HÖK21

Avtalet för cirka 200 000 lärare, förskollärare, studie- och yrkesvägledare, fritidspedagoger och skolledare

Nu är det klart. Ett nytt 3-årigt läraravtal. Sedan januari har Lärarnas Riksförbund tillsammans med Lärarförbundet intensivt förhandlat med vår motpart Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Lärarnas Riksförbund gick in i avtalsrörelsen med tydliga och skarpa krav att få till ett avtal som kommer till rätta med lärarnas arbetsbelastning, som garanterar en god löneutveckling genom hela yrkeslivet och som tar ett samlat grepp om kompetens­utvecklingens kvalitet och relevans. En helt avgörande utgångspunkt var och är att det som skrivs ner också utförs i praktiken i varje kommun, på varenda skola.

Avtalsperiod

1 april 2021 — 31 mars 2024

Avtalet i korthet

  • Avtalet löper på tre år: 1 april 2021 till 31 mars 2024.
  • Årlig löneöversyn per den 1 april. Löneavtalet anger ingen procentsats för utfallet vare sig för kollektivet eller individen, vilket visat sig historiskt vara fördelaktigt för LR-medlemmar.
  • Parterna är överens om att ta ett gemensamt ansvar för kompetens­försörjning, för läraryrkets attraktivitet och för arbetsmiljön.
  • Parterna är överens om att samverkan med staten behöver utvecklas. Detta gäller bland annat genom­förandet av ett professions­program, den verksamhets­integrerade utbildningen, och hur statsbidrag kan utgöra ett stöd för lärares kompetensutveckling och i lönebildningen.
  • Lokala parter ska analysera lönestruktur och löneutveckling så att kompetens, kontinuitet och erfarenhet uppmärksammas och premieras. En analys ska göras efter avstämningen av de nya lönerna i varje års löneöversyn. Lönenivåer och lönestruktur ska analyseras.
  • Ett engångsbelopp ska utbetalas till samtliga kommunalt eller regionalt anställda medlemmar i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet om 2000 kr i juni månad 2021. De som omfattas är anställda med månadslön den 1 april 2021. Beloppet proportioneras till sysselsättningsgraden. Sjukfrånvaro och föräldraledighet påverkar inte beloppet vilket däremot annan tjänstledighet gör.
  • Frivillig överenskommelse kan träffas med arbetstagare om arbete inom lovskolan med upp till ytterligare sex arbetsdagar. När den totala arbetstiden inklusive lovskolans extra a-dagar inryms inom ordinarie årsarbetstid, genom färre timmar per dag de övriga 194 A-dagarna, ersätts arbetstagaren med 150% av kalenderdagslönen per extra arbetsdag. När arbetstiden inklusive lovskolan överstiger ordinarie årsarbetstid ersätts arbetstagaren med 200 % av kalenderdagslönen per extra arbetsdag.
  • Lokala parter åläggs att fortsätta det arbete som påbörjades under HÖK 18. Det gäller alla skolformer och har sin utgångspunkt i att identifiera framgångsfaktorer i utformning av arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning. Arbetet ska ske partsgemensamt och lokal part kan vid behov begära konsultation av centrala parter.
  • Arbetsgivaren lokalt ska senast 2022-03-31 utarbeta en plan för strategisk kompetensförsörjning. Planen ska samverkas/MBL-förhandlas med LR.
  • Tjänstefördelningen omfattas av den primära förhandlingsskyldigheten. Det betyder att de huvudsakliga arbetsuppgifterna fördelas ändamålsenligt mellan arbetstagarna efter förhandling med Lärarnas Riksförbund. Syftet är att säkerställa en balans mellan uppdrag och förutsättningar.

”Lärarfacken har efter hårda förhandlingar nu fått till stånd ett nytt avtal med SKR. Vi har tagit förhandlingarna till den yttersta gräns som varit möjlig på central nivå, men i avsaknad av en statlig skola måste vi nu ta en tuff fight i varje kommun, med varje arbetsgivare.”

