Rast, paus och vila för lärare och vägledare

Du har rätt till rast och paus varje arbetsdag

Under din arbetsdag har du rätt till rast efter högst fem timmars arbete. På rasten behöver du inte stå till arbetsgivarens förfogande, och du kan till exempel lämna skolan om du skulle vilja. Du har dessutom rätt till kortare pauser. Pauserna bör läggas in i ditt arbetstidsschema.

Rast

Alla som arbetar har rätt till rast senast efter fem timmars arbete enligt Arbetstidslagen § 15länk till annan webbplats. Raster ska alltid schemaläggas och räknas inte in i arbetstiden. Du får alltså inte betalt under din rast.

Rast innebär att du inte står till arbetsgivarens förfogande. Det betyder att du har rätt att lämna skolan, stänga av telefonen och inte vara tillgänglig.

Arbetstidslagen säger ingenting om hur lång din rast ska vara, men enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska den vara minst 30 minuter. Praxis ligger mellan 30 och 60 minuter.

Tänk på att du ska hinna avsluta lektionen, få ut elever och lämna in eventuellt material innan din lunchrast börjar. På samma sätt ska du hinna hämta det material du behöver och förflytta dig efter det att din lunchrast slutar. Du behöver alltså tid både före och efter din rast för att verkligen kunna vara ledig minst 30 minuter. Hur mycket tid du behöver beror på vilken undervisning du har och ålder på eleverna. Du har både rättighet och skyldighet att ta din lagstadgade rast.

Pedagogisk lunch

Tänk på att om du förväntas äta så kallad pedagogisk lunch med dina elever på skolan så räknas det som arbetstid. Du ska då ha din rast före eller efter den pedagogiska lunchen.

Måltidsuppehåll

Om något oförutsett inträffar som gör att du inte har möjlighet att ta din rast så kan den, enligt Arbetstidslagen § 16länk till annan webbplats, bytas ut mot ett måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll innebär att du inte får ut din lunchrast, men du får möjlighet att snabbt äta något. Måltidsuppehåll räknas som arbetstid. Det innebär att du ska korta av din arbetsdag motsvarande tid. Om det inte går räknas den inarbetade rasten som övertid.

”Om du har svårt att hinna med dina arbetsuppgifter så kanske du börjar hoppa över rasten eller använder förtroendetiden för sådant som du skulle ha hunnit med under dagen. Det är ingen hållbar lösning.”

Carina Murblad, lokalombud. Läs artikeln "Jobba inte gratis"

Paus

Utöver rast har du enligt Arbetstidslagen § 17länk till annan webbplats rätt till kortare avbrott från arbetet, det vill säga pauser. Pauserna räknas in i arbetstiden.

Längden på och omfattningen av pauserna är inte reglerat i lagen, men lagen säger att arbetsgivaren är skyldig att organisera arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om det är svårt att få pauser under arbetsdagen ska arbetsgivaren på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning. För lärares del bör alltså pausen läggas in i arbetstidsschemat.

Vila

Arbetstidslagens §§ 13-14länk till annan webbplats innehåller regler för dygns- och veckovila. För lärare blir dessa regler normalt aktuella i samband med lägerskolor, klassresor och liknande.

Dygnsvila

Du ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Man kan i centrala kollektivavtal göra avvikelser från detta, vilket är vanligt förekommande.

Veckovila

Du ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila för varje period om sju dagar. Man kan i centrala kollektivavtal göra avvikelser från detta.
Här hittar du det kollektivavtal som gäller för dig.

ATT FÅ RASTER OCH PAUSER VARJE DAG ÄR LAGSTADGAT

Rastfakta

Arbetstidslagen § 15:

  • Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.
  • Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
  • Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

Pausfakta

Arbetstidslagen § 17:

  • Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
  • Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
  • Pauser räknas in i arbetstiden.
Frågor & svar

Fråga: Två dagar i veckan har jag lektion till klockan 12, och nästa lektion börjar klockan 12.30. I mitt schema är detta markerat som rast. Är det verkligen rast när det är så kort tid emellan lektionerna?

