Logga in

- Anpassa textstorlek +

Från gymnasieavhopp till vägledarstudier

Redan under första året på gymnasiet hoppade Glenn Rafors av, efter många års vantrivsel i det svenska skolsystemet. Efter några år inom försäljning återvände han till skolbänken, men den här gången på Komvux - något som skulle visa sig vara ett riktigt lyckokast. Skolan var ju hur kul som helst!

"Jag har alltid varit oerhört intresserad av andra människor. Vad som driver dem, varför de har de drömmar som de har och varför vissa lyckas ta sig fram medan andra står kvar och stampar. Jag gillar att prata med andra om deras liv, deras visioner och hur de hamnat där de är idag.

En viktig del av utbildningen för en studie- och yrkesvägledare är att lära känna sig själv. När jag fick frågan om att skriva lite om studie- och yrkesvägledarutbildningen så tänkte jag att det kunde vara passande att delge er lite av min egen resa till just det här utbildningsvalet.

Mötet med människor som drivkraft

Jag hoppade av skolan redan i första ring på gymnasiet efter tio års vantrivsel i det svenska skolsystemet under 1990-talet. Jag var så trött på skolan att vad som helst skulle vara bättre. Jag flyttade ifrån den lilla håla som var mitt hem på den tiden och begav mig mot Göteborg och ett jobb på ett litet företag som sysslade med grossist- och direktförsäljning till andra företag. Jag insåg att jag hade talang för det här med försäljning och kundservice. Jag älskade kundkontakten. Det är någonting fascinerande med att träffa så mycket olika människor hela dagarna. Även om det handlade om försäljning så uppstod en speciell sorts kontakt med många kunder. Det är just den där kontakten till en främmande människa som drivit mig genom åren.

Jag hade under 2000-talet ett antal olika jobb inom fackhandeln, som fältsäljare och inom event. Under ett par år var jag också assisterande butikschef och fick delvis testa på det här med ledarskap. Vad jag än har arbetat med så har det fortfarande varit själva mötet med andra människor som varit poängen för mig i mitt yrkesliv.

När den ekonomiska krisen slog till 2008-2009 så blev jag precis som många andra arbetslös. Det visade sig att det inte var lika lätt längre att hitta ett arbete om man saknade gymnasiekompetens. Jag hade långt gångna planer på att starta eget men den ekonomiska osäkerheten gjorde att jag helt enkelt inte vågade ta klivet fullt ut. Jag bestämde mig för att ta tjuren vid hornen och ge skolan en ny chans.

Nystart på Komvux

Jag började på Komvux i Mölndal och för första gången i hela mitt liv så såg jag vitsen med skolan. Till skillnad mot tiden i grundskolan uppmuntrades det till en ifrågasättande attityd och till egna initiativ. Diskussioner välkomnades varmt ifrån lärarna. Skolan var ju hur kul som helst! Jag pluggade hårt och det gav resultat. Jag började förstå att det kommer att öppnas många nya dörrar i livet tack vare några års hårda ansträngningar.

De ämnen som framför allt intresserade mig var psykologi, historia och samhällskunskap. Jag kände också tidigt att jag ville jobba med människor. Jag läste under komvuxtiden därför även in omvårdnadsprogrammets ämnen. Jag lärde mig mycket av nytta i omvårdnadsämnena, men insåg att den typen av jobb dessa normalt leder till inte var för mig. Jag blev en frekvent besökare hos studie- och yrkesvägledarna på mitt komvux. Jag slets mellan alla möjliga framtida yrken. Psykolog, lärare, psykiatrisjuksköterska, filosof och så vidare. En dag tittade en av vägledarna på mig och sa: Vet du Glenn, jag tror att du skulle bli en riktigt bra studie- och yrkesvägledare.

Vägledare - det är väl inget för mig?

Först så var jag väldigt skeptisk till dennes förslag. Det var väl ingenting för mig? Sen började jag läsa in mig lite kring vad det faktiskt innebär att jobba som studie- och yrkesvägledare. Det lät ju riktigt spännande. Jag kollade igenom utbildningsplanen och insåg att det var precis den typen av ämnen som jag brinner för. Det är en härlig blandning av psykologi och sociologi, coaching och ledarskap, pedagogik och samtalsmetodik. Det absolut bästa med utbildningen är att man tvingas lära känna sig själv och våga ifrågasätta sina erfarenheter. Det är oerhört personlighetsutvecklande.

Vad gäller framtiden hoppas jag att den här utbildningen ska vara min biljett till fler av de där härliga mötena med nya människor som jag tycker så mycket om, men istället för att sälja prylar får jag sälja självförtroende och bredda människors handlingshorisont. Vem vill inte ha det som jobb?"


Glenn Rafors

Glenn är nyss fyllda 30 år och ska precis börja andra året på studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskola via Campus Varbergs distansutbildning.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Isak Skogstad

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-16 09.11