Mot ett nytt friskoleavtal — så här fungerar en avtalsrörelse

Den svenska modellen bygger på att endast en mindre del av anställningsvillkoren regleras i lag och förordning. Istället förhandlas löner och andra arbetsvillkor fram av arbetsmarknadens parter och regleras i kollektivavtal. Lärares ferietjänst, tjänstepensioner och extra ersättning vid till exempel sjukdom och föräldraledighet är exempel på sådant som typiskt sett regleras i just kollektivavtal.

Lärarnas Riksförbund förhandlar centralt med ett tiotal olika arbetsgivareorganisationer. Vi har i regler flera avtal med respektive arbetsgivarorganisation. På alla områden utom det statliga, förhandlar Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tillsammans som Lärarnas Samverkansråd.

Ett stort antal olika kollektivavtal innebär att det mer eller mindre ständigt förekommer förhandlingar. Det är dock det kommunala avtalet som tenderar att dra till sig störst intresse och uppmärksamhet. Eftersom detta är det avtalsområde som berör flest medlemmar så är det naturligt, men vi får inte glömma att varje avtal är lika viktig för de medlemmar som berörs.

Före sommaren avslutades avtalsförhandlingarna med den nybildade arbetsgivarorganisationen Fremia, som är en sammanslagning mellan KFO och IDEA. Vi har därmed ett nytt skolavtal på plats som börjar gälla den 1 september 2021. Nästa avtal på tur är avtalet med Almega Tjänsteföretagen, mer känt som ”friskoleavtalet”. Förhandlingarna startade under vecka 32 och målet är att ha ett nytt avtal på plats i början på september.

Men hur går det till?

Själva förhandlandet sker alltid bakom lyckta dörrar, men vägen mot ett nytt avtal är en bred process som egentligen börjar så snart ett nytt avtal är undertecknat. Vi följer upp vad som fungerar bra och mindre bra, om avtalets intentioner efterlevs och om det verkligen leder i den riktning som vi har avsett och önskat. Under hela avtalsperioden samlar Lärarnas Riksförbund in statistik samt genomför enkäter bland medlemmar och ombud för att få en bild av hur läget är och om vad som behöver tas om hand i det kommande avtalet.

Dessa processer leder fram till ett viktigt steg i en avtalsrörelse — framtagandet av yrkanden. I yrkandena framför vi det vi vill uppnå med ett nytt avtal och vilka förändringar vi vill se i avtalets bestämmelser mer specifikt. Ett yrkande är lite av en önskelista där man vid avslutad förhandling vill kunna bocka av så många punkter som möjligt, men där man vet att hårda prioriteringar kommer att behöva göras under förhandlingsprocessen. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet måste anta identiska yrkanden innan Lärarnas Samverkansråd kan föra processen vidare.

När yrkandet är fastställt, överlämnas det till arbetsgivaren. Arbetsgivaren lämnar i sin tur över sina yrkanden till oss. Dessa båda ”önskelistor” kan i allra bästa fall sammanfalla, men så sker sällan. Det finns ofta en betydande del motstridiga intressen och även punkter som är helt otänkbara för någon av parterna.

Grunden i en förhandling är alltid ett givande och tagande: att försöka ge något som är mindre viktigt för en själv men viktigt för motparten och i utbyte få något som är viktig för en själv. Det finns alltid frågor som bestämt avvisas av motparten och där det ibland krävs stora eftergifter och att parterna verkligen anstränger sig för att vara konstruktiva för att komma fram till en lösning.

"Grunden i en förhandling är alltid ett givande och tagande: att försöka ge något som är mindre viktigt för en själv men viktigt för motparten och i utbyte få något som är viktig för en själv."

Ingrid Lindholm, förhandlingschef Lärarnas Riksförbund


Det yttersta påtryckningsmedlet i samband med kollektivavtalsförhandlingar är att stranda förhandlingarna för att kunna ta till stridsåtgärder, till exempel strejk eller lock out. Innan en stridsåtgärd kan bli aktuell måste en medlare kopplas in för att försöka få parterna att jämka sig samman och hitta en lösning. När risken för strandning ökar måste alltid viljan att hålla i en fråga och få säga ifrån vägas emot riskerna att helt eller delvis förlora det som redan har uppnåtts vid förhandlingsbordet.

När vi nu är i avtalsförhandlingar med Almega, behöver vi ha i åtanke att precis som vi, vill även Almega teckna ett så bra avtal som möjligt för sina medlemmar, ett avtal som är attraktivt för friskolor och lockar till medlemskap i arbetsgivarorganisationen. Därför är det högst sannolikt att arbetsgivarens definition av ett bra avtal skiljer sig från vår definition, i synnerhet i frågor som är kopplade till kostnader för verksamheten. Att hitta en gemensam väg är inte lätt – en god förhandlare behöver vara såväl kunnig och orädd som konstruktiv och – inte minst – uthållig!

Lärarnas Samverkansråd och Almega tjänsteföretagen växlade yrkandena före sommaren. Nästa steg i processen har varit att värdera och diskutera dem. Lärarnas Riksförbunds avtalsdelegation har en viktig uppgift att både stödja förhandlarna i förhandlingsarbetet och vara rådgivande till förbundsstyrelsen. Delegationen består av 35 ledamöter som arbetar inom olika avtalsområden och som kommer ifrån olika delar av landet. Kompetensen och bredden av kunskaper är med andra ord mycket stor.

De frågor som vi har identifierat, vilka är viktigaste för våra medlemmar, handlar om, förutom lönen, arbetsmiljö och arbetsinnehåll. Därför är vårt mål ett avtal där arbetsmiljöaspekterna lyfts fram. Formuleringar som ”arbetsuppgifterna ska rymmas inom arbetstiden” och ”arbetet ska organiseras så att det inte leder till ohälsa” måste återspeglas i avtalsregleringarna. Lärare och studie- och yrkesvägledare behöver hinna med sina arbetsuppgifter så att de både vill och orkar stanna kvar i skolan ett helt arbetsliv!

Ingrid Lindholm
Förhandlingschef Lärarnas Riksförbund