Så lyfter vi yrkesutbildningen

Andelen elever som väljer yrkesprogrammen sjunker stadigt och de flesta avhoppen ur gymnasiet sker från dessa program. Hur säkrar vi upp framtidens arbets­marknads­behov? Och hur får vi eleverna att välja, och slutföra yrkes­programmen? I Kompetens för framtiden söker en rad kunniga experter svaren på dessa frågor.

Förbättra systemen för att ge unga en bättre start

Gymnasieskolan har en avgörande roll för kompetensförsörjningen i samhället. Samtidigt har andelen elever som väljer yrkesprogrammen stadigt sjunkit under åren. De flesta avhoppen sker från yrkesutbildningarna. I mitten av 2010-talet är det 27 procent som väljer en yrkesutbildning och hela 40 procent av dem hoppar av.

De som riskerar att hamna på efterkälken i arbetslivet är just ungdomar som inte går färdigt gymnasiet. I antologin Kompetens för framtiden debatteras ungdoms­arbets­lös­heten. Politiker, näringslivs­företrädare och fackföreträdare ger sina infallsvinklar, erfarenhet och nya idéer kring hur nuvarande system kan förbättras för att ge unga en bättre start i livet. Längre ned på sidan följer några av frågorna och svaren från boken och länkar till Lärarpoddens samtal med bokens skribenter.

”Hur skapar vi en yrkesutbildning som främjar svensk tillväxt och gynnar välfärdsutvecklingen? Hur förenar vi yrkesutbildningen med målet att sänka ungdomsarbetslösheten och få fler ungdomar i studier och arbete? En sak är säker: Några av de viktigaste svaren finns i denna antologi.”

Christer Isaksson, redaktör, i bokens förord

Hur får vi elever att välja — och gå klart — yrkesprogrammen?

Andelen elever som väljer yrkesprogrammen sjunker stadigt och de flesta avhoppen ur gymnasiet sker från dessa program. Hur säkrar vi upp framtida arbetsmarknads­behov, och hur får vi eleverna att välja, och slutföra yrkesprogrammen?

• Carl Bennet, industrialist, styrelseordförande och huvudägare av Getinge, Lifco och Erlanders, vill införa ett storskaligt lärlingssystem efter den tyska modellen där man har lön och arbetar halva tiden och studerar halva. Bennet skriver att det finns plats för 60 000 avlönade lärlingar i Sverige, där privata företag ordnar 30 000 platser och i kommunal och statlig sektor 30 000. En åtgärd som han menar är både uthållig och ger sabba resultat.
• Anders Ferbe, ordförande i IF Metall, vill å sin sida utveckla teknik­college­-konceptet, som idag erbjuder tekniska utbildningar i samarbete med svenska teknik- och industriföretag. Ferbe vill ha ett yrkeslärarlyft, och fler lärarledda timmar på yrkesprogrammen än idag.
• Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund som organiserar majoriteten av landets gymnasielärare, menar att det kräver en grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning. Jansson vill att alla yrkesprogram ska ge allmän behörighet, men med möjlighet för eleven att välja bort det om man önskar. Jansson vill också införa nolltolerans mot avhopp.

Varför är unga arbetslösa när många skriker efter arbetskraft?

Många branscher skriker efter yrkesutbildad arbetskraft samtidigt är ungdoms­arbets­lös­heten i Sverige bland de högsta inom OECD. Varför är det så och vad gör vi åt det?

• Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet, vill förändra synen på yrkes­utbildningarna så att det inte blir en tillflykt för ”skoltrötta”. Samtidigt vill Social­demokraterna stärka branschkopplingen och ge branscherna starkare inflytande över hur yrkesutbildningarna ska se ut och genomföras. En sådan modell är yrkescollege, där branscherna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitets­säkring och dimensionering. Partiet ser gärna att fler varianter på yrkes-­college­-modellen sprids till fler yrkesförberedande program under kommande år.
• Betty Malmberg (M), ledamot utbildningsutskottet, har en annan syn. Hon menar att vi borde mäta ungdomsarbetslösheten med ett annat mått som gör det internationellt jämförbart: NEET (not in Education, Employment or training). Ungdoms­arbets­lösheten är med detta mått 6,7 procent. För mycket, men inte på den nivån som många debattörer hävdar. Malmberg menar att svenskar i själva verket är överutbildade. Malmberg vill förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att få ungdomar att välja utbildningar i branscher där jobben finns. Studie- och yrkesvägledarna måste ta ett större ansvar, menar Malmberg.