Elever bättre förberedda för yrkeslivet

Med den nya gymnasieskolan och de nyinrättade nationella och lokala programråden blir kopplingen mellan näringsliv och yrkesprogram tydligare och möjligheterna att inrätta arbetsplatsförlagt lärande ökar, skriver Metta Fjelkner och Mats Sternbring. 

Publicerad

När den nya gymnasieskolan införs höstterminen 2011 kommer uppdelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program bli tydligare. För de yrkesförberedande programmen innebär den nya gymnasieskolan också en närmare koppling till näringslivet. Detta innebär att eleverna i ett tidigare stadium kommer i kontakt med framtida arbetsplatser. På sikt kommer detta att lyfta de yrkesförberedande programmen och eleverna kommer att vara bättre rustade för att möta yrkeslivet. 

Många av de yrkesförberedande programmen har i dag svårigheter att få ihop en arbetsplatsbaserad utbildning, APU, för eleverna. Detta är ett problem som sällan uppmärksammas. Därför var det mycket glädjande när Lärarnas Riksförbunds forum för yrkesämnen kom i kontakt med Utbildningsradion kring framtagandet av en ny verklighetsbaserad tv-serie som följer elever på ett hotell- och restaurangprogram under deras praktikperiod. Serien synliggör dessa elever som inom kort ska göra debut i arbetslivet och visar deras utveckling, samt deras kompetens och vilja att praktisera det de lärt sig i skolan. 

Med den nya gymnasieskolan och de nyinrättade nationella och lokala programråden blir kopplingen mellan näringsliv och yrkesprogram tydligare och möjligheterna att inrätta arbetsplatsförlagt lärande ökar. Dessutom blir det lättare att utbilda handledare i näringslivet. Den nya gymnasieskolan innebär också en tydligare struktur där både elever och föräldrar kan förstå innebörden i de val som görs oavsett om man läser ett yrkesförberedande eller ett studieförberedande program. Detta kommer att leda till att färre elever misslyckas med sin utbildning. 

Vi kommer också få mer likvärdighet med den nya gymnasieskolan, inte minst för yrkesprogrammen. Färre — men bättre — program ger förutsättning för en högre och jämnare standard över landet. Gymnasieskolans viktigaste roll skall vara att ge en god förberedelse för fortsatta studier eller yrkesarbete. Vi anser det angeläget att fokus hålls kvar på att eleverna skall lämna gymnasiet med en utbildning som ger dem nya möjligheter i livet och som leder såväl till jobb som till fortsatta studier. 

Nu när gymnasiereformen klubbats igenom är det vårt ansvar att se till så att den genomförs på bästa sätt. Detta betyder att vi lärare, studie- och yrkesvägledare, skolledare och politiker måste samarbeta på alla plan för att effekterna av denna reform ska slå väl ut. 

Genom en legitimation för yrkeslärare ökar förutsättningen för den nya gymnasieskolans yrkesförberedande program att lyckas. Med enbart behöriga välutbildade lärare i skolan kan kvaliteten på undervisningen höjas och vi kommer småningom att kunna se att resultaten förbättras. Det kan ta tid men det kommer ge den kvalitetsförstärkning skolan behöver. 

Det är för övrigt ohållbart att duktiga yrkeskvinnor/-män ofta måste sänka sin lön med 5 000—10 000/månaden, efter att de fått sin pedagogiska utbildning och behörighet, för att få förmånen att bli yrkeslärare. Här måste vi se en förändring från arbetsgivarhåll. Detta förhållande säger en hel del om lärarlönerna i allmänhet, som ligger på en skamlöst låg nivå med tanke på den utbildning som krävs och det ansvar som vilar på lärarna! 

Metta Fjelkner ordförande, Lärarnas Riksförbund 

Mats Sternbring ordförande, Lärarnas Riksförbunds forum för yrkesämnen  

Fotnot: Första avsnittet av Utbildningsradions serie sändes onsdagen den 19 januari kl 20:30 i SVT2.

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55