Mot lärarbristen hjälper inga bortförklaringar

Friskolorna är sämre än de kommunala skolorna på att leva upp till kraven på behöriga lärare. I stället för att komma med en massa bortförklaringar om varför det är så bör friskolorna skärpa sig och betala löner som lockar lärarna. Åsa Fahlén skriver i Dagens Samhälle.

Publicerad

I det nu aktuella numret av Dagens Samhälle finns en utmärkt genomgång av lärarbristen.länk till annan webbplats Den tar sig uttryck i att det i inte mindre än 477 skolor finns en majoritet av så kallat obehöriga ”lärare”. Förekomsten av obehöriga ”lärare” är redan det en självmotsägelse. Lärare är numera ett legitimationsyrke och lärare är man först med behörighet. Smaka på formuleringen obehörig polis eller obehörig läkare så inses lätt att situationen med obehöriga som fyller våra skolor är fullständigt oacceptabel. Eleverna förtjänar bättre.

Dagens Samhälle visar dessutom med all önskvärd tydlighet att det är friskolorna som är sämst på att leva upp till kraven på behöriga lärare. Av friskolorna har 27 procent av skolorna en majoritet (!) av obehöriga ”lärare” och i den kommunala skolan är det 7 procent. Redan 7 procent är naturligtvis ett allvarligt misslyckande.

Ulla Hamilton från Friskolornas Riksförbund lanserar nu en ny förklaringlänk till annan webbplats till att det ser så mycket sämre ut i friskolorna. Enligt henne är det de kommunala skolornas möjlighet att redovisa underskott som gör att de kan locka till sig lärare genom att erbjuda högre lärarlöner. Vi ser fram emot att Ulla Hamilton belägger sitt argument med hårda fakta. Det skulle innebära att det är skolor som redovisar ett underskott som betalar höga lärarlöner. Då borde rimligen låga löner också kunna förklara att det på sina håll uppstår rejäla överskott/vinster. Det är nog en mer rimlig beskrivning.

Det har i dessa tider av diskussioner om ”fake news” och vilka källor som är trovärdiga blivit allt viktigare att man kan belägga sina utsagor. Utan att på något sätt misstro Ulla Hamilton vill vi gärna ta del av det material som hon bygger sin utsaga på. Som lärare är det vad vi alltid försöker få eleverna att ta till sig. Varje yttrande som på något sätt är kontroversiellt eller nytt måste kunna beläggas annars får man sätta stopp.

Det Ulla Hamilton påstår om att skolor som visar underskott betalar höga lärarlöner borde förstås också gälla för friskolorna. Var det till exempel ohemult höga lärarlöner som gjorde att John Bauer-koncernen för några år sedan kom på obestånd och hela koncernen gick i konkurs? Kan miljardförlusten som i stor utsträckning vältrades över på skattebetalarna förklaras av att lärarnas höga löner i koncernen gjorde att de levde lyxliv? Så var det naturligtvis inte utan lärarlönerna där var lika usla som på andra håll. Istället handlade konkursen om att ägarna tömt koncernen på kapital och att eleverna, med all rätt visade det sig, tvekade inför att välja att studera på John Bauer-skolorna.

Kan det finnas andra förklaringar till att friskolorna har särskilt svårt att hitta lärare. Är det till exempel så att lärartätheten är mycket högre i friskolor och bidrar till att de inte kan konkurrera om lärarna? Nej inte heller den förklaringen håller måttet. Lärarnas Riksförbund visar i en ny rapportlänk till annan webbplats att det förhåller sig precis tvärtom. Lärartätheten är generellt sett klart sämre i friskolorna.

Viktigare än att fundera på orsakerna till sakernas tillstånd är förstås att friskolorna istället skärper sig och ser till att betala löner som lockar lärare. En fortsatt förbättring av lärarnas löneläge kan bidra till att häva lärarkrisen. Mot lärarbristen hjälper inga bortförklaringar.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55