Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Lärares villkor

Det centrala och överordnade syftet med all verk­samhet i Lärarnas Riksförbund är att tillvarata och förbättra villkoren för lärare och studie- och yrkes­vägledare.

Lärarnas Riksförbunds verksamhet vilar på tre ben, där alltså villkors­frågorna är det centrala och över­ordnade syftet:

De utbildningspolitiska frågorna är ett viktigt fackligt verksamhets­område, eftersom det är de politiska besluten som i så hög grad ger förutsättningarna för medlemmarnas vardag och villkoren i arbetet.

Att utveckla Lärarnas Riksförbund till ett allt effektivare redskap för att driva medlemmarnas frågor, handlar också i grunden om att skapa förutsättningar för bättre villkor för medlemmarna.

Så vad menar vi då med medlemmarnas villkor?

Arbetsvillkor — alla förhållanden som råder i arbetet

Med begreppet arbetsvillkor menas samtliga de förhållanden som råder i arbetet. Det kan gälla lön, arbetstid, förmåner, regler och mycket annat. Villkoren i arbetet kan vara bestämda i lagstiftning, till exempel när det gäller anställningsformer eller uppsägning. Det kan också vara fråga om avtalade villkor, antingen via kollektivavtal som en facklig organisation ingått, eller via enskilt avtal direkt med den anställde.

Det är viktigt, både för den enskilda läraren, den enskilde studie- och yrkesvägledaren och de fackliga ombuden att uppmärksamma vilka villkor och förutsättningar som fastställs i samband med ny­anställ­ningar. En mängd villkor i arbetet bestäms också av arbets­givaren ensidigt, med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten, eller gäller helt enkelt med stöd av praxis och sedvana på arbetsplatsen.

För lärare och för några andra yrkesgrupper, vilka betraktas som professioner och ofta utgör legitimationsyrken, tillkommer också ytterligare villkor. Dessa villkor är direkt knutna till det förhållandet att yrkesgruppen utgör en profession och villkoren handlar om de särskilda befogenheter, rättigheter, skyldigheter och ansvar som följer av detta.

Lönen

En av de allra viktigaste villkorsfrågorna i anställningen är förstås vilken lön och vilka möjligheter till löneutveckling som erbjuds. Lärares löner behandlas mer i ett särskilt avsnitt här »

Arbetstiden

Varje anställningsavtal innebär en grundläggande överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Den anställde förbinder sig att utföra det arbete som anställningen avser och arbetsgivaren förbinder sig att betala en viss lön i utbyte för arbetet.

Alla villkorsförhandlingar på arbetsmarknaden handlar i grund och botten om detta.

  • Arbetsgivare vill få så mycket, och så väl utfört arbete som möjligt, till lägsta möjliga kostnad.
  • Arbetstagare vill begränsa sina åtaganden, och maximera sina förmåner – lön och annat.

Arbestiden behandlas i ett särskilt avsnitt här »

Arbetstidslagstiftningen

Arbetstidsvillkoren i anställningen handlar om vilka begränsningar som ska gälla för arbetstagarnas skyldighet att stå till förfogande för att utföra arbete. I Sverige och många andra länder anses normal arbetstid utgöra åtta timmar per dag, fem dagar per vecka, utom vid helger och semester. Arbetstidslagen (ATL) utgår från detta heltidsmått, men är i sin helhet dispositiv.

Att Arbetstidslagen (ATL) är dispositiv betyder att arbetstidsregleringen på detaljnivå för de flesta anställningar i Sverige återfinns i kollektivavtalen.

Kollektivavtalen innehåller de anpassningar som parterna på respektive avtalsområde har kommit överens om, för att verksamheten ska fungera så bra som möjligt.

Särskilda arbetstidskonstruktioner i kollektivavtalen

Av detta finns, sedan förra seklet, särskilda arbetstidskonstruktioner för lärare, anpassade efter skolans speciella verksamhet. På samma sätt har vårdsektorn ett arbetstidsavtal som är anpassade för verksamhet som måste pågå dygnet runt, året runt. Inom industrin har man avtal om skiftgång, för att kunna nyttja anläggningarna optimalt i tider av hög efterfrågan.

Genom politiska beslut är det bestämt att skolans verksamhet ska bedrivas läsårsvis, med två terminer per år och mellanliggande lov för eleverna.

De flesta lärare omfattas av arbetstidsavtal som är helt anpassade till dessa förutsättningar för verksamheten. De perioder då eleverna är i skolan, behöver lärarna arbeta mera än normalarbetstidens 40 timmar per vecka. Å andra sidan är behovet av att ha lärare i skolan under elevernas lov begränsat.

Ferieanställningen

Arbetstidskonstruktionen för lärare – den så kallade ferie­anställ­ningen – innebär ett koncentrerat arbetsår. Lärare fullgör samma totala arbetstid per år som andra arbetstagare – men koncentrerat till färre veckor. Under elevernas lov är lärarna tjänstgöringsfria med lön, utom när de som alla andra arbetstagare har semester.

Avtalsdokument kommunala avtalet HÖK 12 »

Avtalsdokument, privat sektor, "Friskoleavtalet" »

Andra arbetstidskonstruktioner

Några lärare, men inte särskilt många, arbetar utan ferievillkor. De har så kallad normalarbetstidsreglering. Detta förefaller kunna fungera ganska väl, men kräver ofta särskilda bestämmelser som tar hand om den övertid som behöver tas ut under terminerna och kompensationen för detta.

