Så här löser vi problemen med lärarlegitimationerna

Vi kan tänka oss att reformen med lärarlegitimationer skjuts upp men det är oacceptabelt om den inte skulle vara på plats den 1 juli nästa år. För att klara det måste regeringen nu bland annat införa statliga introduktionsplatser, i likhet med AT-tjänsterna för läkare som väntar på sin legitimation. Dessutom måste lärarlegitimationerna prioriteras för de lärare som sätter betyg, skriver Metta Fjelkner och Freddy Grip. 

Det är inte acceptabelt att vi från skolansvariga politiker och skolhuvudmän återigen ska höra: "Vi vill gärna men vi har inte pengarna för att finansiera det". Det har vi hört när det gäller lön, arbetsvillkor, introduktionsplatser - och nu hela legitimationsreformen. 

Vi motsätter oss att man sköter frågan så illa. Det är regeringen och Skolverket som har ansvaret för att arbetet med genomförandet av en lärarlegitimation sköts på ett professionellt sätt. 

För kvalitetens skull kan vi tänka oss att reformen skjuts upp. Eftersom skolåret är indelat i terminer är det fullt rimligt att legitimationsreformen träder i kraft nästa år. Redan i dag finns krav på att lärare som anställs måste vara behöriga. Att legitimation som anställningskrav inte skulle vara på plats den 1 juli 2013 är fullständigt oacceptabelt. 

Det som behövs nu är att: 

  • Statliga introduktionsplatser införs, såsom AT-tjänster för examinerade läkare som väntar på sin legitimation.
  • Dimensionering av lärarutbildningen utformas så att utbud och behov möts.
  • Lärarlegitimationerna för vissa lärargrupper prioriteras. Detta för att hinna med legitimationsreformen inom rimlig tid. Prioriterade är lärare som sätter betyg.

Introduktionsperioden måste säkras - för legitimationens skull. 

För att systemet med lärarlegitimation ska fungera som tänkt måste nya lärare kunna få sin legitimation inom rimlig tid. Många av de nya lärare som måste genomföra en introduktionsperiod för att få sin legitimation befinner sig därför i en svår situation. Skolhuvudmännen måste ta ansvar för innehållet i de anställningar som erbjuds. I fall huvudmännen inte klarar av detta måste staten gå in och se till att det skapas särskilda introduktionsplatser likt de AT-tjänster som landstingen är ålagda att skapa för examinerade läkare som väntar på sin legitimation. 

En ny undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterar inom kort visar tyvärr att de anställningar nya lärare får alltför ofta inte överensstämmer med deras utbildning. Det betyder att "rätt" person sätts på "fel" plats. 

I och med införandet av lärarlegitimationen ställs krav på ett års introduktionsperiod där undervisningen "i huvudsak" ska bedrivas i rätt skolform och rätt ämnen. Enligt våra beräkningar skulle en stor del av de lärare som tog examen under första halvåret 2011 inte ha kunnat leva upp till detta krav om det gällt för dem.

Om gränsen sätts vid minst 75 procent undervisning i rätt årskurs och rätt ämne når fyra av tio lärare inte upp till detta. Sätter vi i stället gränsen extremt lågt, att hälften av undervisningen ska ha varit i rätt årskurs och rätt ämne är det fortfarande en av fyra lärare som inte når upp till detta. 

Dimensioneringen av lärarutbildningen måste justeras. 

Problemet ligger dock inte bara på efterfrågesidan hos arbetsgivarna, utan bristen på matchning beror också på utbudet, alltså vilka lärare som examineras från lärarutbildningarna. Det finns ingen samordning för att åstadkomma en matchning mellan skolornas behov och antalet platser på lärarutbildningen vare sig nationellt eller regionalt. I dag finns ingen som helst garanti för att tillräckligt med lärare utbildas i vissa ämnen och samtidigt vet vi att alltför många utbildas i populära ämnen som till exempel idrott och samhällsorienterande ämnen. 

Eftersom det samtidigt råder brist på examinerade lärare med andra inriktningar leder överutbildningen inte till arbetslöshet utan till att lärare med annan ämnesutbildning får undervisa i bristämnena. Det krävs därför också ett nationellt krafttag för att locka studenter till lärarutbildning med inriktning mot till exempel matematik och naturorienterande ämnen. Det gäller framför allt att få studenter som går ut från det naturvetenskapliga och teknikprogrammet att söka till lärarutbildningen. Läraryrket måste bli ett mer attraktivt alternativ till andra yrken med liknande ämnesinriktning. 

Lärarlegitimationerna för vissa lärargrupper måste prioriteras. 

Att sätta betyg är en myndighetsutövning och rättssäkerheten gentemot eleverna är viktig. I detta sammanhang är lärarlegitimationen central och därför är vi så angelägna om att reformen inte äventyras. Om Skolverket inte kan garantera detta inom utsatt tid är det tvunget att regeringen griper in. Därför måste de lärare som sätter betyg prioriteras, för att reformer ska få den effekt som eftersträvas. Nämligen att stärka Sveriges lärarkår och svensk skola. 

Om de åtgärder vi föreslår här genomförs så finns det goda möjligheter att få lärarlegitimationsreformen på plats inom rimlig tid. Samtidigt kan vi få ordning på den oro som finns inom lärarkåren och hos skolhuvudmän för hur framtidens lärartjänster ska säkras. 

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund 

Freddy Grip, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening 

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55