FAQ lärarlönelyftet

Ta del av vår FAQ som vi tagit fram med anledning av att LR inte accepterar en förflyttning till likvärdighetsbidraget

1. Vad innebär förändringen?

Regeringen har i budgetpropositionen 2022 aviserat att 2 miljarder kronor av dagens riktade statsbidrag för lärarlönelyftet (totalt 3 miljarder), stegvis ska överföras till statsbidraget för likvärdig skola. Redan 2023 överförs 1 miljard kronor och 2024 överförs ytterligare 1 miljard. Förändringen innebär alltså inte, enligt vad som hittills kommunicerats av regering och Skolverket, att statsbidraget för lärarlönelyftet helt ”försvinner” men däremot att två tredjedelar av medlen flyttas till likvärdighetsbidraget och därmed reduceras kraftigt

Bakgrunden till förändringen är att när lärarlönelyftet infördes 2016 så aviserade dåvarande regering att medlen på sikt skulle gå över i det generella statsbidraget till kommunerna när reformen ansågs vara ”etablerad och fungerande”. Det statliga uppföljningsorganet Statskontoret konstaterade 2021 i sin uppföljning av reformen att tiden var mogen för att ta detta steg, bland annat för att nästan 80 procent av de lärare som fått lärarlönelyftet fått det som ett permanent lönepåslag Länk till annan webbplats.. Men regeringen har nu i stället valt att huvuddelen av medlen ska överföras till likvärdighetsbidraget för att säkerställa att pengarna avsätts för skolverksamhet och för att minska och förenkla antalet riktade statsbidrag.

2. Vad kan det innebära att lärarlönelyftets medel flyttas till likvärdighetsuppdraget?

I dagsläget är det mycket som är oklart när det gäller hur regeringen tänker sig att detta ska fungera i praktiken. Det finns dock ett antal centrala skillnader mellan statsbidraget för lärarlönelyftet och likvärdighetsbidragets nuvarande utformning när det gäller både syfte och konstruktion.

Likvärdighetsbidraget syftar till att användas till utökade insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Med utökade insatser avses insatser som är helt nya eller en utökning av redan befintliga insatser. Enligt Skolverket får inte statsbidraget användas för generella löneökningar för lärare. Lärarlönelyftet syftar däremot till att öka läraryrkets attraktivitet och förbättra lärarlönerna genom att möjliggöra att lärare som uppfyller kriterierna kan få en långsiktig löneförhöjning utöver ordinarie lönerevision. Till skillnad mot likvärdighetsbidraget omfattar lärarlönelyftet även gymnasieskolan och, till en mycket begränsad och frivillig del, förskolan. Skolverkets bidragsramar beräknas också på olika sätt för likvärdighetsbidraget respektive lärarlönelyftet. Likvärdighetsbidraget beräknas utifrån ett socioekonomiskt index och elevantalet hos varje huvudman. Lärarlönelyftets bidragsramar beräknas i stället på huvudmannens genomsnittliga elevantal i förhållande till det totala antalet elever i Sverige.

Minskningen av anslaget till statsbidraget för lärarlönelyftet kommer, om inget förändras, innebära att bidragsramarna för huvudmän med många elever kommer påverkas. Huvudmän med många elever kommer successivt att få minskade bidragsramar allt eftersom anslaget minskar.

Signaler från Utbildningsdepartementet har dock nyligen kommit via media Länk till annan webbplats. om att det bara är medel för grundskolan och förskoleklass som ska flyttas från lärarlönelyftet till likvärdighetsbidraget, eftersom det är dessa skolformer som är målgruppen för likvärdighetsbidraget. De medel som rör gymnasieskolan ska ligga kvar i lärarlönelyftet. Man säger också att man tänker justera regleringarna kring likvärdighetsbidraget så att det ska kunna användas för lärarlöner. Inga beslut är dock fattade om hur detta i praktiken ska se ut.

3. Vad anser Lärarnas Riksförbund om förändringen?

Lärarnas Riksförbund har hela tiden motsatt sig att det riktade statsbidraget ska försvinna eller minskas med hänvisning till att det långsiktigt måste säkerställas att medlen går till höjda lärarlöner, i avvaktan på den övergång till statlig finansiering av hela skolväsendet som förbundet vill se.

