Lathund för arbetstidsregler

Det som utgör den grundläggande begränsningen av denna skyldighet är den avtalade arbetstiden. Regleringen av arbetstiden är därför i första hand ett skydd för dig som anställd. Härigenom dras en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Forskning visar att denna gräns är av stor vikt för ett hälsosamt liv.

De flesta utför också sitt arbete på en arbetsplats som arbetsgivaren ställer till förfogande. Men vissa grupper anställda har av olika skäl hela eller delar av sin arbetstid oreglerad. Man har helt enkelt kommit överens om i avtal att det är lämpligare att den anställde själv förfogar över arbetstiden, bara arbetet blir utfört till belåtenhet. Sådan arbetstid kallas förtroendearbetstid och är alltså oreglerad när det gäller förläggningen, omfattningen och i viss mån innehållet.

Det är viktigt att komma ihåg att förtroendearbetstiden är oreglerad och alltså står utanför det regelverk som annars gäller för arbetstid. Arbetstidsreglerna ska alltså endast tillämpas på lärares reglerade arbetstid.

Antalet timmar varierar år för år, beroende på hur vissa helgdagar infaller. På en 28-årscykel blir genomsnittet 2 007 timmar, baserat på 40 timmar per helgfri vecka. I det kommunala avtalet har man olika lång semester beroende på ålder.

Därför blir genomsnittlig årsarbetstid för lärare beroende av ålderssammansättningen av lärarkåren vid en viss tidpunkt. Alla kollektivavtal för lärare utgår från att lärare har samma totala arbetstid per år som andra anställda.

Skolans verksamhet för eleverna bedrivs normalt under knappt 36 veckor per år. Lärarna är i verksamhet något längre tid, men årsarbetstiden koncentreras ändå till 194 dagar, jämfört med andra arbetstagares normalt cirka 220.

Andra anställda har vanligen det som brukar kallas normalarbetstid, där arbetstiden är reglerad per vecka (40 timmar eller mindre). Årsarbetstid ger möjlighet till en större flexibilitet i arbetstidsuttaget och finns vanligen i sådana verksamheter där behoven varierar säsongsmässigt.

Skolan har bedömts vara en sådan verksamhet. Man ska alltså kunna planera in ett större tidsuttag under perioder med till exempel nationella prov eller utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Detta får i så fall balanseras mot ett lägre uttag under andra perioder. För att detta ska fungera krävs en långsiktig planering av verksamheten på både kollektiv och individuell nivå. På det kommunala området måste planeringen omfatta minst tre perioder under verksamhetsåret.

I avtalet framgår tydligt att arbetsgivaren ska planera verksamhetsåret i minst tre perioder för att åstadkomma en så jämn arbetsbelastning som möjligt.

Avsikten med bestämmelsen är att man genom denna planering ska försäkra sig om att de varierande arbetsuppgifter som är planerade för de olika perioderna verkligen kan rymmas inom den tillgängliga tidsramen.

Om de 1 360 timmarna fördelas jämnt över de 194 dagar som lärarna tjänstgör blir det cirka 7 timmar per dag och en genomsnittlig femdagarsvecka omfattar således cirka 35 timmar. 35 timmar per vecka är dock enbart ett genomsnittsvärde och är ingen avtalsmässig reglering. Inget centralt avtal innehåller således någon 35-timmarsvecka.

Den reglerade tiden är alltså den tid som man är skyldig att stå till förfogande för arbetsgivaren. Denna tid förläggs normalt till arbetsplatsen. Det finns inget i avtalen som hindrar att du som lärare kommer överens med rektor om att förlägga delar av den reglerade tiden till annan plats, till
exempel ett arbetsrum i hemmet. Det är dock ytterst arbetsgivaren som äger frågan.

Om arbetstiden inte är schemalagd, kan du som lärare inte veta om du är skyldig att arbeta vid en viss tidpunkt. Det kan till och med uppstå rena rättsliga bekymmer när det gäller lärares tillsynsplikt gentemot elever, om det inte tydligt framgår om läraren var i tjänst eller inte när något otrevligt inträffade.

Saknas arbetstidsschema blir det även svårt att reda ut om försäkringen vid till exempel arbetsskada gäller.

Begreppet ordinarie arbetstid är utgångspunkten för beräkning av ersättningar för övertid, mertid och obekväm arbetstid och det är när du beordras att arbeta utöver
din ordinarie arbetstid, som du i lagens och avtalets mening anses arbeta övertid.

I de allra flesta fall förläggs lärares arbetstid till dagtid på vardagar eftersom det är då eleverna är i skolan. Det finns dock inget som hindrar att arbetsgivaren förlägger ordinarie arbetstid till kvällar eller helger så länge bestämmelserna om dygns- och veckovila upprätthålls. Om arbetstiden förläggs till vad som i avtal är identifierat som obekväm arbetstid har du rätt till ersättning för detta.

