Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering

Din arbetsgivare ska förebygga diskriminering på arbetsplatsen

Alla arbetsgivare ska enligt diskrimineringslagen arbeta aktivt för att förebygga och motverka diskriminering. Det förebyggande arbetet ska ske i samverkan med representanter för arbetstagarna. I regel företräds arbetstagarna av de fackförbund som har medlemmar på arbetsplatsen.

Man kan säga att  diskrimineringslagenlänk till annan webbplats innehåller två delar:

  • Förbudet mot diskriminering, som främst aktualiseras på en situation som redan har inträffat.
  • Kravet på att aktivt verka för arbetsplatser fria från diskriminering genom att främja lika rättigheter och möjligheter.

I diskrimineringslagen går det förebyggande arbetet under begreppet aktiva åtgärder. Syftet med de aktiva åtgärderna är att förebygga och motverka diskriminering på ett strukturellt plan, till skillnad från diskrimineringsförbuden som är avsedda att motverka diskriminering i individuella fall.

Arbetet med de aktiva åtgärderna omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Krav på arbetet med aktiva åtgärder

Kravet på arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder omfattar att

Nedan beskrivs vad detta innebär i praktiken.

Fortlöpande arbetet för att förebygga diskriminering

Arbetsgivaren ska fortlöpande genomföra ett arbete i fyra steg för att förebygga diskriminering. Stegen som ska genomföras är att:

  1. undersöka
  2. analysera
  3. åtgärda
  4. följa upp.

De områden som ska undersökas är:

  1. arbetsförhållanden
  2. bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor
  3. rekrytering och befordran
  4. utbildning och övrig kompetensutveckling
  5. möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap.

Att arbetet ska ske fortlöpande innebär att arbetsgivaren ska undersöka riskerna för diskriminering och därefter vidta åtgärder för att förhållandena ska förbättras. Därefter utvärderas åtgärderna och arbetet börjar sedan om igen. Tanken är att förhållandena kontinuerligt ska bli bättre och att arbetssättet kan skapa en medvetenhet kring diskrimineringsfrågorna och vikten av likabehandling. Vilka åtgärder som blir aktuella att vidta beror på förhållandena och behoven på arbetsplatsen.

Mer information om det fortlöpande arbetet hittar du på Diskrimineringsombudsmannens webbplatslänk till annan webbplats.

Arbetsgivaren ska främja en jämn könsfördelning

Arbetsgivare ska även främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, inom olika yrken och på ledande positioner.

Om undersökningen som arbetsgivaren gjort visar att det råder en ojämn könsfördelning på exempelvis ledande positioner behöver arbetsgivaren, i samverkan med facken, diskutera hur detta kan åtgärdas.

Riktlinjer för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

Med repressalier menas någon form av bestraffningsåtgärd, till exempel lägre lön eller sämre anställningsförhållanden, som riktas mot den som anmäler diskriminering eller medverkar i en utredning om diskriminering, eller fogat sig i eller avvisat trakasserier. 

Arbetsgivaren ska ha rutiner som klargör hur man ska agera om trakasserier eller sexuella trakasserier har inträffat. Rutinerna ska också ange vem den som anser sig trakasserad kan vända sig till samt vem som ansvarar för att händelsen utreds.

Lönekartläggning för att förhindra osakliga löneskillnader

Alla arbetsgivare ska genomföra årliga lönekartläggningar för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Lönekartläggningen ska ske i samverkan med Lärarnas Riksförbund.

I lönekartläggningen ska arbetsgivaren kartlägga och analysera bland annat följande:

  • Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete.
  • Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete.
  • Löneskillnader som finns mellan ett kvinnodominerat arbete och ett arbete som inte är kvinnodominerat, om arbetet som inte är kvinnodominerat har lägre krav men högre lön.

Om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdiga arbeten ska detta åtgärdas.

Även andra anställningsvillkor, såsom tjänstebil, bostads- eller reseförmåner, bonussystem och liknande, ska omfattas av kartläggningen.

Arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras

Arbetsgivare med minst 25 anställda ska dokumentera alla delar av arbetet med de aktiva åtgärderna för att förebygga diskriminering. Rätt använd kan dokumentationen vara ett stöd för att hålla kolla på vad som ska göras och kunna följa upp vad man har gjort.

Dokumentationen ska bland annat innehålla

  • en redogörelse av de risker och hinder som identifierats
  • en analys av orsakerna till dessa risker och hinder
  • en redogörelse för vilka åtgärder som ska genomföras
  • en uppföljning och utvärdering av det arbete med aktiva åtgärder som gjorts
  • en redogörelse för hur samverkansskyldigheten har fullgjorts.

