Logga in

- Anpassa textstorlek +

Facklig roll i en globaliserad värld

Tisdagen den 1 februari föreläste Joel Lindefors inför en inspirerad skara lärarstudenter vid Pedagogen i Göteborg.
“Någon som kan tänka sig ställa upp som läxhjälp här? Jag kan pröjsa 300 kr i timman...". Flera av deltagarna räcker upp händerna i luften. “Okej, så många alltså?", blir Joels svar. “Jag är bara beredd på att betala 200 kronor. Många av deltagarna är fortfarande sugna på att erbjuda sina tjänster. “Nu vill jag faktiskt bara betala 100 kronor i timmen för detta...", avslutar Joel. Det är fortfarande många som håller händerna i luften.

Vi förstår alla att Joel har gjort en liknelse, i själva verket handlar det om vad som är kärnan i facket. I grund och botten handlar det om att precis som Joels antydan, om att inte bjuda ut sina tjänster till ett lågt pris. Detta bygger också som ni förstår på en överenskommelse bland arbetstagarna om att inte gå under en viss nivå. Det här föreläsaren Joel Lindefors ingång till, “Facklig roll i en globaliserad värld". För att ge en bild av Joel så kan man äga att han har arbetat med facklig solidaritet i många olika former. han har bland annat arbetat för klädarbetares rättigheter på Sri Lanka, varit PR-ansvarig för Nudie Jeans. Men på plats i Göteborg är han i egenskap av facklig förespråkare. Man kan i korta ordalag säga att han har arbetat med facklig solidaritet inom olika ramar sen 2002. Idag arbetar ha med fackligt arbete ur ett globalt perspektiv genom att på olika sätt.

Under föreläsningen tog Joel upp ett exempel som har med facklig organisering att göra. Han tillbringade ett halvår på Sri Lanka där han fick en inblick i en klädarbetares vardag. Sammanfattningsvis kan man säga att klädvarumärket Nike hade problem med sin produktion, det krävdes helt enkelt att arbetarna tog smällen för att klara detta och så skedde det också men det första sättet arbetarna svarade på var genom en övertidsblockad. Självklart fick Nike problem med sina leveranser. Efter några år uppstod samma problem igen. Denna gång ville Nike se ett kollektivavtal för klädarbetarna, konstigt kan man tycka men som Joel uttrycker saken så finns det en klar logik i detta.

Precis som i samhället i övrigt så är stabilitet bra på många olika sätt. Alla aktörer behöver veta att det finns regler som håller över tid och parter som kan upprätthålla dessa. Nikes strategi var alltså helt rätt, genom att få till stånd ett avtal med facket som sträckte sig över tid, kunde de försäkra sig om att leveranserna de kommande åren kunde ske utan avbrott. De pengar som denna trygghet gav, översteg kostnaderna som det innebar att erbjuda bättre villkor för arbetarna.

“Facket ger dem som arbetar makt över sin egen vardag", säger Joel och illustrerar genom sitt kroppsspråk vikten av det han säger och fortsätter, “Att kunna forma sin vardag till det bättre. Genom organisering på sin arbetsplats kan de lyckas med det. Facket är en kamporganisation om genom en långsiktighet som gör att organisationer tjänar på att arbetare organiserar sig i ett fackförbund".

Kärnan i facket är det man kallar “Det fackliga löftet". Det är formulerat som följer: "Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter att arbeta för sämre villkor eller till lägre lön än det vi lovat varandra". För att dra en parallell, det var det inledande exemplet i föreläsningen, det om läxhjälpen. "Ensam är inte stark" är en annan klassisk formulering för samma sak.

På projektorduken presenteras två bilder, en på Lech Walesa och en på Brasiliens president, Lula de Silva. Vad har de två männen här gemensamt? Svaret vet vi är att de förändrade länder i grunden. Det här är suveräna exempel på demokratisk sprängkraft helt enkelt. Och detta är styrkan med facket menar Joel, det rör hela samhället. Som åhörare och som lärarstudent kan man dra kopplingen till Lärarnas Riksförbund och dess studerandeförening drivit kraven på skol- och utbildningsreformer under lång tid och nu också fått igenom dem. Det är klart att detta har en enorm påverkan på en utav samhällets viktigaste områden, hela vår skola.

Vi får också några myter spräckta under denna föreläsning, ibland får man höra att facken skulle hindra ekonomisk utveckling, främja inflexibilitet och alltså ha en negativ inverkan. Det finns faktiskt inget som visar på detta överhuvud taget, däremot finns det en rad positiva följder som att en hög facklig organisering minskar antalet strejker.

Avslutningen på föreläsningen är stark och det radas upp en mängd slagkraftiga argument i powerpointen;

  • Facket gynnar alla parter
  • Facket räddar arbetsgivaren från sin egen kortsiktighet
  • Facket är inte ett serviceföretag, du bestämmer
  • Facket delar makten
  • Facket dör utan dig

Kan det inte finnas en tanke med att lärare är den yrkeskår med den högsta andelen organiserade medlemmar i världen? Helt klart är det i alla fall att facket har en oerhört viktig roll, både för dig och mig som lärar- och studie- och yrkesvägledarstudent.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Isak Skogstad

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-16 09.11