Logga in

- Anpassa textstorlek +

Lärarutbildningen

I vårt samhälle, där kunskap är av stor betydelse - har lärarnas roll och situation på ett naturligt sätt kommit i fokus. I ett litet land som Sverige är en välutbildad befolkning av avgörande vikt i den globala konkurrensen. Detta uppnås genom god utbildning där skolpolitiken präglas av konsensus och inte är ett politiskt maktfält. Lärarnas utbildning är en av stöttepelarna i uppbyggnaden av en god skola och i förlängningen också ett gott och demokratiskt samhälle.

En ny uppdelning av lärarexamina infördes 2011. I den delas den tidigare enade lärarexamen i fyra olika examina; förskolelärarexamen grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen.

För LR Stud är det viktigt att ständigt följa upp utvecklingen av den svenska lärarutbildningen och att ställa krav på en fortsatt förbättring och ökad likvärdighet av densamma.

LR Studs åsikt är:

  • att kraven på ämneskunskap ska fortsätta vara höga
  • att alla metodisk/didaktiska ämnesstudier ska generera poäng
  • att didaktik ska ingå i studentens samtliga inriktningar
  • att den utbildningsvetenskapliga kärnan ska varvas med undervisning som särskilt har inriktning mot studentens valda åldersgrupp samt gemensam undervisning som ger inblick i barns och ungdomars utveckling i de olika åldersgrupperna
  • att kursansvariga inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ha lärarexamen
  • att inga utbildningar tillåter lärarlösa seminarier
  • att lärarutbildningarnas utformning och upplägg möjliggör byte av studieort genom att kurser, moment och avklarade poäng kan tillgodoräknas
  • att alla lärarstudenter ska erhålla en gedigen utbildning om vetenskapliga metoder inom utbildningsforskning under grundutbildningen
  • att inriktningen präglas av relevant pedagogisk utbildning och didaktik
  • att uppsatser och examensarbeten ska knytas till adekvat vetenskaplig teori och metod
  • att utbildningen ska säkerställa möjligheten att utvecklas i den blivande yrkesrollen
  • att alla lärarutbildningar undervisar studenterna i förhållningssätt och tillämpning av kursplaner och betygssättning i de ämnen studenten kommer att undervisa i
  • att möjligheten till utlandsstudier bör finnas
  • att utbildningen ska ge kunskaper i bemötande av individer med särskilda behov
  • att ingen nedskärning på den tidigare lärarutbildningen ska göras på grund av införandet av en ny lärarutbildning
  • att LR Stud är emot etableringen av fristående lärarutbildningar
  • att en gemensam matris för professionsutveckling skall användas som stöd för bedömning

Dimensionering av lärarutbildningen

Idag erbjuder nästan varje högskola och universitet en lärarutbildning. Det stora antaget av studenter till lärarutbildningen leder till sjunkande och slutligen låga antagningskrav. Resultatet blir att det inom många ämnen utexamineras betydligt fler lärare än vad som efterfrågas.

I takt med att antagningskraven sjunker, sjunker även lärarutbildningens status. Universitetskanslerämbetet (tidigare Högskoleverket) har vid ett flertal tillfällen kritiserat merparten av de svenska lärarutbildningarna eftersom deras utbildningskvalitet varit alltför låg. Lärarutbildningarna får betalt för det antal studenter som läser vid utbildningen. Detta har lett till att många utbildningsorter prioriterar ett högt antal studenter framför att hålla en hög kvalitet på utbildningen.

LR Stud anser därför att det krävs en dimensionering av utbildningen för att öka lärarutbildningens status och attraktivitet men framför allt dess kvalitet.

LR Studs åsikt är:

  • att utbildningen ska vara nationellt likvärdig
  • att lärarutbildningsplatserna minskas
  • att antalet lärosäten med lärarutbildningen på sikt ska halveras
  • att lärarutbildningen dimensioneras efter arbetsmarknadens behov

Innehåll i lärarutbildningen

För att säkerställa en nationellt likvärdig lärarutbildning är det viktigt att det finns en gemensam grund av moment som ska vara obligatorisk i samtliga utbildningar, utöver ämneskunskaperna. Detta blir i förlängningen också av största vikt för skolväsendets samlade likvärdighet. Den utbildningsvetenskapliga kärnan tillhandahåller här en unik möjlighet att ge lärarkåren en gemensam kunskapsbas som i slutändan också blir en garant gentemot eleverna för lärarkårens kvalité. Kvaliteten på den utbildningsvetenskapliga kärnan – dess vetenskaplighet och progression – är även en viktig fråga för läraryrkets och utbildningsvetenskapens framtida akademiska status.

