieanställning reglerar att lärarnas semester anses vara förlagd under de första veckorna av sommarledigheten.


Semester

Enligt semesterlagenlänk till annan webbplats har alla anställda i Sverige rätt att vara lediga från arbetet för semester fem veckor (25 semesterdagar) per år. Du har rätt att vara semesterledig oavsett om du är tillsvidareanställd eller om du har en visstidsanställning. Det spelar ingen roll om du arbetar heltid eller deltid eller hur länge du har varit anställd.

Det är rätten till själva semesterledigheten du har. Men det är inte samma sak som att ha rätt till lön under semesterledigheten. Du tjänar normalt in semesterersättning genom att arbeta under en intjänandeperiod. I vissa fall kan även en ledighet från arbetet innebära att man tjänar in rätt till betald semester, det regleras också i semesterlagen. På det sättet kan man tjäna in betald semester under en viss tid vid sjukdom, föräldraledighet och vissa andra ledigheter.

Kollektivavtal kan ge fler semesterdagar

Semesterlagenlänk till annan webbplats är till vissa delar dispositiv. Det betyder att kollektivavtalen kan innehålla bestämmelser som ersätter eller fyller på reglerna i lagen. På detta sätt har till exempel både statligt och kommunalt anställda längre semester med stigande ålder. Det är också tillåtet för en enskild arbetstagare att komma överens med sin arbetsgivare om bättre semestervillkor än vad lagen ger rätt till. Det är däremot inte tillåtet att komma överens om sämre villkor är semesterlagens, vare sig genom kollektivavtal eller enskilda överenskommelser. Bland privatanställda tjänstemän är det vanligt att man kommer överens om längre semester i utbyte mot att avstå rätten till övertidsersättning.


Ledigt för försvarstjänstgöring

Du som behöver tjänstgöra inom försvarsmakten har laglig rätt till ledighet från ditt ordinarie arbete för detta. Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.länk till annan webbplats


Ledigt för offentliga förtroendeuppdrag

Du har rätt att vara ledig från arbetet om du valts till ett förtroendeuppdrag i riksdagen, kommunen, landstinget eller motsvarande, för att ha möjlighet att utföra uppdraget. Det vanligaste är att man får fullt löneavdrag för denna ledighet. Du kan vara ledig hur länge du vill för att arbeta med offentliga förtroendeuppdrag. Det finns till exempel riksdagsledamöter som har varit tjänstlediga från sina ordinarie arbeten i 40 år. Denna rätt till ledighet är en viktig del av det demokratiska styrelseskicket, och den regleras i svensk grundlaglänk till annan webbplats (regeringsformen), kommunallagenlänk till annan webbplats och den särskilda tjänstledighetsförordningenlänk till annan webbplats.


Ledigt för närståendevård

Du har rätt att vara ledig från arbetet, och även få ersättning, för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. En särskild laglänk till annan webbplats reglerar denna rättighet.

Mer inom ämnet


Uppdaterad