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, om det nya avtalet


Nedan följer en sammanfattning av innehållet samt nedladdning av dokument


Filer att ladda ner

Utförligare sammanfattning och relaterade dokument finns att ladda ner längst ner på sidan under dokument att ladda ner.

Stödmaterial för dig som är ombud

Här hittar du som är ombud stödmaterial kring hanteringen avtalet lokalt.

Gemensamt ansvarstagande för skolan

Parterna är överens om att ta ett gemensamt ansvar för kompetensförsörjning, för läraryrkets attraktivitet och för arbetsmiljön.

Vi är också överens om att samverkan med staten behöver utvecklas. Detta gäller bland annat genomförandet av ett professionsprogram, den verksamhetsintegrerade utbildningen, och hur statsbidrag kan utgöra ett stöd för lärares kompetensutveckling och i lönebildningen.

Lön

Avtalet stipulerar årlig löneöversyn per den 1 april. Avtalet löper på tre år 1 april 2021 till 31 mars 2024, alltså tre löneöversyner.

Löneavtalet anger ingen procentsats för utfallet vare sig för kollektivet eller individen. Bedömningen har varit att angivna nivåer som följer märket på arbetsmarknaden skulle riskera att verka hämmande på löneutvecklingen. Exempelvis fick LR 2020 ett utfall som var klart högre än märket.

För LR är det oerhört viktigt att ha rätten att förhandla medlemmarnas löner. Avtalet säkrar att det även fortsättningsvis finns tre vägar för löneöversyn:

  • traditionell förhandling
  • lönesättande samtal chef-medarbetare
  • lokalt överenskommen förhandlingsordning.

LR hävdar att omotiverade löneskillnader ska bort. En bra löneutveckling ska inte kräva att medlemmar måste byta arbetsgivare. Avtalet tydliggör att lokala parter ska analysera lönestruktur och löneutveckling så att kompetens, kontinuitet och erfarenhet uppmärksammas och premieras.

Bilaga 3 har tillförts en punkt 2 som föreskriver att en analys ska göras efter avstämningen av de nya lönerna i varje års löneöversyn. Lönenivåer och lönestruktur ska analyseras. En partsgemensam dialog ska föras om analysens resultat för att den ska kunna vara ett viktigt underlag inför nästa års löneöversyn. Det är viktigt att analysen av lönestruktur visar på strukturen både mellan och inom yrkesgrupper i enlighet med bilaga 5, ”Analys av löner”. Stöd för detta finns även i det partsgemensamma materialet om lönebildning på kompetensforsorjningskola.se.

Övrigt om lön

I bilaga 8 finns avtalat att ett engångsbelopp ska utbetalas till samtliga medlemmar i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet om 2000 kr i juni månad 2021. De som omfattas är anställda med månadslön den 1 april 2021. Beloppet proportioneras till sysselsättningsgraden. Sjukfrånvaro och föräldraledighet påverkar inte beloppet vilket däremot annan tjänstledighet gör.

Frivillig överenskommelse kan träffas med arbetstagare om arbete inom lovskolan med upp till ytterligare sex arbetsdagar enligt en ny bestämmelse i bilaga M.
När den totala arbetstiden inklusive lovskolans extra a-dagar inryms inom ordinarie årsarbetstid, genom färre timmar per dag de övriga 194 A-dagarna, ersätts arbetstagaren med 150% av kalenderdagslönen per extra arbetsdag.
När arbetstiden inklusive lovskolan överstiger ordinarie årsarbetstid ersätts arbetstagaren med 200% av kalenderdagslönen per extra arbetsdag.

Arbetsbelastning och arbetsorganisation

Fortsatt lokalt arbete för strategisk kompetensförsörjning

Lokala parter åläggs att fortsätta det arbete som påbörjades under HÖK 18. Det gäller alla skolformer och har sin utgångspunkt i att identifiera framgångsfaktorer i utformning av arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning. Arbetet ska ske partsgemensamt och lokal part kan vid behov begära konsultation av centrala parter.