Svar: Nej, troligtvis kan inte den stunden räknas som din lunchrast eftersom den blir för kort. Sannolikt behöver du efter den sista lektionen plocka ihop material, kanske prata med en elev och lämna klassrummet innan din rast kan börja. Likaså behöver du en stund innan nästa lektion för att hämta material och kanske ställa i ordning innan eleverna kommer. Då blir själva tiden för din lunchrast för kort.

Arbetstidslagenlänk till annan webbplats anger inte hur lång rasten ska vara, men praxis på svensk arbetsmarknad är att en lunchrast är mellan 30 och 60 minuter lång, där minimum är 30 minuter. Ditt schema ska alltså läggas så att du får rimlig tid på dig att avsluta och starta dina lektioner samt lämna och hämta det material du använder under lektionerna, och ändå får ut minst 30 minuters rast.

Som ditt schema ser ut nu finns ingen möjlighet för dig att verkligen få ut tillräcklig tid för rast. Det är arbetsgivarens ansvar att planera verksamheten så att kravet på rast kan uppfyllas. Din chef måste alltså se över ditt schema. Ta kontakt med ditt lokala ombud för stöd, och kom gärna med egna förslag till rektorn.

Syftet med rasten är att du ska kunna återhämta dig för att sedan orka slutföra arbetsdagen med god kvalitet på arbetet. Du får inte betalt för den tid du har rast och behöver inte vara på din arbetsplats eller ha med dig din jobbtelefon. Du får inte arbeta mer än fem timmar innan du får din rast.

Ett bra tips är att begära att tjänstefördelning och scheman behandlats i samverkan/
skyddskommitté för att synliggöra organisatoriska arbetsmiljöproblem i ett tidigt skede.

Fråga: Jag har fått ett schema där det inte finns någon lunchrast två av dagarna eftersom jag äter med barnen då. Får det vara så?

Svar: Nej, så får det inte vara. Under din rast är du inte i tjänst och får inte heller betalt. Om du är ålagd av din rektor att äta pedagogisk lunch med eleverna har du tillsynsplikt och är alltså i arbete.

Du har därför rätt till rast senast efter fem timmars arbete, vilket kan vara före eller efter den pedagogiska måltiden. Rasten kan i vissa fall ligga efter den sista lektionen om du exempelvis arbetar i årskurs 1 och eleverna slutar för dagen kl. 13.00. Rast för dig behöver alltså inte vara synonymt med elevernas rast.

Fråga: Mitt schema är så fyllt med undervisning, rastvakter och annat att jag sällan hinner ta en fikapaus. Vissa dagar hinner jag nästan inte gå på toaletten. Är det rimligt?

Svar: Nej, det är inte rimligt. Enligt arbetstidslagenlänk till annan webbplats har du rätt till både rast och pauser. När du har din rast är du inte i tjänst, har inte betalt och har rätt att lämna arbetsplatsen. Pauser ingår däremot i din arbetstid.

Din arbetsgivare har skyldighet att se till att du får möjlighet till paus under arbetsdagen. Det innebär att ditt schema inte får fyllas så att den möjligheten inte finns. Om det är svårt att ta pauser ska dessa schemaläggas.

Det står inget i lagen om hur långa pauserna ska vara, men praxis brukar vara 10–20 minuters fikapaus på förmiddag och eftermiddag. Pauser är bra för erfarenhetsutbyte, att förebygga arbetsskador och skapa trivsel på arbetsplatsen. De flesta arbetsgivare har insett det och därför är det mycket vanligt med fikapauser på arbetsplatser. Dock finns det skolor där pauser inte hinns med, vilket i förlängningen kan leda till ohälsa.

Mer inom ämnet


Uppdaterad