Kollektivavtalet ger dig trygghet i din anställning

Ett paket med rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen

Ett kollektivavtal är en överenskommelse om arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter på en arbetsplats. Facket förhandlar fram avtalet för att du ska ha trygga och tydliga villkor: lön, arbetsmiljö och försäkringsskydd om du blir sjuk eller arbetslös.

Läs vidare om de olika kollektivavtalen

Vilken sektor gäller för mig?

  • Arbetar du på en kommunal skola gäller avtalet som Lärarnas Riksförbund sluter med Sveriges kommuner och regioner (SKR).
  • Arbetar du på en friskola inom privata sektorn gäller avtalet som Lärarnas Riksförbund sluter med de olika privata arbetsgivarorganisationerna.
  • Arbetar du på en statlig skola gäller avtal som Lärarnas Riksförbund sluter med Arbetsgivarverket.

”Vårt fokus har hela tiden varit att vi ska se till att lärare och studie- och yrkesvägledaren får en bra arbetsmiljö.”

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, om #skolavtal18


Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som tecknas mellan en arbetsgivarorganisation och ett eller flera fackförbund. Kollektivavtal är en del av den så kallade svenska modellen. Avtalet reglerar rättigheter och skyldigheter på din arbetsplats, till exempel din lön, arbetstid, arbetsmiljö och andra anställningsvillkor samt ett försäkrings­skydd om du skulle bli sjuk eller arbetslös. 

Centralt tecknade avtal gäller i hela landet för alla arbetsplatser som är anslutna till arbets­givar­förbundet. Avtalet anpassas sedan ofta på lokal nivå. Ett lokalt avtal tecknas mellan arbetsgivaren lokalt och Lärarnas Riksförbunds LR-förening.

Ett kollektivavtal kan inte tecknas innan båda parter är överens.


Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal

Har du en arbetsgivare som inte har något kollektivavtal är det arbetsgivaren som själv sätter villkoren för vad som ska gälla för dig som arbetstagare. Tar du anställning hos en avtalslös arbetsgivare kan det innebära risker för dig. Du måste själv se till att anställningsavtalet tar hand om de delar som normalt finns med i ett kollektivavtal som exempelvis lönenivå, försäkringar och pensionsvillkor. 


Därför är kollektivavtalet viktigt för dig

Därför är kollektivavtalet viktigt för dig

De flesta har ett kollektivavtal, men vad är det egentligen? Och vad är det bra för? LR:s ombudsman Thomas Petersson reder ut begreppen.

Ombudsman Thomas Petersson reder ut begreppen kring kollektivavtalet
Vad innebär det om min arbetsgivare inte har kollektivavtal?

Vad innebär det om min arbetsgivare inte har kollektivavtal?

Att ta anställning hos en arbetsgivare utan kollektivavtal kan vara förenat med betydande risker. Man måste då själv försäkra sig om att det egna anst...

Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal

Vad är den svenska modellen?

Kollektivavtalen är en central del av vad som kallas den svenska modellen. Ända sedan början av 1900-talet har arbets­marknadens parter tecknat avtal och kommit överens utan inblandning av riksdag och regering. Parterna, det vill säga facket och arbetsgivarna, agerar i en anda av samförstånd. Bägge tycker att tillväxt, välstånd och en samhälls­ekonomi i balans är av gemensamt intresse. Vi har exempelvis ingen lag­stadgad minimilön. I stället kommer parterna överens om att teckna kollektiv­avtal. Det är detta som kallas den svenska modellen.

Min Trygghet: din guide till försäkringar och ersättningar

MinTrygghet.selänk till annan webbplats är ett samarbete mellan Lärarnas Riksförbund, Lärar­förbundet och Lärarförsäkringar. Min Trygghets mål är att informera om försäkringsskydd, både i och utanför kollektivavtalet, och att guida dig till de ersättningar du har rätt till.

Hos Min Trygghet finns information om vem du ska kontakta för att få ersätt­ning exempelvis om du blir sjuk eller skadad, gravid, snart går i pension eller om du blir arbetslös.


Vill du veta mer om kollektivavtal?

Läs mer om vilka regler och förmåner du har som jobbar på en skola med kollektivavtal. Ladda ner eller beställ broschyren Du och dina villkor länk till annan webbplats.

Frågor & svar

Det mesta ingår i ett kollektivavtal. Avtal brukar ha någonting som kallas Allmänna bestämmelser (AB) som innefattar allt från skyldigheter och diverse förmåner, arbetstidsvillkor, olika ersättningar, villkor för ledighet, uppsägningstider, disciplinpåföljder ...

Tjänstepension är ett separat avtal, men ligger inbakat i kollektivavtalet.

Det som inte ingår i ett kollektivavtal kan vara vissa typer av förmåner som exempelvis förmånsbil och friskvårdsbidrag, som ligger utanför avtalet. Ett kollektivavtal går heller inte in i detalj och reglerar hur ett arbete ska utföras.

Det korta svaret är ett förtroendevalt ombud eller en anställd tjänsteman.

Förtroendevalda ombud som får förhandla är lokalombud och föreningsombud.

Biträdande lokalombud och biträdande föreningsombud har precis motsvarande förhandlingsrättigheter som de som är valda till lokalombud och föreningsombud och kan förhandla vid lokalombudets eller föreningsombudets förhinder/frånvaro.

Lokalombud får förhandla för lokalavdelningen på arbetsplatsnivå gentemot den lokala arbetsgivaren.

