Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Arbetstidsreglerna

Många lärare upplever att arbetsbördan ständigt ökar. En utveckling som
inte bara får konsekvenser för den enskilde läraren utan för
utbildningens kvalitet och i förlängningen för läraryrkets status i
Sverige.

Lägg till detta att Lärarnas Riksförbunds egna undersökningar visar, att för stora delar av lärarkåren tillämpas inte arbetstidsreglerna på det sätt som lagstiftare och avtalsslutande parter har avsett. Det ”gränslösa arbete” som blir följden är oförenligt med gällande lag och avtal.

Regelverket för lärares arbetstid ska naturligtvis tillämpas. Det finns ingen anledning att ge lärare sämre rättigheter och skydd än andra, när det gäller ramar och gränser för arbetstidsuttaget.

Här följer en kortfattad ”lathund” som kan användas av var och en för att bringa reda i arbetstidssystemet.

Arbetstidslag, kollektivavtal och rättspraxis

Arbetstidslagen (ATL) utgör utgångspunkten för regelverket för lärares arbetstid. Lagen innehåller till exempel regler för övertid och för vilka raster och pauser en arbetstagare har rätt till.

Därtill finns arbetstidsregler i kollektivavtalen. Regelverket för lärares feriekonstruktion är exempel på reglering som finns i kollektivavtal.

Ytterligare en källa är den rättspraxis på området som formulerats i Arbetsdomstolens domar genom åren.

Arbetstidsregler är ett skydd

Var och en som har en anställning har en grundläggande skyldighet att utföra arbete för arbetsgivaren, i utbyte mot den lön man får. Den avtalade arbetstiden utgör begränsningen av denna skyldighet.

Regleringen av arbetstiden är därför i första hand ett skydd för den anställde. Härigenom dras en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Forskning visar att denna gräns är av stor vikt för ett hälsosamt liv.

Reglerad och oreglerad arbetstid

Normalt är arbetstiden reglerad. Det betyder att arbetsgivaren ”leder och fördelar” arbetet under arbetstiden. De flesta utför också sitt arbete på en arbetsplats som arbetsgivaren ställer till förfogande.

Vissa grupper anställda har av olika skäl hela, eller delar av, sin arbetstid oreglerad. Man har helt enkelt kommit överens om i avtal, att det är lämpligare att den anställde själv förfogar över arbetstiden, bara arbetet blir utfört till belåtenhet. Sådan arbetstid kallas förtroendearbetstid och är alltså oreglerad när det gäller förläggningen, omfattningen och i viss mån innehållet.

Lärare har båda typerna av arbetstid

De flesta lärare har dels en reglerad arbetstid – och dels en viss förtroendearbetstid.

Det är viktigt att komma ihåg att förtroendearbetstiden är oreglerad och alltså står utanför det regelverk som annars gäller för arbetstid. Arbetstidsreglerna ska alltså endast tillämpas på lärares reglerade arbetstid.

Samma totala arbetstid som andra

Normal årsarbetstid för svenska arbetstagare är cirka 2.000 timmar, minus semester. Antalet timmar varierar år för år, beroende på hur vissa helgdagar infaller. På en 28-årscykel blir genomsnittet 2.007 timmar.

Arbetstagare kan därtill, genom sitt kollektivavtal, ha olika lång semester beroende på ålder. Hur stor den genomsnittliga årsarbetstiden är beror därför också på arbetstagarnas ålderssammansättning vid en viss tidpunkt.

Lärare har samma totala arbetstid per år som andra anställda. Det som kan skilja sig åt är hur den totala arbetstiden förläggs.

Samma totala tid, men på färre veckor

Det vanligaste är att organisera skolans verksamhet i läsår, som indelas i terminer med mellanliggande ferier och lov.

Skolans verksamhet för eleverna bedrivs normalt under knappt 36 veckor per år. Lärarna är i verksamhet något längre tid än eleverna.

Årsarbetstiden för lärare med ferie koncentreras till 194 dagar, medan lärare med semester har sin årsarbetstid förlagd till cirka 220 dagar på samma sätt som andra arbetstagare.

Årsarbetstid

Kollektivavtalen för de flesta lärare har en bestämmelse om årsarbetstid.

Andra anställda har vanligen det som brukar kallas normalarbetstid, där arbetstiden är reglerad per vecka (40 timmar eller mindre).

