Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Frågor och svar kring nuvarande avtalsrörelse för kommunal sektor

Det har kommit in många frågor till Lärarnas Riksförbund med anledning av pågående medling. Därför har vi samlat några aktuella frågor och svar kring medlingen.

Hur länge kan medlingen hålla på?
- Det finns ingen förutbestämd eller regelstyrd tidsgräns, men båda sidor är naturligtvis angelägna om att bli klara så snart som möjligt.

Hur påverkas min lön av att det nya avtalet dröjer?
- För att du i praktiken ska kunna få din nya lön utbetald ska först det nya avtalet vara klart och sedan ska den lokala löneöversynen slutföras. Att de nya lönerna dröjer beror alltså på att ett nytt centralt kollektivavtal fortfarande saknas. När din nya lön väl är klar, gäller den normalt från första april. Men om Lärarnas Samverkansråd skulle gå i konflikt blir det vanligtvis inte någon retroaktiv lön.

Vad händer med min lön om jag byter jobb?
- Det beror på om man lokalt hos din tidigare arbetsgivare gjort någon överenskommelse om att retroaktivt kompensera dem som redan slutat sitt arbete. Då kan du ha möjlighet att få del av den retroaktiva lönen, men det finns inget i det centrala avtalet som garanterar detta.

Får jag min löneförhöjning tidigare om jag inte tillhör facket?
- Nej. Kollektivavtalet omfattar alla anställda.


Varför vill SKL överhuvudtaget diskutera turordningsregler när vi har brist på lärare? Det verkar ju helt ologiskt i nuläget. Diskuterar ni inte arbetstidssystem/lön i stället?
- Vi i Lärarnas Samverkansråd har ju reagerat på just detta: att det inte råder arbetsbrist utan det motsatta det vill säga lärarbrist. Skälet till att SKL driver frågan så hårt även mot oss beror på att man vill ha samma regler för alla kategorier av medarbetare samt att man vill kunna påskynda lokal omställning genom förenklad turordningshantering för att på så sätt kunna undvika uppsägningar. Det är för övrigt en arbetsgivarepolitik som återfinns även på andra avtalsområden på svensk arbetsmarknad. Detta kan säkert också fungera väl för vissa kategorier av kommunalt anställda medarbetare, dock inte för lärare som är välutbildade, med olika specifika behörigheter och till det har årligt föränderlig tjänstefördelning. Det skulle bli mycket mer komplext, med risk för oönskade följder, att ta in en sådan grupp i ett förenklat turordningssystem.

SKL verkar tyvärr ha svårt att förstå hur en tjänstefördelning fungerar i praktiken. Och jo: SKL pratar även om arbetstidsfrågor, arbetsbelastning och lön. Knäckfrågan här är att SKL för mycket vill överlåta till lokala huvudmän att bestämma själva medan vi menar att dessa frågor måsta tas om hand mer styrt via någon form av kollektivavtal.

Måsta man ta eller förkasta ett medlarbud eller kan det tas ett varv till?
-
Det finns inga regler om antalet medlarbud medlarna kan lägga fram till parterna. Normalt föregås ett slutbud av både trevare och bud. Ett slutbud behöver sedan antas av bägge parter, annars uppstår ett läge som endera kan hamna i ”sommaruppehåll” eller endera parts - eller båda parters - varsel om konflikt.

Hur lång tid i förväg aviserar medlarna sitt slutbud som förbundet sedan ska ta ställning till?
- Det finns inga särskilda regler om detta. Å ena sidan förväntar sig medlare såklart att parter i medling snabbt är beslutsföra. Å andra sidan brukar det finnas förståelse för att det - som i vårt fall - kan krävas ett par dagars framförhållning för att hinna samla ett åttiotal delegater till ett förbundsråd.

Finns det från fackets sida några reella alternativ än till att säga ja till ett slutbud från medlarna, så här tätt inpå semestertider?
-
Det finns självklart alltid möjlighet att säga nej till ett slutbud om det är för dåligt. Vid ett slutbud handlar det dock alltid om att väga olika alternativ mot varandra och syna för- och nackdelar med respektive alternativ och scenario.

Kan man vid ett slutbud från medlarna skjuta upp vårt svar till säg september månad med hänvisning till sommarsemesterperioden?
- Det är medlarna som bestämmer tempo och leder arbetet. Kräver de svar, måste vi svara. Ett uppskjutande av reaktion måste man i så fall komma överens om parterna emellan, det vill säga att även SKL måste vara med på det.

Hur kommer det sig att vi i en situation av extrem lärarbrist och under ett valår har en situation där vi kanske måste kompromissa till exempel vad gäller turordning?
- Nu är ju inte medlingen klar än. Frågan handlar mycket om opinion och även om allmänhetens förståelse för skolans behov. Det är inte helt lätt för andra att förstå att en lösning som andra parter har gått med på och som kan fungera för andra grupper av medarbetare i kommunal sektor inte skulle kunna fungera för lärare. SKL har också ett tryck på sig att inte låta just lärare ”slippa undan”.

Om det skulle vara risk för konflikt - vad gäller för oorganiserade vid en eventuell lockout?
- Om frågan skulle vara aktuell så är det vanliga att arbetsgivaren lockoutar samtliga berörda medarbetare (säg lärare) på en arbetsplats oavsett organisationstillhörighet, vilket normalt innebär att oorganiserade lärare berörs, vilket i sin tur brukar innebära att de oorganiserade söker medlemskap i facket. En oorganiserad medarbetare har ingen rätt till konfliktersättning, och så klart inte rätt till lön heller under lockout.

Vad gäller angående beräkningen av nivå på konfliktersättning vid en eventuell strejk?
- Det är Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd som vid varje eventuellt strejktillfälle fastställer rätten till och nivån på konfliktersättning. Den frågan har ännu inte varit aktuell att ta ställning till då vi är i medling och målet med medling är att komma till avtal.

Hur är känslan inför kommande förhandlingar?
- Svårbedömt. Medlarna har precis kommit igång efter en första fas av inläsning och orientering. Det är viktigt att tempot inte blir för lågt samt att medlarna förstår och kan hantera komplexiteten i förhandlingsläget.

Har arbetsbelastningen diskuterats överhuvudtaget?
- Definitivt! Vi har från vår sida lagt ner mycket tid och fokus på att redan i förhandlingarnas inledningsskede noga gå igenom läget i skolan och vilka problem som finns innan egentliga förhandlingar kunde ta vid. Vi har tagit fram, lämnat över och noga gått igenom inte bara eget underlag utan främst använt oss av rapporter och undersökningar gjorda av externa aktörer såsom Arbetsmiljöverket, SCB, Försäkringskassan, Skolinspektionen, Skolverket etc. Detta för att de underlag som bekräftar vår bild av läget i skolan inte ska kunna avfärdas som ensidiga partsinlagor.


Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Elisabeth Ollesdotter

Sidan senast uppdaterad: 2018-08-31 14.34

Ansvarig redaktör för sidan: Maria Reuterskiöld