Logga in

- Anpassa textstorlek +

Bokrecension: Finnish lessons

Elias Dietrichson recenserar boken Finnish Lessons som handlar om vad omvärlden kan lära av det finska skolsystemet.

Finska skolan är mäkta omdebatterad som skolfenomen både i Sverige och i världen. Pasi Sahlberg, generaldirektör för CIMO (Undervisningsministeriet) i Helsingfors, har skrivit en bok om det finska skolsystemet. Sahlberg har själv erfarenhet som lärare och lärarutbildare. Syftet med boken är att visa vad Finland har lyckats med samt förklara anledningen till framgången. Sahlberg beskriver även hur det finska välfärdssystemet fungerar och hur det hänger ihop med idéer för det finska skolsystemet och hur det är utformat. Boken har som ambition att inspirera och stödja beslutsfattare världen över.

Finland har precis som Sverige haft målet att driva en grundskola som bygger på tanken om ett sammanhållet skolsystem. På många sätt är det dock stor skillnad mellan skolsystemen i Sverige och Finland idag. Finland har få friskolor och tillämpar inte skolval. De har ett kommunalt skolsystem som är strikt reglerat för huvudmännen samt att lärarprofessionen är högt aktad i samhället, varken föräldrar eller politiker försöker styra över undervisningen.  

Den finska skolans historia kan också betraktas som stabil i jämförelse med den svenska. Inga stora reformer har ägt rum sedan 1970-talet. Det betyder dock inte att finska skolan inte utvecklas eller att den inte är innovativ. Tvärtom ligger finsk skolutveckling i framkant. Lärarna har hög status och läraryrket har en hög attraktionskraft. Systemet har till skillnad från Sverige utgått från lärarprofessionen. Pedagogiska trender har omarbetats eller avfärdats efter lärarnas bedömning.

Det finska skolsystemet sätter kunskap i centrum och är bland annat känt för de höga resultaten i de senaste årens Pisa-undersökningarna, främst i matematik och teknik. Regering efter regering har ansett att en hög kunskapsnivå hos befolkningen är viktigt, inte bara för konkurrenskraften. Samtidigt är det intressant att finländarna lägger ner mindre resurser på skolan än de flesta andra länder inom OECD.  

I svensk skoldebatt är det två förutfattade meningar om den finska skolan som är dominerande. Dels att finska samhället är så pass homogeniserat att det blir lättare för lärarna att få eleverna att nå högre resultat, och dels att finska elever skulle må sämre än svenska elever. I boken bemöter Sahlberg båda dessa fördomar; Finland har mycket riktigt en betydligt mer homogeniserad befolkning än exempelvis USA och Sverige. Men diversifieringstakten i det finska samhället är en av de snabbaste i Europa samt att Finland har tre officiella språk. Sahlberg vill alltså nyansera bilden av Finland som ett homogent land. Att finska elever skulle må sämre än många andra länder stämmer inte heller. I en undersökning kring elevernas upplevelse av stress och ångest i matematik upplevde sju procent det medan franska och japanska elever hade siffror på 52 och 53 procent. Jag tycker Sahlbergs bok kan bidra med en nyansering kring de förutfattade meningarna om det finska samhället och deras skolsystem. Det är en av styrkorna med denna bok. Dock hade jag önskat en mer självkritisk diskussion från Sahlberg emellanåt.  

Självklart är inte allt bara guld och gröna skogar. För alla skolsystem i hela världen finns det utmaningar. Att det finska skolsystemet har omkring fem procent avhoppande elever efter grundskolans tio år (gymnasiet är dock inte obligatoriskt) och dessutom problem med att många ungdomar i Finland känner liten delaktighet i politik och det civila samhället. Det hade varit önskvärt att ha en resonerande diskussion kring det sistnämnda problemet men Sahlberg lämnar det där hän. Däremot är Sahlberg uppenbarligen medveten om att det finska systemet inte är perfekt. Han tror inte att något annat skolsystem rakt av kan kopiera det finska och att allt på detta sätt skulle bli bra. Detta tycker jag hedrar honom.  

Det blir påtagligt att Finland lyckats ur flera aspekter i jämförelse med Sverige - vi kan lära oss mycket av grannarna i öst. Lärarnas Riksförbund och Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening tycker jag ska ta inspiration från den finska kårens när det gäller den starka professionella autonomi och integriteten. På skolpolitisk nivå tror jag också att det finns mycket att lära av Finland, inte minst tankegången att man kan lära av andra skolsystem men att tillämpning och implementering av reformer alltid måste ske efter sina egna förutsättningar och med tanke på lärarnas arbetssituation och samtycke. Samt att svenska politiker skulle kunna ta till sig att stabilitet är viktigare än konkurrenstänkande.  

Sahlbergs bok är noggrant skriven och väl underbyggd. Den är lätt att förstå och passar utmärkt för intresserad lärare eller lärarstudenter. Självfallet är boken extra intressant om man är nyfiken på skolsystem eller känner att man behöver få perspektiv på det svenska.  

FOTNOT: För mer information om boken gå in på: http://www.finnishlessons.com/ .

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Isak Skogstad

Sidan senast uppdaterad: 2014-06-03 14.35