Fortbildning med kvalité – en förutsättning för lärarrollen!

Tai Chi, snöskottning och kroki. Eller bara materialflytt och lokalskifte, som kompetensutveckling för lärare? Som förhandlare och verksamhetschef på Lärarnas Riksförbund får jag ofta höra från medlemmar att det brister både i kvalitet och omfattning av fortbildningen.

Ett exempel som nämnts på kompetensutveckling som lärarna fått på en skola var just Tai Chi. Det är väl inget fel på det området i sig, men frågan är om det handlar om kvalitativ fortbildning för en lärare i exempelvis matematik eller svenska. Det korta svaret är förstås nej. Ett annat exempel är skolan där fortbildningen bestod av att flytta allt material till nya lokaler. Självklart helt oacceptabelt!

Många lärare anser att den kompetensutveckling de deltagit i varken varit till nytta för undervisningen eller hållit tillräckligt hög kvalitet.

Enligt det kommunala avtalet ska lärare som kollektiv i genomsnitt få kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och per verksamhetsår. Tid som ska avsättas inom den reglerade arbetstiden. Enligt en undersökning som förbundet nyligen gjort, men som ännu inte släppts, ligger det faktiska antalet timmar som man i verkligheten får långt under detta riktmärke. Faktum är att man inte ens når upp till hälften!

Det är inte bara omfattningen som spelar roll utan även innehållet och formen. Låt oss då titta på den intressanta distinktionen mellan kompetensutveckling och fortbildning. Lärarnas Riksförbund använder begreppet ”fortbildning” när vi talar om lärares utvecklingsbehov. Vi utgår från Universitets- och Högskolerådets (UHR) definition av fortbildning, nämligen att det är en fråga om ”uppdatering av kunskaper och färdigheter på ett område som man redan har utbildning för eller är verksam inom”. Idag pratas det på svensk arbetsmarknad ofta om kompetensutveckling vilket är ett bredare begrepp än fortbildning, det kan innefatta att få kunskaper på ett helt nytt område som man inte redan har utbildning för.

"Det förbundets medlemmar främst saknar enligt vår undersökning är fortbildning som syftar till att utveckla undervisningen eller sådant som är kopplat till undervisning inom ramen för lärares kärnuppdrag."

Elisabeth Ollesdotter, verksamhetschef arbetsvillkor, Lärarnas Riksförbund

Det förbundets medlemmar främst saknar enligt vår undersökning är fortbildning som syftar till att utveckla undervisningen eller sådant som är kopplat till undervisning inom ramen för lärares kärnuppdrag. Lärarna efterfrågar i första hand fortbildning i ämnesteori och ämnesdidaktik som anordnas av universitet/högskola. Inom förbundet arbetar vi hårt för att ett nationellt professionsprogram för lärare ska inrättas, där formell meritering och fortbildning blir avgörande. Vi vill också att ett sådant trappsystem ska vara kopplat till lön- något som skulle leda till en bättre och mer rättvis lönestruktur.

Här är några av våra krav i avtalsförhandlingarna vad gäller fortbildning:

  • Utbildningsinsatser som erbjuds lärare ska kvalitetssäkras och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Medel och tid måste avsättas till detta.
  • Det måste finnas en plan på varje skola för den fortbildning som lärare individuellt behöver. Den planen behöver arbetsgivaren och den enskilde läraren komma överens om.
  • Verksamhetens behov av eventuell gemensam fortbildning för alla lärare behöver arbetsgivaren och lärarna ta fram tillsammans.

Om vi vill vara en kunskapsnation i framkant behöver Sveriges lärare relevant och kvalitativ fortbildning som stärker professionen och elevernas kunskapsutveckling!

Elisabeth Ollesdotter, verksamhetschef arbetsvillkor


Till varje avtalsblogg finns en film som kortfattat beskriver vårt yrkande.
Följande film publicerades på sociala medier den 16 mars 2021.

Mer inom ämnet


Elisabeth Ollesdotter

Verksamhetschef, Lärarnas Riksförbund

Mejla