Plan för strategisk kompetensförsörjning lokalt

Arbetsgivaren lokalt ska senast 2022-03-31 utarbeta en plan för strategisk kompetensförsörjning. Planen ska samverkas/MBL-förhandlas med Lärarnas Riksförbund.

Centralt stödmaterial

Centrala parter vidareutvecklar och kompletterar de verktyg och det stödmaterial som finns på kompetensforsorjningskola.se. Projektplan för det arbetet ska finnas senast 2021-10-31.

Tjänstefördelning

En viktig del som tillkommit i bilaga 3 är att parterna konstaterar att tjänstefördelningen omfattas av den primära förhandlingsskyldigheten. Det betyder att de huvudsakliga arbetsuppgifterna fördelas ändamålsenligt mellan arbetstagarna efter förhandling med LR. Syftet är att säkerställa en balans mellan uppdrag och förutsättningar.

Arbetstid och arbetsbelastning

Centrala parters syn på förutsättningarna för en ändamålsenlig arbetsorganisation

Bilaga 6 i HÖK 18 har ersatts med en ny bilaga 6. Syftet med nya bilaga 6 är att stödja det lokala arbetet i att uppnå en balans mellan uppdrag och förutsättningar. På så sätt skapas förutsättningar för en ändamålsenlig arbetsorganisation för bättre resultat och ökad måluppfyllelse. Samtidigt förbättras arbetsmiljön när organisationen ställer uppdrag i förhållande till de resurser som finns att tillgå.

Om det under arbetets gång uppstår behov av nya arbetstidsregleringar, ger HÖK 21 möjlighet till alternativ arbetstidsreglering eller kompletteringar till bilaga M eller AB § 13 i olika former. Detta regleras i en ny bilaga 6. Syftet med dessa omregleringar är att nå en mer ändamålsenlig organisation där lärares arbetsmiljö förbättras och ge lärare erforderliga förutsättningar för att kunna utföra det uppdrag som läraren ansvarar för.

Lokalt kollektivavtal om avvikelse eller komplement till Bilaga M kan exempelvis tecknas om:

  • Principer för dimensionering av uppdraget, såsom tid för planering och uppföljning
  • Annat förhållande mellan reglerad arbetstid och förtroendearbetstid

En del nyheter och förtydliganden i AB och bilaga M

Föräldraledighet

Vid beräkning av tid för att kvalificera sig till föräldrapenningtillägg gäller att hel höst- eller vårtermin räknas som 6 månader för den som är visstidsanställd.

Lovskola

En möjlighet för arbetsgivaren och arbetstagaren att träffa överenskommelse om arbete inom lovskola med ytterligare sex A-dagar har införts. Två olika alternativ till ersättning finns i bilaga M. Det första ger möjlighet att arbeta sex A-dagar mer men med bibehållen reglerad årsarbetstid om 1360 timmar. Det andra ger möjlighet att arbeta sex A-dagar mer och med ökad årsarbetstid. I det senare fallet blir ersättningen högre. För ersättningar se stycket om lön.

Årsarbetstiden och perioderna

Årsarbetstiden ska omfatta minst fyra avstämningsperioder och dessas början och slut samt antal inplanerade timmar och A-dagar ska anges. Årsarbetstiden ska fördelas med en så jämn utläggning över arbetsåret som möjligt. I slutet av varje period avstäms den fullgjorda arbetstiden mot årsarbetstiden.

Om arbete beordras utföras utöver den fastställda reglerade tiden hanteras och ersätts som övertid i enlighet med AB.

En definition av förtroendearbetstid och vad den ska användas till har förts in i bilaga M. Texten överensstämmer med vad som har gällt tidigare.


Avtal, avtalsbilagor och tillhörande dokument

Filer för nedladdning


Stödmaterial för dig som är ombud

Logga in för att ta del av innehållet

HÖK 21

Lärarnas Samverkansråd

I de flesta centrala kollektivavtal samarbetar Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet genom en gemensam part som kallas Lärarnas Samverkansråd. Rådet bildades genom ett avtal om samverkan mellan de två förbunden.

