Kollektivavtalets försäkringar ger extra trygghet

Försäkringsskydd på och utanför arbetsplatsen

Om du arbetar på en skola med kollektivavtal så har du en rad extra försäkringar som Lärarnas Riksförbund har förhandlat fram. Försäkringarna ger en trygghet inför händelser som kan inträffa på eller utanför arbetsplatsen. Du kan få extra pengar om du råkar ut för sjukdom eller olycka, men tänk på att du själv måste ansöka om pengarna.

Försäkringspyramiden

De kollektivavtalade försäkringarna är en av våningarna i försäkringspyramiden. Det är facket som förhandlat fram dessa försäkringar med arbetsgivaren.

Olika avtal, men liknande grundskydd

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan facket och arbets­givaren. Kollektiv­avtalen skiljer sig lite beroende på om du arbetar på en kommunal, fristående eller statlig skola. Men i alla centrala kollektivavtal ingår följande försäkringar:

AGS — avtalsgruppsjukförsäkringen

AGS kompletterar den lagstadgade sjukpenningen samt aktivitets- och sjukersättningen om du drabbas av arbetsoförmåga vid exempelvis sjukdom eller olycksfall. Normalt börjar din ersättning från AGS betalas ut efter 90 dagar.

Man måste dock ansöka om ersättningen. Är du kommunalt anställd så ansöker du själv om ”dagersättning AGS-KL” hos AFA.länk till annan webbplats Är du privat­anställd med ITP så ska din arbetsgivare anmäla att du ska ha ”ITP:s sjukpension” från Alecta.länk till annan webbplats Du måste dock själv anmäla vilket bankkontolänk till annan webbplats du vill ha pengarna till.

Ersättningen är cirka 10 procent av lönen fram till sjuk­skrivningsdag 360. Detta gäller upp till en årsinkomst på under 8 prisbasbelopp. (Det motsvarar 31 533 kronors månadslön år 2020.) Om du är kommunalt anställd och tjänar mer än så, betalar arbetsgivaren sjuklön för inkomst­bort­fallet över taket på 8 prisbasbelopp. Är du privatanställd så får du i stället pengar för inkomst­bort­fallet över taket från ITP sjukpension.

Om Försäkringskassan efter en längre tids sjukskrivning beslutar att ge dig aktivitets- eller sjukersättning, kan du också ansöka om månadsersättning från AGS.

Som längst betalas ersättningen från AGS ut tills du fyller 65 år.

För att få reda på vilken ersättning du har rätt till, kan du kontakta din arbetsgivare eller din lokala fackliga företrädare.

TFA — trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TFA kan ge dig ersättning vid olycksfall i arbetet, arbetssjukdom, smittsam sjukdom eller färdolycksfall.

En färdolycka är ett olycksfall som skett när du färdats mellan arbetsplats och bostad.länk till annan webbplats Om ett trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat i olyckan, är det dock inte TFA utan trafikförsäkringen som kompletterar sjukpenningen eller andra lagstadgade ersättningar.

TFA kan ge dig både ersättning för kostnader du haft och ersättning för inkomstförluster, även framtida sådana. Ersättning lämnas även vid dödsfall och för begravningskostnader.

TFA kan lämna ersättning även om det som du drabbats av ännu inte är klassat som arbetsskada av Försäkringskassan. Därför är det mycket viktigt att du anmäler din arbetsskada, ditt olycksfall eller andra allvarligare tillbud. Du ska göra anmälan på två olika ställen: På Försäkrings­kassans sida ”Anmäl arbetsskada”länk till annan webbplats och till AFA.länk till annan webbplats

TGL — tjänstegrupplivförsäkring

Om du som försäkrad avlider före pensioneringen kan TGL betala ersättning till dina efterlevande. Det sker i form av ett engångs­belopp som är skattefritt. Ersättningen består av ett grundbelopp och barntillägg. Ersättningen från TGL beräknas på prisbasbeloppet.

I första hand betalas ett grundbelopp ut till den person som är förmånstagare. Ju yngre den avlidne är, desto mer pengar. Störst är ersättningen om den avlidne är mellan 18 och 54 år gammal. Därefter sjunker summan varje år.

Om du är kommunalt anställd gäller försäkringen till och med 66 års ålder. Om du är anställd på friskola gäller försäkringen vanligen till och med 69 års ålder.

Av din försäkring framgår vem som är förmånstagare, det vill säga vem som får ersättningen. Genom att skriva ett särskilt förmåns­tagarförordnande, kan du som försäkrad bestämma att en annan person ska få pengarna. Är du osäker på var du ska vända dig, kan fråga din arbetsgivare.

Om du som försäkrad har barn under 20 år, får vart och ett av dina arvs­berättigade barn ett barntillägg.

Avtal om pensionsförsäkring

Dessutom finns på alla avtalsområden avtal om tjänstepension, till exempel:

  • Kommun, region, landsting: Avgiftsbestämd ålderspension (AKAP-KL/KAP-KL)
  • Privat sektor: Industrins och handelns tilläggspension (ITP)
  • Stat: Statlig tjänstepension (PA16)

Mer information om din tjänstepension hittar du via länkarna ovan samt på sidan om tjänstepension.

