Arbetsgivare använder lärarlönelyftet fel

Nu börjar skolåret för en dryg miljon barn och unga liksom hundratusentals lärare. Det framstår i år tydligt att den lärarbrist som vi varnat för i åratal förvärrats. För att på kort sikt mildra den måste de lärare som försvunnit från skolan lockas tillbaka. Då är höjda lärarlöner en helt avgörande fråga.

Publicerad

Regeringens satsning på ett lärarlönelyft kan bidra till en sådan höjning. Från den 1 juli började 3 miljarder kronor fördelas till kommuner och fristående skolor inom ramen för denna satsning. Lärarnas Riksförbund står bakom reformen som rätt hanterad kan öka läraryrkets attraktivitet, trots att satsningen inte fullt ut motsvarat det som förbundet arbetat för.

Nu har det visat sig att vissa arbetsgivare vill begå samma misstag som många gjorde med karriärstegsreformen. Hittills har till exempel Eskilstunalänk till annan webbplats och Kunskapsskolanlänk till annan webbplats sagt sig endast vilja ge lärarna tillfälliga lönepåslag. Det är att svika regeringens uttalade mål med satsningen.

Bakgrunden till reformen har ju varit behovet av att återigen göra yrket attraktivt. Regeringens intention har därför varit att ge de lärare som kommer i fråga en långsiktig lönehöjning utöver ordinarie lönerevision. Det framgår både av budgetpropositionen och av remisspromemorian som ligger till grund för Lärarlönelyftet. Satsningen handlar, till skillnad från karriärstegsreformen, inte om att utse personer till specifika befattningar utan istället att premiera lärare för redan uppvisad skicklighet och utveckling i yrket. Genom att vissa huvudmän nu förvrider satsningens mål äventyras reformens legitimitet hos lärarkåren, både lokalt och nationellt.

Tyvärr lämnar också Skolverkets tolkning av regeringens skrivningar utrymme för detta genom att i onödan framhäva att det är helt upp till arbetsgivaren att avgöra om löneökningarna ska vara tillfälliga eller permanenta. Det är inte acceptabelt då vi vet, från Statskontorets och Lärarnas Riksförbunds utvärderingar, att lärarna är missnöjda med hur huvudmännen hanterat karriärtjänstreformen i detta avseende.

Att arbetsgivarna begår samma misstag igen skvallrar inte bara om dåligt omdöme, utan illustrerar även det större problemet med den bristande likvärdigheten i skolsystemet. Vissa arbetsgivare skyller på att man inte vet hur långsiktig regeringens satsning är och därför inte vill ge permanenta lönepåslag. Det är en dålig ursäkt, särskilt då flertalet av riksdagens partier, inklusive Moderaterna, uttalat sitt stöd för Lärarlönelyftet. Det finns visserligen ljuspunkter, bland annat Stockholmlänk till annan webbplats och Malmölänk till annan webbplats som utlovat permanenta löneökningar för lärarna. Men det är inte acceptabelt att bara vissa huvudmän vill ta sitt ansvar. Alla måste göra det.

Mot bakgrund av ovanstående kräver Lärarnas Riksförbund följande:

  • Att SKL, Almega och övriga berörda arbetsgivarorganisationer tar sitt ansvar och omedelbart verkar för att samtliga huvudmän ger lärarna permanenta lönepåslag.
  • Att regeringen snarast ser över regelverket för Lärarlönelyftet och förtydligar förordningen så att det inte finns något som helst tvivel om att lönepåslagen till lärarna ska vara permanenta.
  • Att regeringen snarast återkommer med statliga lönesatsningar för de lärare som i dag inte omfattas av Lärarlönelyftet. Det gäller särskilt lärare inom vuxenutbildningen. Att dessa uteslöts var ett misstag som skickar märkliga signaler om att deras arbetsinsats är mindre värd än övriga lärares. Detta måste rättas till om vi vill kunna rekrytera och behålla lärare inom vuxenutbildningen.

Det är Lärarnas Riksförbunds förhoppning att Lärarlönelyftet verkligen blir den viktiga åtgärd för att stärka läraryrkets attraktivitet som regeringen önskar. För detta krävs dock att staten, liksom i fallet med skolsystemet i stort, tar ett starkare grepp kring styrningen av reformen.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55