Föreningsombud får förhandla för hela LR-föreningens räkning, inom hela LR-föreningen. Dock finns det begränsning att förtroendevalda ombud inom Lärarnas Riksförbund inte får påkalla förhandling enligt MBL §14, central förhandling, och tvisteförhandling enligt MBL § 10, vilket en tjänsteman i form av regionalt placerad ombudsman har rätt att göra. Rätten att teckna kollektivavtal regleras även den i MBL§10 och den rätten att teckna kollektivavtal ligger på föreningsombud, vilket gör att det inom § 10 är skillnad på vem som får göra vad.

Mandatet att fatta beslut om tolkningsföreträde ligger inom förbundet hos våra förbundsjurister, men i praktiken läggs ett ev tolkningsföreträde av våra ombudsmän efter beslut av jurist.

När det gäller utbildning så har Föreningsombudet ett ansvar för att se till att LR-föreningens ombud utbildas. Det innebär både att se till att ombuden går FGK, Facklig grundkurs, och även vidare aktualitetsutbildningar efter behov och erbjudande. Det omfattar alltså alla ombud, inte enbart Lokalombud. I vilken utsträckning man utbildat biträdande LO i distrikten ser väldigt olika ut i olika distrikt, men ska man kunna ersätta LO så behöver man ha utbildning och kunskaper med sig på något sätt.

På svensk arbetsmarknad är endast en liten del av villkoren för dig som anställd reglerad i lag. Rätten till max 40-timmars arbetsvecka, minst 25 dagars semester, rätt till sjuklön samt rätt till rast och paus är exempel på villkor som är lagreglerade.

I övrigt tillkommer merparten av de villkor och förmåner som finns på arbetsmarknaden via kollektivavtal. Årlig lönerevision, semester utöver 25 dagar, lärares ferietjänster, avtalspension, försäkringar vid sjukdom och arbetsskada, ersättning vid arbete på övertid eller obekväm arbetstid är bara några exempel på detta.

De förmåner som finns i kollektivavtalen har givetvis ett ekonomiskt värde. Detta kan grovt uppskattas till omkring en fjärdedel av din lönesumma. 

Svårt att säga, då det skiftar från individ till individ. Gå in på exempelvis saco.se/kollektivavtallänk till annan webbplats så kan du själv se hur avtalet kan påverka dig i olika situationer.

Ett lokalt kollektivavtal är ett skriftligt avtal som ingås mellan parterna lokalt där så är möjligt utifrån lag och gällande kollektivavtal.

Parter är enskild arbetsgivare, arbetsgivarorganisation och för Lärarnas Riksförbunds ordförande inom den fackliga föreningen.

Ett lokalt kollektivavtal reglerar frågor om anställningen, och kan omfatta enskilda medlemmar eller en grupp av medlemmar.

Ett centralt kollektivavtal omfattar såväl medlemmar som icke-medlemmar.

Ju fler medlemmar ett fackförbund har, ju starkare part blir förbundet och får bättre möjlighet att förhandla fram bättre villkor.

Som medlem kan du också påverka vilka som väljs till fackliga företrädare, som exempelvis ska besluta om kollektivavtal.

Alla kommuner har kollektivavtal, det gäller även inom stat, landsting och region. På det privata sektorn kan det variera, men de flesta har även där kollektivavtal.

Det finns inga centrala register över om en arbetsplats har kollektivavtal eller ej, så det gäller att du själv kollar upp detta. Ställ frågan till arbetsgivaren i första hand. Gå sedan vidare och kontakta LR på din ort som kan hjälpa dig.

Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se det som en varningsflagga för om du ska ta tjänsten alls.

Mer inom ämnet

Checklista om arbetsgivaren saknar kollektivavtal - om du trots allt bestämmer dig för att ta anställning på en arbetsplats utan kollektivavtal behöver du reglera viktiga frågor i ditt anställningsavtal.

För att få behålla den fria avtalsrätten har arbetsmarknadens parter accepterat att den internationella konkurrensutsatta sektorn ska vara lönenormerande. Det så kallade "märket" är den norm eller nivå som fastställs i varje avtalsrörelse av industriavtalets parter.

Detta märke har dock ifrågasatts av såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationer.

Så länge det finns ett gällande centralt kollektivavtal så råder det fredsplikt. Det gäller lärare, studie- och yrkesvägledare såväl som alla andra fackligt organiserade yrkeskategorier. 

Lärarnas Riksförbund tecknar ett antal centrala kollektivavtal som har olika löptid – se oversikt-avtal-och-loptiderlänk till annan webbplats. Under tiden som förhandlingar pågår så förlängs (prolongeras) normalt sett avtalet med en månad i sänder, fram till dess att man har ett avtal som båda parter känner att man har mandat att anta.

Om man trots förhandlingar, och trots att medlare satts in för att hjälpa till i förhandlingen, inte kan komma fram till ett nytt avtal så kan man hamna i ett tillstånd då man väljer att inte förlänga avtalet. Saknas kollektivavtal så råder det inte längre någon fredsplikt och då kan både fackliga organisationer och arbetsgivare ta till så kallade stridsåtgärder som till exempel strejk och lockout. Det är dock inget som sker över en natt utan det måste naturligtvis vara ordentligt och demokratiskt förankrat i organisationen.

Om medlemmar går ut i strejk trots att fredsplikt föreligger kallas detta ”vild strejk”. Vilda strejker kan resultera i att såväl som förbundet som den enskilde medlemmen blir skadeståndsskyldiga.

Mer inom ämnet