Samverkansrådets styrelse utgörs av de båda förbundspresidierna som också är förhandlings­delegation. Viktigare frågor behandlas av samverkansrådets fullmäktige som består av de båda förbundsstyrelserna. Lärarnas Samverkansråd ska vara enigt när förslag till beslut läggs. Alla beslut som är bindande för de båda förbunden fattas av respektive förbundsstyrelse.

På lokal nivå är de två förbunden part var för sig, men samverkar på det sätt som de kommer överens om lokalt.

Avtalet om samverkan innebär också att de båda lärarorganisationerna är ense om att inte rekrytera varandras yrkesverksamma medlemmar.

HÖK Huvudöverenskommelse

Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets Samverkansråd tecknar en av sammanlagt sex Huvudöverenskommelser (HÖK) med SKR och Sobona. Avtalet omfattar cirka 200 000 lärare, förskollärare, studie- och yrkesvägledare, fritidspedagoger och skolledare.

AB

AB står för Allmänna bestämmelser och reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare kring princip allt förutom lön och pension.

Bilaga M

Bilaga M innehåller särskilda bestämmelser om anställningsform, arbetstid och ferielön med mera för lärare med ferietjänst.

SKR och Sobona

SKR och Sobona är det största avtalsområdet på den svenska arbetsmarknaden, avseende på antalet arbetstagare, närmare 1,1 miljoner omfattas av avtalen.

SKR är serviceorganisationen för kommuner, landsting och regioner. SKR har bland annat uppgiften att fungera som arbetsgivarorganisation för sina medlemmar (kommunerna) och därmed teckna centrala kollektivavtal.

SKR har också skapat arbetsgivarorganisationen Sobona för verksamheter som SKRs medlemmar bedriver i bolagsform. Gymnasieförbunden återfinns inom Sobona. På senare tid har Sobona också öppnats för "vanliga" privata arbetsgivare som föredrar att teckna de kommunala avtalen.


.

Frågor & svar

Avtalet gäller i tre år, tom 2024-03-31.

Avtalet gäller samtliga medlemmar i Lärarnas Riksförbund inklusive studie- och yrkesvägledare, även om yrkestiteln inte nämns uttryckligen i avtalstexten. Det särskilda åläggandet från centrala parter till lokal nivå, att mot uppställda mål aktivt arbeta för sänkta sjuktal och förbättrad arbetsmiljö, kommer att vara viktig för våra studie- och yrkesvägledare. Även till exempel nya skrivningar i det generella löneavtalet, kompletterat och utvidgat i vår skolspecifika bilaga med texter om lönevärdering av erfarenhet med mera, kommer att ha betydelse för våra studie- och yrkesvägledare.

Så länge det finns ett gällande centralt kollektivavtal så råder det fredsplikt. Det gäller lärare, studie- och yrkesvägledare såväl som alla andra fackligt organiserade yrkeskategorier. 

Lärarnas Riksförbund tecknar ett antal centrala kollektivavtal som har olika löptid – se oversikt-avtal-och-loptiderlänk till annan webbplats. Under tiden som förhandlingar pågår så förlängs (prolongeras) normalt sett avtalet med en månad i sänder, fram till dess att man har ett avtal som båda parter känner att man har mandat att anta.

Om man trots förhandlingar, och trots att medlare satts in för att hjälpa till i förhandlingen, inte kan komma fram till ett nytt avtal så kan man hamna i ett tillstånd då man väljer att inte förlänga avtalet. Saknas kollektivavtal så råder det inte längre någon fredsplikt och då kan både fackliga organisationer och arbetsgivare ta till så kallade stridsåtgärder som till exempel strejk och lockout. Det är dock inget som sker över en natt utan det måste naturligtvis vara ordentligt och demokratiskt förankrat i organisationen.

Om medlemmar går ut i strejk trots att fredsplikt föreligger kallas detta ”vild strejk”. Vilda strejker kan resultera i att såväl som förbundet som den enskilde medlemmen blir skadeståndsskyldiga.