Avtal om trygghet och omställning vid arbetslöshet

I dag finns också trygghets- och omställningsavtal på samtliga avtalsområden:


”Som anställd i skolan kan det vara knepigt att veta vilken ersättning man kan ha rätt till när man blir förälder, pensionär eller om olyckan skulle vara framme. MinTrygghetlänk till annan webbplats guidar dig till rätt försäkring så att du inte går miste om pengar som faktiskt är dina.”

Läs mer på MinTrygghet.se


Exempel: Då kan du få ersättning

Bruten arm

Kan du få ersättning om du ramlar i pulka­backen, cyklar omkull eller blir hotad av en elev? Lärarnas Riksförbunds experter reder ut reglerna och ger svar på dessa frågor.

Hos Min Trygghetlänk till annan webbplats hittar du fler exempel på hur det kan se ut i verkligheten. Läs om idrottsläraren Eva som råkade ut för en trafikolycka,länk till annan webbplats gymnasieläraren Ida som drabbades av bröstcancerlänk till annan webbplats och kemiläraren Roger som bröt benet på fritiden.länk till annan webbplats

Vad är ett prisbasbelopp (PBB)?

Prisbasbeloppet följer förändringarna i konsumentpriserna (inflationen). Det används för att beräkna inkomsttaket i bland annat allmän sjukförsäkring och föräldraförsäkring. År 2020 är pris­bas­beloppet 47 300 kronor.

Frågor & svar

Det mesta ingår i ett kollektivavtal. Avtal brukar ha någonting som kallas Allmänna bestämmelser (AB) som innefattar allt från skyldigheter och diverse förmåner, arbetstidsvillkor, olika ersättningar, villkor för ledighet, uppsägningstider, disciplinpåföljder...

Tjänstepension är ett separat avtal, men ligger inbakat i kollektivavtalet.

Det som inte ingår i ett kollektivavtal kan vara vissa typer av förmåner som exempelvis förmånsbil och friskvårdsbidrag, som ligger utanför avtalet. Ett kollektivavtal går heller inte in i detalj och reglerar hur ett arbete ska utföras.

På svensk arbetsmarknad är endast en liten del av villkoren för dig som anställd reglerad i lag. Rätten till max 40-timmars arbetsvecka, minst 25 dagars semester, rätt till sjuklön samt rätt till rast och paus är exempel på villkor som är lagreglerade.

I övrigt tillkommer merparten av de villkor och förmåner som finns på arbetsmarknaden via kollektivavtal. Årlig lönerevision, semester utöver 25 dagar, lärares ferietjänster, avtalspension, försäkringar vid sjukdom och arbetsskada, ersättning vid arbete på övertid eller obekväm arbetstid är bara några exempel på detta.

De förmåner som finns i kollektivavtalen har givetvis ett ekonomiskt värde. Detta kan grovt uppskattas till omkring en fjärdedel av din lönesumma. 

Svårt att säga, då det skiftar från individ till individ. Gå in på exempelvis knegdeg.selänk till annan webbplats eller saco.se/kollektivavtallänk till annan webbplats så kan du själv se hur avtalet kan påverka dig i olika situationer.

Om du blir sjukskriven och behöver rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet kan du som medlem i Lärarnas Riksförbund få hjälp från ditt ombud. Ombudet roll blir då att finnas med som ett professionellt stöd för att bevaka att de regler som finns följs. Det kan till exempel handla om att bevaka att arbetsgivaren tar sitt rehabiliteringsansvar när det gäller att ta fram en tydlig rehabiliteringsplan och göra nödvändiga anpassningar.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar syftar till att den anställde ska få tillbaka sin arbetsförmåga. I första hand för att man ska kunna komma tillbaka till sin ordinarie anställning och om det inte är möjligt för att man ska kunna få andra arbetsuppgifter i arbetsgivarens verksamhet. Många gånger behöver arbetsgivaren i samarbete med företagshälsovården ta ansvar för vissa insatser, medan den vanliga sjukvården tar ansvar för andra.

Lärarnas Riksförbunds ombud har god insikt i hur det fungerar i skolan och kan därför komma med konkreta förslag på anpassningar som gör det lättare att komma tillbaka till arbetet. Det kan till exempel handla om hur schemat ska läggas och vilka lokaler man kan ha lektioner i.

Ombudet är ofta med som stöd på rehabiliteringsmötena med Försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivaren. Arbetsgivaren har inte rätt att säga nej till att du har med dig ett ombud på möten som handlar om din rehabilitering.

Se även frågan När och hur ska jag kontakta mitt ombud om jag blir sjukskriven?

Så länge det rör sig om en kortvarig sjukdom behöver du inte berätta din diagnos för arbetsgivaren. Men om du behöver rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet så behöver du samarbeta i rehabiliteringen, och det blir svårt att göra det om du inte berättar vad du har fått för diagnos.

Mer inom ämnet