Arbetsgivare med färre än 25 anställda ska dokumentera arbetet med lönekartläggningen och hur samverkansskyldigheten har fullgjorts i denna del. Det är endast dokumentationskravet som är något mindre omfattade för mindre arbetsgivare. Skyldigheten att faktiskt arbeta med de aktiva åtgärderna är densamma oavsett arbetsgivarens storlek.

Arbetsgivaren ska samverka med Lärarnas Riksförbund

I arbetet med aktiva åtgärder ska arbetsgivare och arbetstagare samverka. Detta kallas för samverkansskyldighet. Arbetstagarna företräds i regel av de fackliga organisationerna. Du som är lärare eller studie- och yrkesvägledare och medlem i Lärarnas Riksförbund företräds av oss.

Samverkansskyldigheten gäller hela arbetet med de aktiva åtgärderna. Arbetsgivaren är också skyldig att förse Lärarnas Riksförbund med den information som behövs för samverkan. Detta gäller på arbetsplatser där Lärarnas Riksförbund och arbetsgivaren ingått kollektivavtal. Det är angeläget att arbetsgivare tillsammans med berörda fackförbund tillsammans hittar rutiner för hur denna samverkan ska ske. 

OM DU HAR BLIVIT DISKRIMINERAD

Om du är medlem i Lärarnas Riksförbund och har blivit utsatt för någon form av diskriminering i samband med ditt arbete så ska du vända dig till ditt fackliga ombud på skolan eller ringa Lärarnas Riksförbunds medlemsjour på telefonnummer 08-613 27 00 för hjälp.

Lästips: Skydd mot diskriminering och trakasserier

I broschyren Skydd mot diskriminering och trakasserier får du som lärare, studie- och yrkesvägledare eller ombud information om vad diskriminering är, och en handledning för hur man kan gå vidare om någon har blivit utsatt för diskriminering. Broschyren tar bland annat upp diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och ålder. 
Läs eller ladda ner broschyrenlänk till annan webbplats

Vad är diskriminering? En facklig handbok

Vad är diskriminering? En facklig handbok  visar hur diskrimineringslagen kan användas i det fackliga arbetet. Boken vänder sig till förtroendevalda och ombud som kommer i kontakt med diskrimineringsärenden, men också till de som samverkar med arbetsgivaren i det förebyggande arbetet på  arbetsplatsen. Boken har tagits fram av Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR. Läs eller ladda ner bokenlänk till annan webbplats

Frågor & svar

Om du tror att du har blivit missgynnad, eller utsatt för diskriminering, ska du samla på dig bevis, som till exempel en e-post-konversation, ansökningshandlingarna eller liknande.

Kontakta även Lärarnas Riksförbund. Du kan antingen prata med ditt ombud, eller ringa till medlemsjouren.

Här hittar du mer information om diskriminering.

Nej. Det är arbetsgivaren som är skyldig att se till att ingen individ missgynnas eller kränks på arbetsplatsen.

Skyddet mot diskriminering gäller i alla situationer som har samband med arbetet om det gäller anställda, den som söker en tjänst den som gör praktik och den som hyrs in eller lånas in för att arbeta.

Läs mer om diskriminering här.

Lärarnas Riksförbund kan erbjuda dig råd och stöd, samt hjälp med att driva din sak gentemot arbetsgivaren, om det finns tecken som tyder på att du har blivit diskriminerad.

Diskrimineringsärenden hanteras vanligen som tvisteförhandlingar, men kan i sista hand hamna i Arbetsdomstolen.

Kontakta ditt ombud eller vår medlemsjour om du behöver hjälp.

Läs mer om diskriminering här.

Alla diskrimineringsgrunder måste bedömas enskilt, men allmänt gäller tre huvudsakliga krav som alla måste uppfyllas.

  • För det första måste det ha skett ett missgynnande, till exempel att man inte fått ett jobb.
  • Den är som anser sig vara diskriminerad måste också ha varit i en jämförbar situation, till exempel haft lika bra eller bättre meriter än andra jobbsökanden.
  • Slutligen måste det finnas ett samband mellan arbetsgivarens handlande och någon eller flera av diskrimineringsgrunderna.

Läs mer om diskriminering och diskrimineringsgrunderna här.

Den som utsätter någon för diskriminering kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som har blivit diskriminerad.

Ersättningen ska dels kompensera för det lidande och konsekvenser som uppstått, dels även avskräcka arbetsgivaren från att upprepa lagbrottet.

Läs mer om diskriminering här.

Mer inom ämnet


Uppdaterad