Logga in

- Anpassa textstorlek +

LR:s rapporter

Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbund presenterade rapporterna Rika barn lära bäst? och Från byråkrati till undervisning - en finansieringsmodell för framtidens skola.
Pontus Bäckström presenterar LR:s rapporter

Pontus Bäckström presenterar LR:s rapporter

Rika barn lära bäst? är en undersökning från Lärarnas Riksförbund om klyftorna i den svenska skolan. Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbund:

"Vi måste börja med frågan om likvärdighet", säger Pontus. "Det handlar om att oavsett var i landet man växer upp, oavsett vilken familj man föds i, så ska man ha samma chans att göra goda resultat. Vissa elever behöver mer resurser för att klara detta. Vad betyder likvärdighet för eleven? Bland annat att betygssystemet måste vara rättvist och alltså följa samma kriterier."

Pontus berättar om betygsinflationen, om tendenserna att pojkar får betyg efter kunskaper medan flickor får det mer för gott uppförande och om den kanske viktigaste slutsatsen från utredningen: att skolan inte kompenserar för ekonomi eller familjebakgrund hos eleven. Var man växer upp och i vilken familj är betydelsefullt för hur en elev lyckas i dagens skola.

Pontus går vidare och presenterar utredningen Från byråkrati till undervisning — en finansieringsmodell för framtidens skola. Utredningen visar att det finns något utmärkande för svensk skola och det handlar om höga kostnader för lokaler och administration. "Har man någorlunda koll på bokföring så hajar man till när kommunerna rapporterar in "övrigt" som den tredje största utgiftsposten i svensk skola."

Lärarnas Riksförbunds modell bygger på att en stor del av övrigt-posten omfördelas till undervisningen. OECD-genomsnittet för undervisningskostnaden är 63 procent jämfört med 52 procent i Sverige. "Genom att öka andelen pengar som går till undervisningen ökar vi likvärdigheten i skolan", säger Pontus och tar en konstpaus. "Och jag tar orden på allvar, det måste vara ett systemfel tänker jag. Hur kan man exempelvis låta kommunerna hyra lokaler av sig själva och lägga intäkterna på annat än skolan?

"Idag finns det inget som reglerar hur kommunpolitikerna lägger sin skolpeng. Pontus presenterar finansieringsmodellen, som är tänkt som ett seriöst debattinlägg från Lärarnas Riksförbunds sida. Kostnaden för skolan skulle delas upp i två poster, en utbildningskostnad som staten står för och en förvaltningskostnad som kommunen skulle ansvara för. Han blickar ut över konferensdeltagarna i salen, "4,5 miljarder kronor från administration till undervisning. Och skulle vi följa OECD-genomsnittet så handlar det om 9 miljarder". Små förändringar i övrigt-posten kan alltså få stora ökningar i resurserna för undervisning. Pontus påpekar slutligen att detta är en dellösning av skolans problem, men antagligen en viktig sådan.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Isak Skogstad

Sidan senast uppdaterad: 2014-12-03 13.00