Risk att många lärare flyr yrket

Vi beklagar djupt utslaget i Arbetsdomstolen som ger kommunerna rätt att öka lärarnas undervisningstimmar. Den bidrar knappast till att fler elever når målen, skriver Lärarnas riksförbunds Metta Fjelkner som nu varnar för lärarflykt. 

Efter gårdagens dom i Arbetsdomstolen om lärarnas arbetstid finns det stor risk att många kommuner kommer att lägga på lärare ytterligare arbete och vår bedömning är att många lärare kommer att lämna yrket. Lärarnas riksförbund beklagar djupt utslaget i AD. 

Detta är en i raden av flera försämringar för lärarna, något som varken gynnar läraryrkets attraktionskraft eller elevernas måluppfyllelse. 

Lärarnas arbetstid är en tvistefråga. Lärarnas riksförbund kämpar för att intentionerna med det avtal som finns med arbetsgivarna ska gälla och att kvaliteten i undervisningen måste stå i centrum. 

Det handlar inte bara om lärarnas faktiska arbetstid, utan om elevens rätt till undervisning av hög kvalitet. En lektion kräver både för- och efterarbete för att kvaliteten ska kunna garanteras. 

Arbetsgivarnas syn har varit att undervisning är något som ska kunna produceras mer enhetligt, en lektion ska inte behöva för- och efterarbetas, vilket innebär att en lärare borde kunna hålla fler lektioner för att skolan ska bli mer kostnadseffektiv. 

Lärarnas riksförbund har under 2010 och 2011 genomfört ett antal undersökningar för att kartlägga våra medlemmars arbetssituation. Dessa visar att lärarna upplever en ökning av i stort sett alla arbetsuppgifter under de senaste fem åren. 

Mycket nytt har tillkommit, inga gamla arbetsuppgifter har tagits bort. En aktuell rapport från förbundet visar att undervisningstiden har ökat i 235 av landets 290 kommuner. 

En sådan kommun är Sollentuna. Tvisten handlar om huruvida Sollentuna kommuns ökning av lärarnas undervisningstid är ett brott mot gällande kollektivavtal eller inte. Arbetsdomstolen kom i går fram till att en kommun, alltså arbetsgivare, har rätt att öka uttaget av undervisningstid från lärarna. 

Frågan kan för många utanför skolan tyckas harmlös, men det är en angelägenhet för alla elever och föräldrar. När lärarna läggs på fler och fler undervisningstimmar innebär det i realiteten att det blir en undervisningsgrupp till, med ytterligare trettio elever att undervisa, handleda och betygsätta. Utslaget i domstolen har gett de kommunala arbetsgivarna möjlighet att försämra elevernas möjligheter till en god undervisning genom att lägga på lärarna mer undervisningstid. Det är i själva verket eleverna och inte lärarna som förlorade i Arbetsdomstolen.

Lärararbetet kräver tid för planering och efterarbete i anslutning till lektionerna.

Elevprestationer ska dokumenteras generellt, skriftliga omdömen ska utfärdas, betygsättning ska förberedas, nationella prov rättas, andra prov och skriftliga uppgifter ska läsas och rättas, undervisning ska diskuteras med kolleger, föräldrakontakter upprätthållas, sociala elevärenden måste hanteras, även om det ibland kan tyckas ligga utanför undervisningsuppdraget, med mera. 

Viktigt i det här sammanhanget är att regeringen är i full färd med att genomföra ett ambitiöst reformprogram. Reformprogrammet har starkt stöd i lärarkåren, men det kräver givetvis att det finns förutsättningar att genomföra regeringens reformer, om inte alltihop ska bli ett slag i luften. 

Trots att dessa reformer kräver ökade arbetsinsatser har de alltså fått lärarnas stöd. Det blir däremot omöjligt att genomföra läraruppdraget om det inte finns tid att förbereda och efterarbeta lektioner, om arbetsdagen i förlängningen ska gå ut på att riva av ett stort antal lektioner enligt en effektiv matris. 

Utslaget i arbetsdomstolen går rakt emot både lärarfackens och regeringens intentioner, att elevernas måluppfyllelse måste förbättras. Hur läraryrkets attraktionskraft ska kunna höjas med föreliggande dom från Arbetsdomstolen är en gåta. De bästa studenterna måste vilja bli lärare och det är bara genom att de bäst lämpade väljer läraryrket som Sverige kan utvecklas som kunskapsnation. 

Vi lärare är nu, som tidigare, beredda att ge järnet för elevernas bästa, och kommer med ökad frenesi att fortsätta hävda undervisningens helgd. Vi har tillsammans med våra arbetsgivare ett ansvar för att vända den negativa resultatutvecklingen i den svenska skolan. Våra motparter i kommunerna måste inse att skolan har undervisning och det kräver förberedelser och efterarbete. 

Om kommunerna utnyttjar utslaget i AD på ett för lärarkåren i grundskolan och gymnasiet negativt sätt kan det få stora konsekvenser. Dels kommer det att bli mycket svårt för oss som förbund att få acceptans för ett nytt arbetstidsavtal, dels kommer många lärare att göra verklighet av vad de säger till oss — att de lämnar yrket. 

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55