Kollektivavtal inom privat sektor

Vanligtvis ansluter sig den privata arbetsgivaren till någon av de arbetsgivar­organisationer som vi har kollektivavtal med genom Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets Samverkansråd.

Det är vårt ansvar att teckna kollektivavtal för de av våra medlemmar som arbetar hos arbetsgivare där huvudparten av de anställda arbetar som lärare. I enstaka fall tecknar vi direktavtal med enskilda arbetsgivare inom den privata sektorn.

Det finns dock undantag, till exempel i vissa utbildningsföretag där de anställda företrädesvis är tekniker eller andra specialister, där kan istället Sveriges Ingenjörer teckna kollektivavtalet. Då gäller det avtalet också för medlemmar i Lärarnas Riksförbund.


Översikt avtal och löptider inom privat sektor

Olika avtal löper ut under olika tidpunkter. Här kan du se löptiden för just ditt befintliga avtal inom privat sektor.


LÄRARNAS SAMVERKANSRÅD

I de flesta centrala kollektivavtal samarbetar Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet genom en gemensam part som kallas Lärarnas Samverkansråd. Rådet bildades genom ett avtal om samverkan mellan de två förbunden.

Samverkansrådets styrelse utgörs av de båda förbundspresidierna som också är förhandlings­delegation. Viktigare frågor behandlas av samverkansrådets fullmäktige som består av de båda förbundsstyrelserna. Lärarnas Samverkansråd ska vara enigt när förslag till beslut läggs. Alla beslut som är bindande för de båda förbunden fattas av respektive förbundsstyrelse.

På lokal nivå är de två förbunden part var för sig, men samverkar på det sätt som de kommer överens om lokalt.

Avtalet om samverkan innebär också att de båda lärarorganisationerna är ense om att inte rekrytera varandras yrkesverksamma medlemmar.


Frågor & svar

Alla kommuner har kollektivavtal, det gäller även inom stat, landsting och region. På det privata sektorn kan det variera, men de flesta har även där kollektivavtal.

Det finns inga centrala register över om en arbetsplats har kollektivavtal eller ej, så det gäller att du själv kollar upp detta. Ställ frågan till arbetsgivaren i första hand. Gå sedan vidare och kontakta LR på din ort som kan hjälpa dig.

Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se det som en varningsflagga för om du ska ta tjänsten alls.

Mer inom ämnet

Checklista om arbetsgivaren saknar kollektivavtal - om du trots allt bestämmer dig för att ta anställning på en arbetsplats utan kollektivavtal behöver du reglera viktiga frågor i ditt anställningsavtal.

Ett centralt kollektivavtal omfattar såväl medlemmar som icke-medlemmar.

Ju fler medlemmar ett fackförbund har, ju starkare part blir förbundet och får bättre möjlighet att förhandla fram bättre villkor.

Som medlem kan du också påverka vilka som väljs till fackliga företrädare, som exempelvis ska besluta om kollektivavtal.

På svensk arbetsmarknad är endast en liten del av villkoren för dig som anställd reglerad i lag. Rätten till max 40-timmars arbetsvecka, minst 25 dagars semester, rätt till sjuklön samt rätt till rast och paus är exempel på villkor som är lagreglerade.

I övrigt tillkommer merparten av de villkor och förmåner som finns på arbetsmarknaden via kollektivavtal. Årlig lönerevision, semester utöver 25 dagar, lärares ferietjänster, avtalspension, försäkringar vid sjukdom och arbetsskada, ersättning vid arbete på övertid eller obekväm arbetstid är bara några exempel på detta.

De förmåner som finns i kollektivavtalen har givetvis ett ekonomiskt värde. Detta kan grovt uppskattas till omkring en fjärdedel av din lönesumma. 

Så länge det finns ett gällande centralt kollektivavtal så råder det fredsplikt. Det gäller lärare, studie- och yrkesvägledare såväl som alla andra fackligt organiserade yrkeskategorier. 

Lärarnas Riksförbund tecknar ett antal centrala kollektivavtal som har olika löptid – se oversikt-avtal-och-loptiderlänk till annan webbplats. Under tiden som förhandlingar pågår så förlängs (prolongeras) normalt sett avtalet med en månad i sänder, fram till dess att man har ett avtal som båda parter känner att man har mandat att anta.

Om man trots förhandlingar, och trots att medlare satts in för att hjälpa till i förhandlingen, inte kan komma fram till ett nytt avtal så kan man hamna i ett tillstånd då man väljer att inte förlänga avtalet. Saknas kollektivavtal så råder det inte längre någon fredsplikt och då kan både fackliga organisationer och arbetsgivare ta till så kallade stridsåtgärder som till exempel strejk och lockout. Det är dock inget som sker över en natt utan det måste naturligtvis vara ordentligt och demokratiskt förankrat i organisationen.

Om medlemmar går ut i strejk trots att fredsplikt föreligger kallas detta ”vild strejk”. Vilda strejker kan resultera i att såväl som förbundet som den enskilde medlemmen blir skadeståndsskyldiga.

Uppdaterad