Även om det kan ses som positivt att medlen för lärarlönelyftet nu ska säkras för skolan så måste regelverket för likvärdighetsbidraget justeras så att det kan användas för att ge löneökningar för lärare i enlighet med de kriterier och principer som gäller för lärarlönelyftet. Inte minst måste likvärdighetsbidragets syfte vidgas och kunna omfatta fler skolformer. Regleringar måste tillkomma om att man ska kunna använda statsbidraget för att ge långsiktiga löneökningar utöver ordinarie lönerevision. Beräkningen av bidragsramarna behöver justeras så att huvudmän inte får en mindre andel pengar jämfört med i dag som kan användas till löneförhöjningar. Lärarnas Riksförbund vill också att Komvux inkluderas, vilket förutsätter ytterligare tillskott till statsbidraget. Det måste även fortsatt gå att följa upp att de statliga medlen går till löneökningar för lärare.

Lärarnas Riksförbund har också utarbetat ett förslag till alternativ lösning. I stället för att flytta över pengar till likvärdighetsbidraget skulle ett nytt statsbidrag kunna tillskapas med följande tänkbara namn: ”Statsbidraget för skolväsendets kompetensförsörjning”. Det skulle kunna ersätta dagens statsbidrag för karriärsteg, lärarlönelyft och dessutom tillföra medel och regler för finansiering av lärares fortbildning (inte minst inom det kommande professionsprogrammet för lärare). Ett sådan statsbidrag innebär att man tar ett helhetsgrepp kring statligt finansierade löneökningar för lärare och lärares möjligheter att utvecklas i yrket. Lärarnas Riksförbund ser framför sig att trepartssamtal inleds där staten, lärarfacken och arbetsgivarorganisationerna sätter sig ner och tillsammans utmejslar en modell för hur detta skulle kunna se ut.

4. Hur bör man agera lokalt inför den kommande förändringen?

Det är viktigt att bevaka och ställa frågor om hur arbetsgivaren tänker kring den aviserade förändringen. Förutom att agera för att yrkesverksamma medlemmar inte blir av med lönepåslag eller drabbas negativt i kommande lönerevision är det extra viktigt att, till exempel i samverkan och förhandling, driva att arbetsgivaren inte ska använda förändringen som förevändning för att göra generella nedskärningar i skolverksamheten.

Man kan betona att staten sammantaget faktiskt inte drar tillbaka någon finansiering till skolhuvudmännen utan i stället flyttar delar av finansieringen till ett annat statsbidrag. Man bör också betona att det i nuläget saknas ett färdigt regelverk för hur detta ska gå till i praktiken och att det vore olyckligt och kontraproduktivt att som arbetsgivare agera förhastat. Som ombud kan man också påminna om de utfästelser som centrala parter i kommunal sektor gjort kring att verka för en bättre kompetensförsörjning. Att göra nedskärningar på personal, hålla tillbaka löneökningar, eller på annat sätt verka för ett sänkt löneläge för lärarna vore direkt kontraproduktivt för arbetsgivarens möjligheter att behålla och rekrytera legitimerade och behöriga lärare.

5. Vad händer nu?

Lärarnas Riksförbund centralt agerar nu för att påverka regeringen och Skolverket. Vi har tillsammans med Lärarförbundet en dialog med både Utbildningsdepartementet och SKR i syfte att peka på de problem som uppstår på grund av förändringen och komma med komma med konstruktiva lösningsförslag.

En gemensam skrivelse från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har skickats in till Utbildningsdepartementet där vi uppmärksammar problemen vi ser.

6. Försvinner lärarlönelyftet helt i och med denna förändring?

Nej, enligt den information som hittills framkommit ska det riktade statsbidraget finnas kvar även efter 2024. Skillnaden är att finansieringen successivt minskar från 3 miljarder till 1 miljard från 2024. Regelverket kring lärarlönelyftet (den särskilda förordningen och Skolverket föreskrifter och riktlinjer) finnas då kvar, däremot påverkas storleken på de bidragsramar som huvudmännen får. De lärare som har fått en permanent löneförhöjning (nästan 80 procent av alla lärare som fått del) bör därför inte påverkas individuellt, åtminstone på kort sikt. Däremot kan de, cirka 20 procent, som har ett tillfälligt lönepåslag påverkas negativt om huvudmannen väljer att dra tillbaka tillfälliga lönepåslag. Andelen med tillfälliga påslag är tyvärr mycket högre bland lärare i friskolorna (drygt 40 procent).