Årsarbetstid ger möjlighet till en större flexibilitet i arbetstidsuttaget och finns vanligen i sådana verksamheter där behoven varierar säsongsmässigt. Skolan har bedömts vara en sådan verksamhet.

Man ska alltså kunna planera in ett större tidsuttag under perioder med till exempel nationella prov eller utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Detta får i så fall balanseras mot ett lägre uttag under andra perioder.

För att detta ska fungera krävs en långsiktig planering av verksamheten på både kollektiv och individuell nivå. På det kommunala området måste planeringen omfatta minst tre perioder under verksamhetsåret.

Verksamhetsperioder

För att arbetstidsuttaget i ett system med årsarbetstid inte ska bli alltför ojämnt – vilket är ohälsosamt – innehåller bland annat det kommunala avtalet en bestämmelse om periodisering. I avtalet framgår tydligt att arbetsgivaren ska planera verksamhetsåret i minst tre perioder för att åstadkomma en så jämn arbetsbelastning som möjligt.

Avsikten med bestämmelsen är att de varierande arbetsuppgifter som är planerade för var och en av perioderna ska rymmas inom den tillgängliga tidsramen.

Reglerad arbetstid

De flesta kommunalt anställda lärare – och många privatanställda – har en reglerad arbetstid om 1.360 timmar per verksamhetsår.

Om de 1.360 timmarna fördelas jämnt över de 194 dagar som lärarna tjänstgör blir det cirka sju timmar per dag, och en genomsnittlig femdagarsvecka omfattar således cirka 35 timmar.

35 timmar per vecka är dock enbart ett genomsnittsvärde och är ingen avtalsmässig reglering. Inget centralt avtal innehåller således någon 35-timmars-vecka.

Den reglerade tiden är den tid som läraren är skyldig att stå till förfogande för arbetsgivaren. Denna tid förläggs normalt till arbetsplatsen.

Det finns inget i avtalen som hindrar att en lärare kommer överens med rektor om att förlägga delar av den reglerade tiden till annan plats, till exempel ett arbetsrum i hemmet. Det är dock ytterst arbetsgivaren som äger frågan.

Reglerad arbetstid ska schemaläggas

Det är en mycket viktig rättighet i anställningen att känna till förläggningen av den reglerade arbetstiden, det vill säga när den börjar och slutar för varje enskild arbetsdag. Om arbetstiden inte är schemalagd, kan läraren inte veta om läraren är skyldig att arbeta vid en viss tidpunkt.

Det kan till och med uppstå rena rättsliga bekymmer när det gäller lärares tillsynsplikt gentemot elever, om det inte tydligt framgår om läraren var i tjänst eller inte när till exempel en olyckshändelse inträffade. Saknas arbetstidsschema, blir det även svårt att reda ut om försäkringen vid exempelvis arbets-skada gäller.

Schemalagd reglerad arbetstid blir ordinarie arbetstid

Det finns ett ytterligare skäl till att den reglerade arbetstiden ska schemaläggas. Den blir nämligen därmed ordinarie arbetstid.

Begreppet ordinarie arbetstid är utgångspunkten för beräkning av ersättningar för övertid, mertid och obekväm arbetstid. Det är när läraren beordras att arbeta utöver sin ordinarie arbetstid, som läraren i lagens och avtalets mening anses arbeta övertid.

I de allra flesta fall förläggs lärares arbetstid till dagtid på vardagar – eftersom det är då eleverna är i skolan.

Det finns dock inget som hindrar att arbetsgivaren förlägger ordinarie arbetstid till kvällar eller helger så länge bestämmelserna om dygns och veckovila upprätthålls. Om arbetstiden förläggs till vad som i avtal är identifierat som obekväm arbetstid har läraren rätt till ersättning för detta.

Rast och paus

Enligt arbetstidslagen ska läraren ha möjlighet att ta paus i arbetet, när så behövs.

En paus är ett kort uppehåll för till exempel toalettbesök och räknas in i arbetstiden.

Efter fem timmars arbete har läraren rätt till rast. Under en rast har läraren rätt att lämna arbetsplatsen och tiden ingår inte i arbetstiden.

För lärares del är den vanligaste rasten lunchrasten och den är i normalfallet mellan 30 minuter och en timme lång.

