Diskriminering i arbetslivet

Ingen ska behöva stå ut med diskriminering eller trakasserier

Diskriminering på arbetet är förbjudet i lag, och ingen ska behöva stå ut med att diskrimineras eller trakasseras. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att diskriminering inte förekommer på arbetsplatsen.

Diskriminering i arbetslivet är förbjudet enligt diskrimineringslagenlänk till annan webbplats. Diskrimineringsförbudet riktar sig mot arbetsgivaren.

Skyddet mot diskriminering omfattar alla arbetstagare, men även den som söker jobb, gör praktik eller är inhyrd för att arbeta på en arbetsplats.

Skyddet mot diskriminering i arbetslivet ska vara heltäckande och omfatta alla åtgärder och beslut från arbetsgivarens sida. Det saknar alltså betydelse om arbetsgivaren är stor eller liten, eller vilken anställningsform arbetstagaren har.

Skyddet mot diskriminering gäller i alla situationer som har samband med arbetet. Det gäller både händelser på arbetsplatsen och händelser utanför arbetet om dessa har ett samband med arbetet, till exempel vid tjänsteresor och personalfester.

Vad är diskriminering?

En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att någon missgynnas eller kränks. Exempel på sådant missgynnande kan vara att man inte blir erbjuden anställning, får lägre lön, får sämre arbetsuppgifter eller blir trakasserad på jobbet.

De sju diskrimineringsgrunderna

Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna för att det ska vara diskriminering i lagens mening. Diskrimineringsgrunderna är:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Direkt och indirekt diskriminering

Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan, och missgynnandet har direkt samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Exempel på sådant som kan var direkt diskriminering är när

  • en person inte får ett arbete på grund av sin etnicitet eller ålder
  • en person blir nekad befordran på grund av sin sexuella läggning eller på
    grund av att personen är transsexuell.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som framstår som neutral, men som i praktiken missgynnar personer om tillhör en viss grupp.

Exempel på indirekt diskriminering är

  • att vid en rekrytering ställa upp krav på kunskaper i svenska som inte är motiverade för att kunna utföra arbetet
  • att tillämpa lönekriterier som kan ha en negativ inverkan på lönesättningen av äldre eller föräldralediga arbetstagare.

Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering.

”Jag fick ett ganska nonchalant svar och fick veta att jag inte var aktuell för intervju. Jag började fundera på om det kunde ha med min ålder att göra.”

Anders Bryngelv, lärare

 

Läs artikeln Fel ålder för nya jobbet

Arbetsgivaren ska förebygga diskriminering och trakasserier

Det är arbetsgivaren som har ansvar för att diskriminering inte ska förekomma på arbetsplatsen. Det räcker dock inte för arbetsgivaren att reagera när någon redan har blivit diskriminerad. Arbetsgivaren måste enligt diskrimineringslagen även arbeta med att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen, så kallade aktiva åtgärder.
Läs mer om aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering.

Arbetsgivaren har även ett ansvar att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och trakasserier.
Läs mer om sexuella trakasserier och trakasserier.

Mobbning och kränkande särbehandling

Det som av många uppfattas som diskriminering är inte alltid diskriminering i lagens mening.

Mobbning, missgynnande och kränkande särbehandling som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna omfattas inte av diskrimineringslagen. Sådant agerande kan istället hindras och förebyggas med stöd av bestämmelser om kränkande särbehandling som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4länk till annan webbplats). 
Läs mer om kränkande särbehandling och mobbning.

Förbud mot repressalier

Den som har anmält diskriminering eller påtalat att en arbetsgivare bryter mot diskrimineringslagen, till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier, är skyddad mot att bli bestraffad. Det finns alltså ett förbud mot repressalier. Repressalier kan till exempel vara att ett anställningsavtal inte förlängs, att man blir omplacerad eller att man får för mycket att göra.

Skyddet mot repressalier gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier.

OM DU HAR BLIVIT DISKRIMINERAD

Om du är medlem i Lärarnas Riksförbund och har blivit utsatt för någon form av diskriminering i samband med ditt arbete så ska du vända dig till ditt fackliga ombud på skolan eller ringa Lärarnas Riksförbunds medlemsjour på telefonnummer 08-613 27 00 för hjälp.

Lästips: Skydd mot diskriminering och trakasserier

I broschyren Skydd mot diskriminering och trakasserier får du som är lärare, studie- och yrkesvägledare eller ombud information om vad diskriminering är, och en handledning för hur man kan gå vidare om någon har blivit utsatt för diskriminering. Broschyren tar bland annat upp diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och ålder. 
Läs eller ladda ner broschyrenlänk till annan webbplats

Vad är diskriminering? En facklig handbok

Vad är diskriminering? En facklig handbok  visar hur diskrimineringslagen kan användas i det fackliga arbetet. Boken vänder sig till förtroendevalda och ombud som kommer i kontakt med diskrimineringsärenden, men också till de som samverkar med arbetsgivaren i det förebyggande arbetet på  arbetsplatsen. Boken har tagits fram av Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR. Läs eller ladda ner bokenlänk till annan webbplats

Frågor & svar

Om du tror att du har blivit missgynnad, eller utsatt för diskriminering, ska du samla på dig bevis, som till exempel en e-post-konversation, ansökningshandlingarna eller liknande.

Kontakta även Lärarnas Riksförbund. Du kan antingen prata med ditt ombud, eller ringa till medlemsjouren.

Här hittar du mer information om diskriminering.

Nej. Det är arbetsgivaren som är skyldig att se till att ingen individ missgynnas eller kränks på arbetsplatsen.

Skyddet mot diskriminering gäller i alla situationer som har samband med arbetet om det gäller anställda, den som söker en tjänst den som gör praktik och den som hyrs in eller lånas in för att arbeta.

Läs mer om diskriminering här.

Lärarnas Riksförbund kan erbjuda dig råd och stöd, samt hjälp med att driva din sak gentemot arbetsgivaren, om det finns tecken som tyder på att du har blivit diskriminerad.

Diskrimineringsärenden hanteras vanligen som tvisteförhandlingar, men kan i sista hand hamna i Arbetsdomstolen.

Kontakta ditt ombud eller vår medlemsjour om du behöver hjälp.

Läs mer om diskriminering här.

Alla diskrimineringsgrunder måste bedömas enskilt, men allmänt gäller tre huvudsakliga krav som alla måste uppfyllas.

  • För det första måste det ha skett ett missgynnande, till exempel att man inte fått ett jobb.
  • Den är som anser sig vara diskriminerad måste också ha varit i en jämförbar situation, till exempel haft lika bra eller bättre meriter än andra jobbsökanden.
  • Slutligen måste det finnas ett samband mellan arbetsgivarens handlande och någon eller flera av diskrimineringsgrunderna.

Läs mer om diskriminering och diskrimineringsgrunderna här.

Den som utsätter någon för diskriminering kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som har blivit diskriminerad.

Ersättningen ska dels kompensera för det lidande och konsekvenser som uppstått, dels även avskräcka arbetsgivaren från att upprepa lagbrottet.

Läs mer om diskriminering här.

Mer inom ämnet


Uppdaterad