7. Hos vår huvudman har lärarna tillfälliga lönepåslag. Vad kommer hända med dessa när medlen för Lärarlönelyftet minskar kraftigt?

Det beror på hur arbetsgivaren väljer att agera. Risken finns att arbetsgivaren väljer att till exempel inte förlänga påslagen eller dela ut till nya lärare när tiden gått ut. Var dock noga med att kontrollera hur lönetilläggen faktiskt har betalts ut och vilka utfästelser som har gjorts i syfte att säkerställa att lönetillägget verkligen inte kan anses ha flutit in den fasta kontanta lönen.

8. I vår kommun har lärarna fått Lärarlönelyftet som permanent lönepåslag och det ingår som en del i ordinarie lön. Risken finns att när medlen för Lärarlönelyftet minskar kommer arbetsgivaren hålla tillbaka löneökningar inom ordinarie lönerevision för dessa lärare. Hur kan vi agera för att bemöta detta?

När arbetsgivaren sätter ny lön ska den sättas utifrån hur läraren uppfyller de lönekriterier som finns för arbetsplatsen. En lärare som har Lärarlönelyftet är av arbetsgivaren identifierad som yrkesskicklig och därför bör LR agera om någon lärare vid lönerevision får ett påslag som inte stämmer överens med arbetsplatsens lönekriterier och med lärarens yrkesskicklighet. Utgångspunkten ska därmed vara att läraren presterar oförändrat väl i förhållande till gällande lönekriterier ska följa sin löneutvecklingskurva före Lärarlönelyftet. Det kan i förebyggande syfte vara bra att ta fram beräkningar om vilka lönepåslag var och en av lärarna med Lärarlönelyftet ska tänkas få med oförändrat god prestation i förhållande till kriterierna beräknat på påslagen närmast föregående lärarlönelyft.

9. Kan huvudmannen dra tillbaka Lärarlönelyftet även från lärare som fått det som ett permanent lönepåslag inbakat i ordinarie lön?

Om läraren har fått lönepåslaget tills vidare är detta en del av den fasta kontanta lönen. Arbetsgivaren kan inte ensidigt sänka lönen. Om arbetsgivaren försöker få till överenskommelser om lönesänkningar, till exempel genom att erbjuda omplacering till en anställning med en lägre lön, kontakta omedelbart regional ombudsman.

10. Arbetsgivaren säger att likvärdighetsbidraget inte får användas till generella löneökningar och att man därför inte kan fortsätta finansiera Lärarlönelyft-lärare med pengar från likvärdighetsbidraget. Stämmer det och hur kan vi i LR i så fall agera lokalt och nationellt?

Ja, det stämmer enligt den information som Skolverket gått ut med. Villkoren för likvärdighetsbidraget måste förändras så att det kan användas för samma syfte som Lärarlönelyftet. Lokalt kan man påtala att arbetsgivaren inte bör fatta förhastade beslut innan ett nytt regelverk är på plats och betona vikten av att löneökningarna är viktiga både för att kunna rekrytera och behålla behöriga lärare. Nationellt agerar Lärarnas Riksförbund för att få till en ändring av villkoren.

11. Arbetsgivaren har signalerat att nya lärare som får Lärarlönelyftet kommer få det som ett tidsbegränsat lönepåslag på grund av förändringarna i den statliga finansieringen. Detta trots att lärarna sedan flera år fått en permanent löneförhöjning som del av ordinarie lön. Kan arbetsgivaren agera så och hur bemöter vi i så fall det?

I det nationella regelverket finns det inget som uttryckligen hindrar huvudmannen att göra så. Däremot går det emot det uttalade syftet och intentionen med reformen, nämligen att lärarna ska få en långsiktig löneförhöjning utöver ordinarie lönerevision. Regelverket för statsbidraget finns dessutom kvar, även om stora delar av anslagen flyttas över till likvärdighetsbidraget. Man bör uppmana arbetsgivaren att inte agera förhastat med tanke på oklarheterna kring hur medlen för Lärarlönelyftet ska hanteras inom likvärdighetsbidraget. Man kan också påtala att detta kan vara ett bra tillfälle att omvandla tillfälliga lönepåslag till permanenta för att öka möjligheterna att rekrytera och behålla behöriga lärare i tider av lärarbrist.


Uppdaterad