På svensk arbetsmarknad är endast en liten del av villkoren för dig som anställd reglerad i lag. Rätten till max 40-timmars arbetsvecka, minst 25 dagars semester, rätt till sjuklön samt rätt till rast och paus är exempel på villkor som är lagreglerade.

I övrigt tillkommer merparten av de villkor och förmåner som finns på arbetsmarknaden via kollektivavtal. Årlig lönerevision, semester utöver 25 dagar, lärares ferietjänster, avtalspension, försäkringar vid sjukdom och arbetsskada, ersättning vid arbete på övertid eller obekväm arbetstid är bara några exempel på detta.

De förmåner som finns i kollektivavtalen har givetvis ett ekonomiskt värde. Detta kan grovt uppskattas till omkring en fjärdedel av din lönesumma. 

Det mesta ingår i ett kollektivavtal. Avtal brukar ha någonting som kallas Allmänna bestämmelser (AB) som innefattar allt från skyldigheter och diverse förmåner, arbetstidsvillkor, olika ersättningar, villkor för ledighet, uppsägningstider, disciplinpåföljder ...

Tjänstepension är ett separat avtal, men ligger inbakat i kollektivavtalet.

Det som inte ingår i ett kollektivavtal kan vara vissa typer av förmåner som exempelvis förmånsbil och friskvårdsbidrag, som ligger utanför avtalet. Ett kollektivavtal går heller inte in i detalj och reglerar hur ett arbete ska utföras.

Svårt att säga, då det skiftar från individ till individ. Gå in på exempelvis knegdeg.se eller saco.se/kollektivavtal så kan du själv se hur avtalet kan påverka dig i olika situationer.

Ett lokalt kollektivavtal är ett skriftligt avtal som ingås mellan parterna lokalt där så är möjligt utifrån lag och gällande kollektivavtal.

Parter är enskild arbetsgivare, arbetsgivarorganisation och för Lärarnas Riksförbunds ordförande inom den fackliga föreningen.

Ett lokalt kollektivavtal reglerar frågor om anställningen, och kan omfatta enskilda medlemmar eller en grupp av medlemmar.

Ett centralt kollektivavtal omfattar såväl medlemmar som icke-medlemmar.

Ju fler medlemmar ett fackförbund har, ju starkare part blir förbundet och får bättre möjlighet att förhandla fram bättre villkor.

Som medlem kan du också påverka vilka som väljs till fackliga företrädare, som exempelvis ska besluta om kollektivavtal.

Alla kommuner har kollektivavtal, det gäller även inom stat, landsting och region. På det privata sektorn kan det variera, men de flesta har även där kollektivavtal.

Det finns inga centrala register över om en arbetsplats har kollektivavtal eller ej, så det gäller att du själv kollar upp detta. Ställ frågan till arbetsgivaren i första hand. Gå sedan vidare och kontakta LR på din ort som kan hjälpa dig.

Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se det som en varningsflagga för om du ska ta tjänsten alls.

Mer inom ämnet

Checklista om arbetsgivaren saknar kollektivavtal - om du trots allt bestämmer dig för att ta anställning på en arbetsplats utan kollektivavtal behöver du reglera viktiga frågor i ditt anställningsavtal.

För att få behålla den fria avtalsrätten har arbetsmarknadens parter accepterat att den internationella konkurrensutsatta sektorn ska vara lönenormerande. Det så kallade "märket" är den norm eller nivå som fastställs i varje avtalsrörelse av industriavtalets parter.

Detta märke har dock ifrågasatts av såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationer.

Så länge det finns ett gällande centralt kollektivavtal så råder det fredsplikt. Det gäller lärare, studie- och yrkesvägledare såväl som alla andra fackligt organiserade yrkeskategorier. 

Lärarnas Riksförbund tecknar ett antal centrala kollektivavtal som har olika löptid – se oversikt-avtal-och-loptider. Det kommunala avtalet löper ut den 31 mars 2021 och Almegas friskoleavtal löper ut den 31 augusti 2021. Under tiden som förhandlingar pågår så förlängs (prolongeras) normalt sett avtalet med en månad i sänder, fram till dess att man har ett avtal som båda parter känner att man har mandat att anta.

Om man trots förhandlingar, och trots att medlare satts in för att hjälpa till i förhandlingen, inte kan komma fram till ett nytt avtal så kan man hamna i ett tillstånd då man väljer att inte förlänga avtalet. Saknas kollektivavtal så råder det inte längre någon fredsplikt och då kan både fackliga organisationer och arbetsgivare ta till så kallade stridsåtgärder som till exempel strejk och lockout. Det är dock inget som sker över en natt utan det måste naturligtvis vara ordentligt och demokratiskt förankrat i organisationen.

Om medlemmar går ut i strejk trots att fredsplikt föreligger kallas detta ”vild strejk”. Vilda strejker kan resultera i att såväl som förbundet som den enskilde medlemmen blir skadeståndsskyldiga.