Paniken med matematiken

Trots regeringens nya satsning på fortbildning i matematik krävs det än bredare grepp. Vi måste få fler ungdomar intresserade av ämnet, men också förbättra villkoren för lärare. 

Publicerad

Det är kris för matematik ämnet i Sverige. I dag saknar lärarutbildningar i naturvetenskap och teknik studenter. Nu i höst finns det noll ansökningar i första hand till tre av de sex lärosäten som erbjuder lärarprogram med inriktning mot fysik och matematik. 

Att läsa matematik upplevs av många som jobbigt jämfört med andra ämnen, där det är lättare att få höga betyg. Därför måste man vid rekryteringen av lärare i grundskolan lägga stor vikt vid att lärare som ska undervisa i matematik är behöriga. 

Skolverkets egen statistik har visat att uppemot åtta procent av de som undervisade i matematik i år åtta inte hade en enda eftergymnasial poäng i ämnet! 

Eleverna har rätt till behöriga, utbildade lärare i alla ämnen. Det gäller även matematik. 

Lärarens förmåga

och formella kompetens är avgörande. Vi måste få fler studenter som är matematiskt begåvade välja att bli lärare i matematik på "högstadiet" och gymnasiet, i stället för att bli civilingenjörer eller läkare. 

För detta krävs stora insatser från inte minst statens sida. Lärarlöner måste kunna konkurrera med läkar- och civilingenjörslöner. 

Problemet finns inte bara i Sverige. Liknande oro finns i USA. I länderna i Asien, som bland andra Kina och Indien, satsas däremot mycket målmedvetet på bra studieresultat i matematik och naturvetenskap. 

Sverige, ett litet land som behöver stora kunskaper, måste satsa på matematik och naturvetenskap för att kunna konkurrera med nya kunskapsnationer som är betydligt större. 

Därför måste vi ha riktigt duktiga lärare i matematik som kan sporra elever till att ägna sig åt matematik under sina fortsatta studier. 

Att regeringen nu satsar på naturvetenskapliga studier och matematik är mycket bra. 

Men det behövs

också att särskilt satsa på den självklara nyckelspelaren i målet att höja elevernas kunskapsnivå - läraren. Vi menar att läraryrket ska ha så goda villkor att det kan dra till sig begåvningar inom matematik och naturvetenskap. 

Undervisningen måste förbättras, samtidigt är det viktigt att de lärare som undervisar i matematik är duktiga och tycker om ämnet. 

Ingenjörer eller naturvetenskapliga forskare har inte lyckats locka ungdomar, men kanske kan det ändras när Sverige nu har Christer Fuglesang, docent i partikelfysik och den första svenska rymdfararen? 

Det borde kunna användas på ett lika framgångsrikt sätt som när vi har andra uppmärksammade förebilder inom idrotten som lockar unga till sin sport. 

Tänk om vi ser fler som ser vad de naturvetenskapliga ämnena ger för möjligheter! Om matematiken blir en väg till drömjobbet så har en viktig dörr öppnats. 

Metta Fjelkner, ordförande, Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55