Ja, de ska förhandlas som ett led i att skapa balans mellan uppdrag och förutsättningar.

Den som frivilligt överenskommer att arbeta med lovskola upp till 6 extra dagar får om den totala arbetstiden inklusive lovskolans extra a-dagar inryms inom ordinarie årsarbetstid, genom färre timmar per dag de övriga 194 A-dagarna, 150 procent av kalenderdagslönen per extra arbetsdag.

Skulle arbetstiden inklusive lovskolan överstiga ordinarie årsarbetstid blir ersättningen 200 procent av kalenderdagslönen per extra arbetsdag.

Skulle arbetsgivaren beordra övertid för lovskola utgår kvalificerad övertidsersättning 240 procent.

I och med att ett nytt avtal på den kommunala området nu är klart kan de lokala löneöversynerna genomföras och slutföras. När löneöversynerna är klara ska ny lön utgå med full retroaktivitet per den 1 april 2021.

I avtalet HÖK21 är parterna överens om att den lokala arbetsgivaren, för att kunna säkra kompetensförsörjning av lärare, måste kunna erbjuda en positiv livslöne­utveckling och en lönestruktur som faktiskt bidrar till stabilitet och kontinuitet i stället för alltför stor personalomsättning. Parterna är också överens om att det finns stora behov av en lokal lönesättning där verksamheten värderar erfarenhet hos yrkesskickliga lärare.

Det nya avtalet innehåller nya bestämmelser om att en analys där fack och arbetsgivare tittar på lönestrukturen både mellan och inom yrkesgrupper ska genomföras efter varje löneöversyn för att utgöra ett underlag inför kommande löneöversyn. Det lokala partsarbetet måste fortgå och fördjupas för att säkra att arbetsgivaren har ett faktaunderlag för att kunna föra en lönepolitik som möjliggör att erfarna och yrkesskickliga lärare premieras och kan bidra till stabilitet genom minskad personalomsättning.

Ett centralt kollektivavtal omfattar såväl medlemmar som icke-medlemmar.

Ju fler medlemmar ett fackförbund har, ju starkare part blir förbundet och får bättre möjlighet att förhandla fram bättre villkor.

Som medlem kan du också påverka vilka som väljs till fackliga företrädare, som exempelvis ska besluta om kollektivavtal.

Ett avtal binder alltid parterna. Däremot behöver inte allt i en avtalstext vara skrivet så att det blir tvistbart. Det beror på vad parterna är villiga att skriva in för formuleringar.

Mycket av det som står i avtalet är emellertid tvingande för arbetsgivaren att följa. Så exempelvis det som avtalats om arbetstid för lärare i bilaga M, semester, ersättningar vid sjukskrivning, föräldraledighet, tjänstepension och så vidare.

Om inte kollektivavtal tecknas förlorar arbetstagarna dessa rättigheter som facket förhandlat fram.

Sveriges kommuner har bestämt att de ska vara organiserade på det viset. De bestämmer själva över sin organisation.

Vi kan som fackförbund inte välja motpart. Sveriges kommuner bestämmer själva över den frågan. Däremot kan vi väcka opinion och tala om att vi tycker att SKR och Sveriges kommuner inte lever upp till sitt arbetsgivaransvar och därmed inte bidrar till att stärka kompetensförsörjningen i skolan.

Lärarnas Riksförbund har i många år ansett att skolan ska förstatligas.

Vi tecknar detta avtal HÖK21 därför att det är viktigt att ha ett gällande kollektivavtal för våra medlemmar. Och med detta avtal som grund är det vår avsikt att åstadkomma förbättringar för medlemmarna vad gäller arbetsbelastning och lön.

Det är inte det avtal som kommer att lösa alla problem för våra medlemmar vad gäller dålig arbetsmiljö och för hög arbetsbelastning. Men det är ett avtal som vi hoppas kunna använda som grund för ett kraftfullt fackligt arbete lokalt med stöd den centrala nivån.

