Lärarlegitimationen en seger för svenska skolan

Idag fattar riksdagen ett historiskt beslut om att införa en yrkeslegitimation för lärare. Beslutet är en viktigt steg för att höja läraryrkets status och samtidigt höja kvalitén i den svenska skolan. Det skriver Margareta Pålsson (M), Ordförande utbildningsutskottet och Metta Fjelkner, Ordförande Lärarnas Riksförbund i SVT Debatt. 

Att höja läraryrkets status är viktigt av flera skäl. Ett av de viktigaste är att locka fler till läraryrket. Enligt Högskoleverket var det drygt 340 000 personer som sökte till högskolor och universitet till hösten 2010. Det är en ökning med fyra procent jämfört med året innan. Trots detta minskade antalet förstahandssökande till lärarutbildningen med fem procent. 

I praktiken innebär detta att, med ett bibehållet antal studieplatser, fortsätter söktrycket till lärarutbildningen att sjunka och är nu nere på låga 1,3 förstahandssökande per plats. Det kan jämföras med 2,5 sökanden per plats i mitten på 1980-talet. 

Ska Sveriges alla elever lyckas i skolarbetet är det helt avgörande att vi har de bästa lärarna. Det förutsätter i sin tur att vi lyckas locka de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna till läraryrket. 

Vi vet att de mest motiverade ungdomarna idag väljer bort läraryrket till förmån för att bli läkare, jurist eller civilingenjör. Ska vi skapa en skola där alla elever klarar sin skolgång måste vi ändra på detta. Och vi måste göra det nu. 

Därför är införandet av en yrkeslegitimation för lärare en viktig milstolpe. Nu blir det möjligt för lärarna att återta den position och status de en gång hade. Med lärarlegitimationen, som införs från 2012, är det bara legitimerade lärare som får tillsvidareanställas och sätta betyg. För att få legitimation ska läraren ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett år. 

Lärarlegitimationen är ett viktigt steg. Men ska vi få en professionell lärarkår med hög status måste fler saker till. I korthet handlar det om att: 

Den nya lärarutbildningen startar hösten 2011 och istället för dagens sammanhållna lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar och en starkare yrkesidentitet. 

Lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen någonsin. Uppföljningar visar att lärarlyftet både har bidragit till lärarnas ökade kunskaper inom ämnena och förbättrat undervisningen. Alliansregeringen har därför avsatt ytterligare pengar till lärarlyftet under mandatperioden. 

En profession måste ständigt utvecklas. Detta kan till exempel ske genom forskning som sedan får genomslag i klassrummen. Det gäller även forskning inom ämnena. Dessutom är det viktigt att lärare har bra anställningsvillkor. Här handlar det om att lärare ska ha en trygg klassrumsmiljö. Men det handlar också om att bra lärare ska bra löner. 

Målet med att stärka lärarnas status är att Sverige på sikt ska ligga i topp i internationella jämförelser. 

Margareta Pålsson (M), ordförande utbildningsutskottet

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55