Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Arbetstid

Varje anställningsavtal innebär en grundläggande överenskommelse mellan
arbetsgivaren och den anställde. Den anställde förbinder sig att utföra
det arbete som anställningen avser och arbetsgivaren förbinder sig att betala en viss lön i utbyte för arbetet.

Alla villkorsförhandlingar på arbetsmarknaden handlar i grund och botten om detta:

  • Arbetsgivare vill få så mycket, och så väl utfört arbete som möjligt, till lägsta möjliga kostnad.
  • Arbetstagare vill begränsa sina åtaganden och maximera sina förmåner – lön och annat.

Arbetstidslagstiftningen

Arbetstidsvillkoren i anställningen handlar om vilka begränsningar som ska gälla för arbetstagarnas skyldighet att stå till förfogande för att utföra arbete.

I Sverige och många andra länder anses normal arbetstid utgöra åtta timmar per dag, fem dagar per vecka, utom vid helger och semester. Arbetstidslagen (ATL) utgår från detta heltidsmått, men är i sin helhet dispositiv.

Att Arbetstidslagen (ATL) är dispositiv betyder att arbetstidsregleringen på detaljnivå för de flesta anställningar i Sverige återfinns i kollektivavtalen.

Kollektivavtalen innehåller de anpassningar som parterna på respektive avtalsområde har kommit överens om, för att verksamheten ska fungera så bra som möjligt.

Särskilda arbetstidskonstruktioner i kollektivavtalen

För att verksamheten ska fungera så bra som möjligt finns, sedan förra seklet, särskilda arbetstidskonstruktioner för lärare, anpassade efter skolans speciella verksamhet. På samma sätt har vårdsektorn ett arbetstidsavtal som är anpassade för verksamhet som måste pågå dygnet runt, året runt. Inom industrin har man avtal om skiftgång, för att kunna nyttja anläggningarna optimalt i tider av hög efterfrågan.

Genom politiska beslut är det bestämt att skolans verksamhet ska bedrivas läsårsvis, med två terminer per år och mellanliggande lov för eleverna.

De flesta lärare omfattas av arbetstidsavtal som är helt anpassade till dessa förutsättningar för verksamheten. De perioder då eleverna är i skolan, behöver lärarna arbeta mera än normalarbetstidens 40 timmar per vecka. Å andra sidan är behovet av att ha lärare i skolan under elevernas lov begränsat.

Ferieanställningen

Arbetstidskonstruktionen för lärare – den så kallade ferieanställningen – innebär ett koncentrerat arbetsår. Lärare fullgör samma totala arbetstid per år som andra arbetstagare – men koncentrerat till färre veckor. Under elevernas lov är lärarna tjänstgöringsfria med lön, utom när de som alla andra arbetstagare har semester.

Avtalsdokument kommunala avtalet HÖK 12 »

Avtalsdokument, privat sektor, "Friskoleavtalet" »

Normalarbetstidsreglering

Några lärare, men inte särskilt många, arbetar utan ferievillkor. De har så kallad normalarbetstidsreglering. Detta förefaller kunna fungera ganska väl, men kräver ofta särskilda bestämmelser som tar hand om den övertid som behöver tas ut under terminerna och kompensationen för detta.

Den praktiska vardagen för dessa lärare verkar vara ganska lik den som de ferieanställda har. Verksamhetens behov av högt arbetstidsuttag under terminerna måste ju på något sätt ändå hanteras. Lärares upplevelse av att ha alltför mycket att göra är i alla händelser densamma, oavsett vilken arbetstidsreglering de har i avtalen.

Vad är det som regleras?

En någorlunda tydlig gräns för åtagandet för en lärare är den för var och en fastställda arbetstiden. Det är just arbetstidsbestämmelsernas karaktär av skyddsregler som gör att det är så viktigt att bestämmelserna tydliggörs och upprätthålls.

Det är dock knappast troligt att tydliga gränser för arbetstiden ensamma kan lösa en osund arbetssituation för lärare. Mycket annat måste också till, men ordning på arbetstiden är en viktig del i villkorsförbättringen för lärare.

I huvudsak kan följande tre aspekter av arbetstiden vara föremål för reglering:

  • Arbetstidens omfattning

Hur många timmar per vecka, månad eller år förbinder sig den anställde att utföra åt arbetsgivaren?

  • Arbetstidens förläggning

När kan arbetsgivaren bestämma att arbetet ska utföras? På vilka veckodagar, mellan vilka klockslag, hur många timmar högst per dag, vecka eller annan period?

  • Avvikelser

Vilka avvikelser från de två första bestämmelserna är tillåtna? På vilka villkor och till vilken extra ersättning?

Avtalsregleringen av dessa tre aspekter av arbetstiden kan ibland förvisso breda ut sig över många sidor avtalstext, men det är ändå detta det handlar om.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Elisabeth Ollesdotter

Sidan senast uppdaterad: 2017-08-14 16.50

"Vi ska ta kontakt med Skolinspektionen för att de också ska titta på det. Vi får se vad de säger, om det är så att Malmö Stad bryter mot skollagen genom att anställa grundskolepedagoger som i stort s...