Ett modernt förbund med 137 år av historia
Lärarnas Riksförbund har anor från 1884
Lärarkåren är en av de akademikergrupper som var tidigt ute med att organisera sig för att ta tillvara sina yrkesintressen. Sedan 1884 har medlemsantalet vuxit från 401 till över 90 000 medlemmar.
Från Svenska Lärarsällskapet till Lärarnas Riksförbund
Lärarnas Riksförbund historia går tillbaka till 1884 då Svenska Lärarsällskapet bildades. Sällskapet skulle vara ”ett föreningsband mellan lärare vid de allmänna läroverken”. Sällskapet skulle verka för undervisningens, läroverkens och lärarnas bästa.
1913 ombildades det ursprungliga lärarsällskapet och namnet ändrades till Läroverkslärarnas Riksförbund.
1949 beslutades om en omorganisation. Några tidigare fristående föreningar gick in i Läroverkslärarnas Riksförbund och bildade fyra nya sektioner: Allmänna Adjunktsföreningen, Sveriges Yngre Läroverkslärares förening (SYL), Lektorernas förening och sektionen för lärare i övningsämnen.
1964 ändrade förbundet namn till Lärarnas Riksförbund (LR), bland annat på grund av att begreppet läroverk tagits bort ur skolstadgan. Vid den här tiden hade förbundet cirka 20 000 medlemmar som arbetade i den nya grundskolans högstadium, på gymnasiet och på universitet och högskolor.
På 1970-talets förändrades kommunstrukturen i landet. Då fanns nya behov av att förändra förbundets organisation och 1975 skapades 274 kommunföreningar.
Vid årsskiftet 1982/83 bytte Juseks SYO-sektion förbund och gick över till Lärarnas Riksförbund. Därmed organiserade förbundet även syo-konsulenter, yrkesvalslärare, SSA-sekreterare och studievägledare – yrkesgrupperna som idag samlas i LR:s intresseförening för studie- och yrkesvägledare.
1988 genomfördes förändringar i lärarutbildningen. Det betydde att förbundet nu även började rekrytera medlemmar i grundskolans tidigare år, alltså klasslärare och de nya 1–7-lärarna.
Förbundet har under hela sin långa historia alltid arbetat parallellt med konkreta fackliga frågor (som lön och andra arbetsvillkor) och med utbildningspolitiska frågor. 1989 strejkade Lärarnas Riksförbund, som enda lärarorganisation, mot kommunaliseringen av skolan.
Det var Lärarnas Riksförbund som 1992 lanserade idén om en lärarlegitimation.
%20Gymnasieskola_sent_60-tal_LRs_arkiv_TAM-arkivet_1400x850px_uppforstorad.jpg)
”Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut? Välkommen att utforska Lärarnas historia!”
Lararnashistoria.se om sitt uppdrag
Mer om lärarnas historia
Lärarnas historia är en webbplats som skildrar läraryrket och skolans utveckling ur ett historiskt perspektiv. Här finns bilder och dokument hämtade från bland annat Lärarnas Riksförbunds arkiv.
Förbundet har även gett ut en egen historiebok, Lärarnas Riksförbund 1884—2000 — Ett stycke svensk skolhistoria ur fackligt perspektiv (Informationsförlaget).
Ordföranden under åren
Ordförande i Svenska Lärarsällskapet 1884–1913, i Läroverkslärarnas Riksförbund 1913–1964, och i Lärarnas Riksförbund från 1964.
Ordförande i Svenska Lärarsällskapet
1884—87 | Rektor Ragnar Törnebladh |
1887—90 | Rektor C. A. Lundberg |
1890—93 | Lektor G. F. Giljam |
1893—96 | Rektor Carl von Freisen |
1896—1903 | Rektor G. Sjöberg |
1903—12 | Rektor E. Schwartz |
1912—(18) | Lektor Knut Bohlin |
- Ordförande i Läroverkslärarnas Riksförbund
1913—18 | Lektor Knut Bohlin |
1918—21 | Lektor Gustav Malme |
1921—27 | Adjunkt Nils Jaq Anjou |
1927—30 | Lektor G. A. Lené |
1930—39 | Rektor Hugo Grimlund |
1939—42 | Rektor Sven Norrbom |
1942—45 | Lektor Torsten Wetterblad |
1945—48 | Adjunkt Ernst Söderlund |
1948—52 | Adjunkt Gustav Lindberg |
1952—53 | Adjunkt Erik Nordell |
1953—54 | Lektor Thorbjörn Eliasson |
1954—56 | Lektor Sigvard Magnusson |
1956—62 | Adjunkt Sven J:son Lundqvist |
1962—(68) | Adjunkt Olle Anderberg |
Ordförande i Lärarnas Riksförbund
1964—68 | Adjunkt Olle Anderberg |
1968—74 | Adjunkt Per Olof Anveden |
1974—80 | Adjunkt Göran Kalin |
1980—94 | Adjunkt Ove Engman |
1994—96 | Adjunkt Thérèse Larsson |
1996—2000 | Adjunkt Tomas Johansson |
2000—2013 | Adjunkt Metta Fjelkner |
2013—2016 | Adjunkt Bo Jansson |
2016— | Åsa Fahlén |
Förbundets kansli
1948 fick förbundet sin första tjänsteman då Nils Norman utsågs till ombudsman. 1951 hade kansliet vuxit och fick sin första chef, Bertil Lidgard, med titeln förbundsdirektör. Sedan 1993 leds kansliet av en kanslichef. I dag är cirka 95 personer anställda eller arvoderade på Lärarnas Riksförbund.
Kanslichefer | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
1993—2001 | Gunnar Häggström | ||||||
2001 | Lars Elison | ||||||
2001—2018 | Lars Hallenberg | ||||||
2019— | Andreas Mörck | ||||||
Redaktörer för medlemstidningen
Medlemstidningen har funnits sedan 1901. Här listas redaktörerna/ chefredaktörerna för Tidning för Sveriges Läroverk (TfSL) 1901–1962 och för Skolvärlden från 1963.
Redaktörer för TfSL
1901—20 | Lektor Richard Nordin |
1920—33 | Lektor Julius Swenning |
1933—39 | Adjunkt Sigvard Erlandsson |
1939—46 | Lektor Karl-Erik Näsmark |
1946—47 | Adjunkt Ernst Söderlund |
1947 | Adjunkt Erik Brännman |
1947—50 | Adjunkt Sven J:son Lundquist |
1950—53 | Lektor Waldemar Lendin |
1953—56 | Lektor Sigvard Magnusson |
1956—59 | Adjunkt Arvid Möller |
1959—(86) | Nils Hultquist |
Chefredaktörer för Skolvärlden
1963—86 | Nils Hultquist |
1986—89 | Torbjörn Carle |
1989—93 | Ulf Wahlström |
1993—94 | Elisabeth Wiechel |
1994—96 | Sven Salin |
1996—2001 | Eva Ros |
2001—2009 | Kerstin Weyler |
2009 | Christer Isaksson (tf.) |
2010—2013 | Jane af Sandeberg |
2013—2015 | Anna-Lena Hernvall |
2015— | Jonas Fond |
Lärarnas Riksförbund rekryterar inga skolledare.
Förbundet har ett fåtal medlemmar som övergått från att vara lärare till att bli rektorer. Dessa medlemmar rekommenderar vi aktivt att byta till Skolledarförbundet.
Mer inom ämnet
-
Webbplats: Lärarnas historia
Webbplats: Lärarnas historia