Den praktiska vardagen för dessa lärare verkar vara ganska lik den som de ferieanställda har. Verksamhetens behov av högt arbetstids­uttag under terminerna måste ju på något sätt ändå hanteras. Lärares upplevelse av att ha alltför mycket att göra är i alla händelser densamma, oavsett vilken arbetstidsreglering de har i avtalen.

Vad är det som regleras?

En någorlunda tydlig gräns för åtagandet för en lärare är den för var och en fastställda arbetstiden. Det är just arbetstidsbestämmelsernas karaktär av skyddsregler som gör att det är så viktigt att bestämmelserna tydliggörs och upprätthålls.

Det är dock knappast troligt att tydliga gränser för arbetstiden ensamma kan lösa en osund arbetssituation för lärare. Mycket annat måste också till, men ordning på arbetstiden är en viktig del i villkorsförbättringen för lärare.

I huvudsak kan följande tre aspekter av arbetstiden vara föremål för reglering:

  • Arbetstidens omfattning
    Hur många timmar per vecka, månad eller år förbinder sig den anställde att utföra åt arbetsgivaren?
  • Arbetstidens förläggning
    När kan arbetsgivaren bestämma att arbetet ska utföras? På vilka veckodagar, mellan vilka klockslag, hur många timmar högst per dag, vecka eller annan period?
  • Avvikelser
    Vilka avvikelser från de två första bestämmelserna är tillåtna? På vilka villkor och till vilken extra ersättning?

Avtalsregleringen av dessa tre aspekter av arbetstiden kan ibland förvisso breda ut sig över många sidor avtalstext, men det är ändå detta det handlar om. Läs mer om Lärares arbetstid här.

Arbetsmiljön

Vilka arbetsmiljöförhållanden som råder i arbetet, är synnerligen viktiga villkorsfrågor, inte minst för lärare. Arbetsmiljöfrågorna behandlas i ett särskilt avsnitt och berörs inte mera här.

Allmänna anställningsvillkor

Begreppet ”allmänna anställningsvillkor” är ett samlande begrepp för regler, bestämmelser och villkor som inte ingår i löneavtalet. Här finns, utöver arbetstidsreglering, ledighetsbestämmelser, förmåner vid sjukdom och föräldraledighet, uppsägningstider, särskilda ersättningar för övertid, obekväm arbetstid, jour och beredskap samt en mängd andra förhållanden.

De ledighetsbestämmelser som är aktuella för lärare behandlas närmare i ett eget avsnitt. 

Bland de allmänna anställningsvillkoren inräknas ibland också de viktiga delar av kollektivavtalen som reglerar tjänstepensioner och avtalsförsäkringar. Dessa mycket viktiga och värdefulla delar av avtalsvillkoren behandlas i egna avsnitt.

Alla de villkor i arbetet som regleras bland de allmänna anställnings­villkoren betingar stora ekonomiska värden för arbetstagarna – och motsvarande stora kostnader för arbetsgivarna, förstås.

När avtalen förhandlas fram, är alla parter därför mycket noggranna med att beräkna kostnader och värden för alla delar av kollektiv­avtalen. Man talar om det totala avtalsvärdet och det är detta värde som avtalsslutande parter har att ta ställning till i förhandlingarna.

Ett medelmåttigt löneavtal kan vara kopplat till stora förbättringar av andra avtalsvillkor och därför ändå vara förmånligt att acceptera för en facklig organisation. För en arbetsgivare kan, på samma sätt, ett obehagligt dyrt löneavtal vara acceptabelt, om det är kopplat till ändringar av andra avtalsvillkor som framstår som attraktiva. Här kan du läsa om hur ett avtal kommer till.

Professionsvillkor

Läraryrket utgör en profession, liksom läkare, advokater, domare och några andra samhällsviktiga, kvalificerade yrkesgrupper.

Att vara professionell betyder rent språkligt inget mera än att man utövar en viss syssla mot betalning. Motsatsen är att vara amatör, den som älskar. Amatören kan mycket väl utföra samma saker som de professionella, fast utan ekonomisk ersättning.

När man talar om en profession i samhällslivet, menar man dock något helt annat. Vissa bestämda yrkesgrupper, av särskilt stor betydelse för samhället, anses utgöra professioner. Det finns speciella rekvisit som ska vara uppfyllda för att en grupp ska erkännas som en profession. När så är fallet, förväntas denna grupp leva upp till särskilda ansvarstaganden för sin verksamhet. Å andra sidan tillerkänns en profession vissa särskilda rättigheter i motsvarande mån.

I många avseenden uppfyller lärarkåren de rekvisit som allmänt är förknippade med en profession. Detta beskrivs närmare i särskilt avsnitt.

En av de allra viktigaste frågorna för att förbättra villkoren för lärare, är att yrkesområdet fullt ut erkänns och behandlas som den profession det faktiskt utgör.

Läs mer om hur vi ser på arbetsvillkor i broschyren Lärares arbetsvillkor –ett policydokument från Lärarnas Riksförbund »

Läs mer om lärares villkor enligt kollektivavtal och andra regler i broschyren Du och dina villkor »

Mtrl

Professionsbroschyren

Lärares arbetstid

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Anna Jändel-Holst

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-28 11.27

Ansvarig redaktör för sidan: Maria Reuterskiöld

#ämnesspanare Maria Björsell tipsar om hur man kan arbeta med radioteater. Maria exemplifierar sitt arbete genom radioteatern ”Spöket som försvann” av Åsa Larsson och Ingela Korsell. Den passar från å...