Den ”gamla” bilaga 6 som fanns i HÖK 18 är borta, med de lokala avtal som skrevs då lever vidare tills någon part säger upp dem. I HÖK 21 finns en ny bilaga 6 med helt nya skrivningar.

Att arbetsgivare och fackförbund tillsammans ser över arbetsorganisationen för att uppnå en balans mellan uppdrag och förutsättningar. Detta för att få förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse. Arbetet kan leda till ett lokalt avtal om ex arbetstid, antal A-dagar, dimensionering av uppdraget.

Mycket arbete kommer att ske lokalt men givetvis kommer vi att få stöttning från centralt håll.

Det gäller i tre år om man inte kommer överens om annat.

Ja, för anställda med semestertjänst kan också lokala avtal skrivas om ex förtroendearbetstid, flextid, årsarbetstid. Likaså kan man skriva avtal om ex dimensionering av uppdraget. Ex hur många elever varje SYV ska ansvara för. Detta förutsätter att arbetsgivare och fackförbund är överens.

Ja, i ett lokalt avtal kan man komma överens om principer för dimensionering för olika delar av uppdraget.

Nej, det är möjligt att skriva avtal som innebär både ökat eller minskat antal A-dagar.

Ja, nya bilaga 6 i HÖK21 möjliggör avtal både om ökad och minskad förtroendetid, så länge parterna är överens.

Förslagsvis går arbetsgivare och fack tillsammans igenom uppdraget utifrån, lagstiftning, förordningar, eventuella lokala styrdokument och idéer från arbetsplatsen.

Det är av vikt att se över det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet, att tydliggöra att tid finns för för att både enskilt arbete och samarbete med kollegor samt att säkerställa balansen mellan uppdrag och resurser. Detta för att skapa en gemensam bild av förutsättningar, krav och möjligheter för en annan arbetsorganisation och/eller arbetstidsorganisation.

I HÖK21 är parterna överens om att kompetensutveckling är viktig. Därför bör de lokala parterna samverka kompetensutveckling både ur ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv.

Nej, skrivningarna är bara ett förtydligande av den praxis som redan finns angående förtroendearbetstidens innehåll.

Enligt det nya avtalet ska den lokala arbetsgivaren utarbeta en plan för den strategiska kompetensförsörjningen. Den ska vara färdig senast 2022-03-31.
Planen ska samverkas/MBL-förhandlas med Lärarnas Riksförbund.

Nej, det är inte rätt. Båda parter har ansvar för att det sker i partsgemensam dialog. Det kan exempelvis ske via samverkanssystem, MBL-förhandlingar eller via en partsgemensam arbetsgrupp.
Om arbetet fastnar och någon lokal part begär det så kan centrala parter konsulteras.

Nej, arbetet med strategisk kompetensförsörjning fortsätter även i HÖK21. På vissa håll gjordes ett framgångsrikt arbete och på andra håll hade man svårt att komma igång. I HÖK21 åläggs de lokala parterna att fortsätta arbetet.

Ja, som föräldraledig respektive sjukskriven omfattas du av löneöversynen, men den retroaktiva lönen baseras på den lön du fått ut av arbetsgivaren under perioden.

Du kan höja din sjukpenninggrundande inkomstnivå hos Försäkringskassan först från den dagen löneöversynen är klar och underskriven i kommunen.

Du kan inte få retroaktiv ersättning från Försäkringskassan.

Det beror på hur de som av någon anledning avslutat sin anställning hanteras i den lokala löneöversynen inom HÖK21. Detta avgörs lokalt. Kontakta din LR-förening eller din lokalavdelning.

Nej, de som är undantagna är de som inte har månadslön utan får betalt per timme, samt de som är lediga av annan orsak än sjukskrivning eller föräldraledighet.

Avtalet gäller Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets medlemmar. Det förbjuder dock inte att arbetsgivaren, om de vill, också ger samma summa till oorganiserade.

Nej, de som avslutat sin anställning senast 2021-03-31 får inte engångsbeloppet på 2000 kr.

Mer inom ämnet

Uppdaterad