Ett modernt förbund med 135 år av historia

Lärarnas Riksförbund har anor från 1884

Lärarkåren är en av de akademikergrupper som var tidigt ute med att organisera sig för att ta tillvara sina yrkesintressen. Sedan 1884 har medlemsantalet vuxit från 401 till 90 000 medlemmar.

Från Svenska Lärarsällskapet till Lärarnas Riksförbund

Lärarnas Riksförbund historia går tillbaka till 1884 då Svenska Lärar­sällskapet bildades. Sällskapet skulle vara ”ett föreningsband mellan lärare vid de allmänna läroverken”. Sällskapet skulle verka för undervisningens, läroverkens och lärarnas bästa.

1913 ombildades det ursprungliga lärarsällskapet och namnet ändrades till Läro­verks­lärarnas Riks­förbund.

1949 beslutades om en omorganisation. Några tidigare fristående föreningar gick in i Läroverkslärarnas Riksförbund och bildade fyra nya sektioner: Allmänna Adjunkts­föreningen, Sveriges Yngre Läro­verks­lärares förening (SYL), Lektorernas förening och sektionen för lärare i övnings­ämnen.

1964 ändrade förbundet namn till Lärarnas Riks­förbund (LR), bland annat på grund av att begreppet läroverk tagits bort ur skolstadgan. Vid den här tiden hade förbundet cirka 20 000 medlemmar som arbetade i den nya grundskolans högstadium, på gymnasiet och på universitet och högskolor.

På 1970-talets förändrades kommunstrukturen i landet. Då fanns nya behov av att för­ändra förbundets organisation och 1975 skapades 274 kommunföreningar.

Vid årsskiftet 1982/83 bytte Juseks SYO-sektion förbund och gick över till Lärarnas Riks­förbund. Därmed organiserade förbundet även syo-konsulenter, yrkesvalslärare, SSA-sekreterare och studievägledare – yrkesgrupperna som idag samlas i LR:s forum för studie- och yrkesvägledare.

1988 genomfördes förändringar i lärarutbildningen. Det betydda att förbundet nu även började rekrytera medlemmar i grundskolans tidigare år, alltså klasslärare och de nya 1–7-lärarna.

Förbundet har under hela sin långa historia alltid arbetat parallellt med konkreta fackliga frågor (som lön och andra arbetsvillkor) och med utbildningspolitiska frågor. 1989 strejkade Lärarnas Riksförbund, som enda lärarorganisation, mot kommunaliseringen av skolan.länk till annan webbplats Det var Lärarnas Riksförbund som 1992 lanserade idén om en lärar­legitimation.länk till annan webbplats

Gymnasieskola, sent 1960-tal. Från LR:s arkiv / TAM-arkivet.

”Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut? Välkommen att utforska Lärarnas historia!”

Från förstasidan på Lararnashistoria.se

Mer om lärarnas historia

Lärarnas historia är en webbplats som skildrar läraryrket och skolans utveckling ur ett historiskt perspektiv.länk till annan webbplats Här finns bilder och dokument hämtade från bland annat Lärarnas Riks­förbunds arkiv.
Förbundet har även gett ut en egen historiebok, Lärarnas Riksförbund 1884—2000 — Ett stycke svensk skolhistoria ur fackligt perspektiv (Informationsförlaget).

Ordföranden under åren

Ordförande i Svenska Lärarsällskapet 1884–1913, i Läroverkslärarnas Riksförbund 1913–1964, och i Lärarnas Riksförbund från 1964.

Ordförande i Svenska Lärarsällskapet

1884—87

Rektor Ragnar Törnebladh

1887—90

Rektor C. A. Lundberg

1890—93

Lektor G. F. Giljam

1893—96

Rektor Carl von Freisen

1896—1903

Rektor G. Sjöberg

1903—12

Rektor E. Schwartz

1912—(18)

Lektor Knut Bohlin

  • Ordförande i Läroverkslärarnas Riksförbund

1913—18

Lektor Knut Bohlin

1918—21

Lektor Gustav Malme

1921—27

Adjunkt Nils Jaq Anjou

1927—30

Lektor G. A. Lené

1930—39

Rektor Hugo Grimlund

1939—42

Rektor Sven Norrbom

1942—45

Lektor Torsten Wetterblad

1945—48

Adjunkt Ernst Söderlund

1948—52

Adjunkt Gustav Lindberg

1952—53

Adjunkt Erik Nordell

1953—54

Lektor Thorbjörn Eliasson

1954—1956

Lektor Sigvard Magnusson

1956—62

Adjunkt Sven J:son Lundqvist

1962—(68)

Adjunkt Olle Anderberg

Ordförande i Lärarnas Riksförbund

1964—68

Adjunkt Olle Anderberg

1968—74

Adjunkt Per Olof Anveden

1974—80

Adjunkt Göran Kalin

1980—94

Adjunkt Ove Engman

1994—96

Adjunkt Thérèse Larsson

1996—2000

Adjunkt Tomas Johansson

2000—2013

Adjunkt Metta Fjelkner

2013—2016

Adjunkt Bo Jansson

2016—

Åsa Fahlén

Gammal skola. Bild från Lärarnas historia / TAM-arkivet.

Förbundets kansli

1948 fick förbundet sin första tjänsteman då Nils Norman utsågs till ombudsman. 1951 hade kanslietlänk till annan webbplats vuxit och fick sin första chef, Bertil Lidgard, med titeln förbunds­direktör. Sedan 1993 leds kansliet av en kanslichef. I dag är cirka 95 personer anställda eller arvoderade på Lärarnas Riksförbund.

Kanslichefer

1993—2001

Gunnar Häggström

2001

Lars Elison

2001—2018

Lars Hallenberg

2019—

Andreas Mörck

Redaktörer för medlemstidningen

Medlemstidningen har funnits sedan 1901. Här listas redaktörerna/ chef­redaktörerna för Tidning för Sveriges Läroverk (TfSL) 1901–1962 och för Skolvärlden från 1963.

Redaktörer för TfSL

1901—20

Lektor Richard Nordin

1920—33

Lektor Julius Swenning

1933—39

Adjunkt Sigvard Erlandsson
och adjunkt John Berg

1939—46

Lektor Karl-Erik Näsmark

1946—47

Adjunkt Ernst Söderlund

1947

Adjunkt Erik Brännman

1947—50

Adjunkt Sven J:son Lundquist

1950—53

Lektor Waldemar Lendin

1953—56

Lektor Sigvard Magnusson

1956—59

Adjunkt Arvid Möller

1959—(86)

Nils Hultquist

Chefredaktörer för Skolvärlden

1963—86

Nils Hultquist

1986—89

Torbjörn Carle
(andre redaktör sedan 1964)

1989—93

Ulf Wahlström

1993—94

Elisabeth Wiechel

1994—96

Sven Salin

1996—2001

Eva Ros

2001—2009

Kerstin Weyler

2009

Christer Isaksson (tf.)

2010—2013

Jane af Sandeberg

2013—2015

Anna-Lena Hernvall

2015—

Jonas Fond