LR Studs åsikt är:

  • att följande poänggivande moment ska ingå i samtliga lärarutbildningar:
    - Betyg och bedömning
    - Skolans styrdokument
    - Allmändidaktik
    - Ämnesdidaktik
    - Metodik
    - Lärarens yrkesetik
  • att följande perspektiv ska ingå i samtliga lärarutbildningar:
    - Jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv
    - Mångfaldsperspektiv och mångkulturellt perspektiv
    - HBTQ-perspektiv
    - Miljö- och hållbarhetsperspektiv

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

VFU är en viktig del av lärarutbildningen, det är då studenten får inblick i läraryrket. Det är i verksamheten, som lärarstudenter samlar på sig nyttiga erfarenheter och känner efter om det är det rätta yrket för dem. Eftersom VFU:n är så pass viktig är det också betydelsefullt att VFU-skolans personal respekterar den därefter. Det är oumbärligt med utbildade och motiverade/engagerade handledare ute på fältet, för att studenten ska få ut mesta möjliga av sin VFU. Vidare tycker vi att det även är viktigt att bedömningen av lektioner blir likvärdig och att bedömningen under VFU:n går i paritet med bedömningen under introduktionsperioden och resten av yrkeslivet.

LR Studs åsikt är:

  • att studenten redan under första terminen får kontakt med sin kommande yrkesroll genom praktik och fältstudier
  • att VFU:n ska vara minst 20 veckor
  • att studentens VFU alltid ska prioriteras framför eventuella erbjudanden om vikariat
  • att studenten ska ha rätt till enskild VFU i rätt åldersgrupp och ämne
  • att studenter med flera ämnen ska ges möjlighet att fördela VFU-tiden jämnt mellan ämnena
  • att handledning ska ske av legitimerade lärare som har genomgått handledarutbildning och ges kontinuerlig fortbildning.
  • att handledaren ska ha rätt till enskild och skälig ersättning
  • att en handledare och en student samtidigt befinner sig i klassrummet med en klass för att möjliggöra god kvalitet under VFU:n
  • att adekvat ersättare alltid sätts in när ordinarie handledare är frånvarande
  • att studenten under varje VFU-period ska få besök av betygsättande lärarutbildare från högskolan/universitetet och som har kompetens i det ämne som studenten under bedömningstillfället gör VFU inom
  • att VFU-betyget ej ska sättas utifrån en flergradig betygsskala, utan utifrån ett godkänt och ett icke godkänt betyg
  • att hänsyn tas till studentens önskemål avseende val av ort, skola och handledare
  • att skälig ersättning ska utgå till den student som får en merkostnad på grund av sin VFU
  • att det ges möjlighet att byta VFU-skola/område varje år för att få tillfälle att studera så många arbetssätt och skolor som möjligt
  • att kursutvärderingar efter VFU ska ske på samtliga lärarutbildningar och omfatta utvärdering av handledare, lärare kopplad till utbildningen, mottagande, skola samt periodens relevans för utbildningen
  • att VFU-handledarskap ska betraktas som pedagogisk karriärtjänst med tillhörande tjänstenedsättning alternativt lönepåslag
  • att kriterierna för bedömning av den verksamhetsförlagda utbildningen ska vara nationellt likvärdiga
  • att den nationella professionsutvecklingsmatris som vi vill ha ska tillämpas som stöd under trepartssamtalen (lektionsbesöken) och som en allmän guide för VFU:n
  • att hela VFU-perioden för samtliga studenter kvalitetssäkras snarare än dagens utvecklingen mot så kallade övningsskolor

Konkurrens och betyg

För att kunna säkerställa att lärarutbildningarna är nationellt likvärdiga krävs det att kriterierna inom de områden som studeras under utbildningen är likvärdiga över hela landet. Om studenterna ska ha möjlighet att konkurrera på lika villkor måste samma betygsskala användas av samtliga utbildningar och motsvaras av samma kunskapskrav.

LR Studs åsikt är:

  • att betygskriterierna för de olika lärarutbildningarna ska vara likvärdiga så att motsvarande betyg blir jämförbara på landets lärarutbildningar
  • att kursplaner ska innehålla betygskriterier för kursens samtliga betyg
  • att Underkänt, Godkänt och Väl godkänt ska finnas med i betygsskalan
  • att studenten ska ges möjlighet att få ut sina betyg i ECTS-form
  • att kraven på examinationer höjs
  • att alla skriftliga uppgifter vars art inte kräver att identiteten på studenten är känd bedöms anonymt
  • att kvaliteten på examensarbetena inom lärarutbildningen ska vara hög
  • att examinationskraven på lärarstudenter oavsett ålder- eller ämnesinriktning ska hålla en likvärdig och hög nivå
  • att en extern examinator examinerar examensarbeten
  • att kursutvärderingarna arkiveras i enlighet med arkivlagen
  • att Universitetskanslersämbetet ska granska att kunskapskraven vid examination är likvärdiga samt ligger på en hög nivå
  • att studentens handledare för det självständiga arbetet ej betygssätter uppsatsen
  • att kollektiva betyg inte ska tillämpas

Lärarutbildare

Det är av stor vikt att de som undervisar blivande lärare själva har en adekvat utbildning för att bästa inlärning ska ske.

LR Studs åsikt är:

  • att lärarutbildare ska ha adekvat utbildning inom det område där de undervisar
  • att andelen disputerade lärarutbildare bör höjas
  • att kollektiva betyg inte ska tillämpas.


Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Mimmi Rönnqvist

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-31 08.01