Lärare som äter lunch med eleverna har tillsynsplikt och är således i arbete.

Regler om vila

Arbetstidslagen innehåller också regler om dygns- och veckovila. För lärare blir dessa regler normalt aktuella i samband med lägerskolor, klassresor och liknande. Det är viktigt att se till att villkoren vid sådana aktiviteter regleras i god tid i förväg.

Övertid

Arbetstidsregler finns för att skydda den anställde från att överutnyttjas. Ändå respekterar både lagstiftare och avtalstecknande parter att arbetsgivaren då och då kan behöva ta sina anställda i anspråk utöver den ordinarie arbetstiden.

För att kompensera de anställda för olägenheten att arbeta på övertid, och för att arbetsgivaren ska avhålla sig från att i onödan utnyttja denna rättighet, har man sett till att det ska vara mycket dyrare med övertidsarbete.

I de avtal som Lärarnas Riksförbund tecknat för sina medlemmars räkning får övertid bara förekomma för att säkra verksamheten när oplanerade händelser inträffar, sådant som inte kunde förutses.

Som arbetstagare är man skyldig att arbeta övertid inom den ram som arbetstidslagen tillåter då arbetsgivaren ber om detta.

Endast om det finns ett kollektivavtal som tillåter det, får arbetsgivaren planera verksamheten så, att de anställda förutsätts arbeta övertid. Några sådana avtal finns inte för lärare.

Övertidsarbete ska vara beordrat av rektor. Observera att det är ovanligt att en rektor använder uttrycket ”Jag beordrar dig!”. I stället används uttryck som ”Du ska”,” Jag vill” eller ”Jag förväntar mig”. Vid osäkerhet är det viktigt att läraren reder ut med rektor att det arbete som förväntas utföras är ett beordrat övertidsarbete.

Övertid uppkommer då arbetet utförs

Rubriken kan tyckas självklar, men det förtjänar ändå att påpekas: Så snart läraren utför beordrat arbete utanför sitt fastställda arbetstidsschema, uppstår övertid.

Det finns visserligen en regel i arbetstidslagen som gör det möjligt för arbetsgivaren att ändra schemat, men det måste i så fall ske minst två veckor i förväg.

I det kommunala avtalet finns en bestämmelse om så kallad förskjuten arbetstid som gör det möjligt att göra förändringar med kortare varsel, och mot en viss ersättning. Denna regel gäller dock inte för lärare med ferievillkor.

Övertid ska ersättas enligt avtal

Normalregeln är att övertid ska ersättas med övertidsersättning i pengar. Ersättningsnivåerna ser olika ut i olika avtal.

Är övertiden omfattande, eller särskilt obekvämt förlagd, finns regler om högre ersättning. Om båda parter är överens om att ledighet är bättre som kompensation än pengar, kan det också förekomma. I så fall är också ledigheten tilltagen så, att ordentlig kompensation för olägenheten ges.

För att tillämpa system med ackumulering av ”plus-/minus”-tid eller ”kvittning” timme för timme krävs ett särskilt kollektivavtal om flextid.

Acceptera inte att ”flexa”, ”kompa” eller ”kvitta”

En rik och vildvuxen flora av ”informella” system för hantering av övertid har uppstått bland lärare. Gemensamt för dem alla verkar vara att de ger lärarna avsevärt sämre rättigheter än gällande avtal.

Lärarnas Riksförbund avråder därför bestämt medlemmarna från att acceptera sådant. Det regelverk som finns är resultatet av avtalsförhandlingar. Det finns därför ingen anledning för lärare att avstå sina rättigheter enligt avtal.

All övertid ska bokföras

Enligt bestämmelser från Arbetsmiljöverket har arbetsgivare en skyldighet att bokföra all uppkommen övertid för varje anställd. Skälet är att det ska vara möjligt för myndigheten att kontrollera att arbetsgivaren håller sig inom de ramar för övertidsuttag som lagen tillåter.

Bokföringen är förstås också viktig för att man ska kunna bevaka att avtalade ersättningar utgår.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Elisabeth Ollesdotter

Sidan senast uppdaterad: 2017-08-23 15.47

Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén uppmanar Liberalerna att ställa sig bakom Skolkommissionens förslag och se det som ett första steg på vägen mot ett nytt statligt huvudmannaskap för skolan.