En paus är ett kort uppehåll för till exempel toalettbesök och räknas in i arbetstiden. Efter fem timmars arbete har du rätt till rast. Under en rast har du rätt att lämna arbetsplatsen om du så önskar och tiden ingår inte i arbetstiden. För lärares del är den vanligaste rasten lunchrasten och den är i normalfallet mellan 30 minuter och en timme lång. Lärare som äter lunch med eleverna har tillsynsplikt och är således i arbete. Det innebär att den lärare som har behov av rast har rätt till detta efter den pedagogiska måltidens slut.

För lärare blir dessa regler normalt aktuella i samband med lägerskolor, klassresor och liknande. Det är viktigt att se till att villkoren vid sådana aktiviteter regleras i god tid i förväg.

Ändå har både lagstiftare och avtalstecknande parter sedan decennier respekterat att det då och då kan finnas ett legitimt behov för arbetsgivaren att ta sina anställda i anspråk utöver den ordinarie arbetstiden. För att kompensera de anställda för olägenheten att behöva arbeta övertid, och för att arbetsgivaren ska avhålla sig från att i onödan utnyttja denna rättighet, har man sett till att det ska vara mycket dyrare med övertidsarbete.

Endast om det finns ett kollektivavtal som tillåter det, får arbetsgivaren planera verksamheten så, att de anställda förutsätts arbeta övertid. Någon sådan bestämmelse finns inte i de avtal som Lärarnas Riksförbund tecknat för sina medlemmars räkning. Övertid får alltså bara förekomma för
att säkra verksamheten när oplanerade händelser inträffar, sådant som inte kunde förutses. Som arbetstagare är man dock skyldig att arbeta övertid inom den tillåtna ramen då arbetsgivaren ber om detta.

Skälet är att det ska vara möjligt för myndigheten att kontrollera att arbetsgivaren håller sig inom de ramar för övertidsuttag som lagen tillåter.

Bokföringen är förstås också viktig för att man ska kunna bevaka att avtalade ersättningar utgår.

Det finns visserligen en regel i arbetstidslagen som gör det möjligt för arbetsgivaren att ändra schemat, men det måste i så fall ske minst två veckor i förväg. I det kommunala avtalet finns en bestämmelse om så kallad förskjuten arbetstid som gör det möjligt att göra förändringar med kortare varsel och mot en viss ersättning.

Denna regel gäller dock inte ferieanställda lärare. Observera att det är ovanligt att en rektor använder uttrycket "Jag beordrar dig!". I stället används i regel uttryck som "Du ska", "Jag vill" eller "Jag förväntar mig". Vid osäkerhet bör du givetvis ställa en förtydligande fråga.

Avtalen kan innehålla något olika ersättningsnivåer, men 180 procent på normal timlön är vanligt. I det kommunala avtalet räknas timlönen ut genom att månadslönen divideras med 165. Är övertiden omfattande, eller
särskilt obekvämt förlagd, finns regler om högre ersättning.

Om båda parter är överens om att ledighet är bättre som kompensation, kan det också förekomma. I så fall är också ledigheten tilltagen så, att ordentlig kompensation för olägenheten ges. Det finns inget stöd för ackumulering av "plus/minus"- tid eller "kvittning" timme för timme. Detta kräver nämligen ett särskilt kollektivavtal om flextid.

Gemensamt för dem alla verkar vara att de ger lärarna avsevärt sämre rättigheter än gällande avtal. Lärarnas Riksförbund avråder därför bestämt sina medlemmar från att acceptera sådant. Det regelverk som finns är resultatet av avtalsförhandlingar.

Arbetstagarna har i avtalsrörelser avsatt löneutrymme för att åstadkomma ersättningsreglerna för övertid. Det finns därför ingen anledning för dig att avstå dina rättigheter enligt avtal.

Det är viktigt att du är medveten om vad denna konstruktion innebär. De avtalsslutande parterna har alltså kommit överens om att lärare har förtroendet att själva förfoga över en del av arbetstiden. Du ska själv göra en professionell bedömning av vad denna tid ska användas till, hur den ska förläggas i tid och rum och hur omfattande den i praktiken behöver vara.

Arbetsgivaren har rätt att förvänta sig att tiden faktiskt används och att den används på bästa sätt för verksamhetens måluppfyllelse. Den så kallade lojalitetsplikten i anställningsavtalet gäller alltså. Men någon traditionell rätt för arbetsgivaren att "leda och fördela arbetet" finns inte under förtroendearbetstiden.