Logga in

- Anpassa textstorlek +

Studieresa till Budapest

Den 9-11 november åkte LR Stud medlemmar på en studieresa till Budapest, Ungern. Med på resan fanns lärarstudenter från olika inriktningar; ämneslärare för gymnasiet och högstadiet, 4-6 och F-3 samt ULV.

Under ett förberedande möte delade vi in oss i olika grupper som skulle titta på olika saker under resan, t.ex. lärarutbildningen, eller
lärarens professionsutrymme. Detta för att försöka få in olika
perspektiv.

Ungern har under de senaste 3 åren haft stora förändringar i sitt skolsystem. För att förstå dessa förändringar behövs en kort historisk tillbakablick.

2010 vinner det nationalistiska partiet Fidesz valet med mer än 2/3 majoritet (263 mandat), medan socialisterna rasar till 59 mandat, liberalerna förlorar alla sina mandat och det fascistiska partiet Jobbik kommer in med 47 mandat. 2013 genomför Fidesz omfattande förändringar i författningen vilket bland annat innebär en stark centralisering av skolan. I valet 2014 behåller Fidesz majoritet och Jobbik får över 20 procent av rösterna.

Det innebär att skolan 2013 gick igenom en total systemändring och gick från att vara kommunal med egen budget till att vara centralstyrd av staten. Staten bestämmer nu hur många och vilka lärare som ska jobba på en skola och hur mycket pengar skolan behöver.

Vårt syfte med resan var att försöka förstå hur dessa förändringar och det politiska klimatet har påverkat lärarna och deras yrkesutövning. Vi hade därför bokat in möten med följande instanser: Lärarfacket PSZ, lärarutbildningen vid Eötvös Loránd University, aktiviströrelsen Tanítanék, samt bokat in besök på grund och gymnasieskolor i Budapest där vi fick prata med lärare, rektorer och elever.

Vad fick vi reda på?

Lärarens autonomi drabbas hårt. Förändringar har gjorts i läroplanen som innebär att det är mycket striktare nu vad som ska läras ut och när. Lärarens frihet att själv välja läromedel och material till sin undervisning har begränsats kraftigt. Numera finns det endast ett läromedelsföretag som är statligt ägt.

Vi pratade med en historielärare på högstadiet som var mycket upprörd då det inte bara är kränkande att inte själv få välja vilka böcker man ska undervisa ur men också för att det i vissa böcker finns rena faktafel. Han nämnde att i vissa böcker stämmer inte ens kartan över Ungern, utan städerna sitter på fel plats.

Utan att gå in på mer detaljer berättade de också att vissa delar är nationalistiskt vinklade och att i vissa ämnen finns tal av Victor Orbán med som obligatoriskt undervisningsmoment. Men som sagt, detta är inget vi kan bekräfta eftersom den ungerska läroplanen inte verkar finnas översatt till engelska.

Budgeten är centralstyrd. Lärarna måste själva skriva detaljerade ansökningar om pengar till t.ex. pennor och papper. Vi frågade hur lång tid det kunde ta innan man fick pengarna och fick reda på att det var svårt att säga men det kunde ta upp till 6 månader att få pengarna.

Vanligtvis beviljas inga pengar till IKT-verktyg som datorer eller smartboards. På skolan vi besökte i Budapest som är en av de mest framträdande skolorna i staden hade föräldrarna och före detta studenter köpt in smartboards till skolan. Facket PSZ berättade att det inte var ovanligt att lärarna tog ur egen ficka för att köpa pennor med mera. Och därmed kunna fortsätta undervisningen.

Få söker till lärarutbildningen vilken innebär låga antagningskrav, och ännu färre börjar jobba som lärare när de väl är klara.

Lärarutbildningen i Ungern är ganska lik den i Sverige, sen 2011 är den på 5,5 år och innehåller både pedagogiska och psykologiska studier på masternivå. Lärarstudenterna i Ungern gör mestadels av sin praktik på övningsskolor som ligger väldigt nära universiteten.

Det fackliga arbetet är försvårat. Många av de vi pratade med delade bilden av att fackligt arbete motarbetas ute på skolorna och berättade hur många medarbetare hade en reell oro över att bli avskedade om de uttryckte åsikter som kritiserade staten. Eftersom staten är arbetsgivare och bestämmer vilka lärare som arbetar var kan lärare riskera att svartlistas om de blir avskedade från en skola och därmed ha svårt att få anställning någon annanstans.

Ungerns regering har även avvisat behovet av trepartssamtalet vid beslutsfattande kring skolan. Ett trepartssamtal är ett samtal mellan fack, arbetsgivare och stat som vanligtvis äger rum när större reformer som rör skolan ska beslutas om. I Finland är trepartssamtalet något som det finska lärarfacket framhåller som en anledning till landets skolframgång, att det eftersträvas konsensus mellan parterna när förändringar i skolsystemet diskuteras. I Ungern har regeringen infört något som kallas Chamber of teachers, som vi har förstått är ett slags obligatoriskt förbund som alla lärare i statliga skolor behöver ansluta sig till. Trepartssamtalet blir därmed urholkat då staten styr över alla tre parter som vanligtvis ska finnas representerade.

Trots detta upplever Szabó Zsuzsa att facket har ett stort stöd i samhället och att många utanför yrket stött de stora protesterna som ägde rum i mars i år. Protesterna har lett till återinförandet av en del förhandlingar och utmaningen ligger nu i att tvinga fram överenskommelserna i praktiken, säger hon.

Det politiska klimatet har påverkat det sociala klimatet i skolan. "Solidariteten är låg i samhället generellt. Det är något jag upplever varje dag i mötet med mina elever. Lärarna har också mindre tid med eleverna. Lärarna är frustrerade, eleverna är frustrerade", berättade en högstadielärare i Budapest och aktiv i Tanítanék.

Mobbning har blivit ett stort problem mellan eleverna.

Det fria skolvalet i Ungern var fram till 2013 begränsat på olika sätt för att minska segregationen av till exempel romer. Med reformen 2013 tog Fidesz bort i princip alla de här begränsningarna vilket har gjort att segregationen av rom-elever har ökat markant. Enligt representanter från Tanítanék har de så kallade "ghettoskolorna" (med mer än 50 % romer) ökat markant sedan dess.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Mimmi Rönnqvist

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-29 13.47

Ansvarig redaktör för sidan: Redaktionen