Bra – men pengarna måste fördelas rätt

Regeringens besked om hur de sex miljarderna som går till skolan ska fördelas innebär ett mycket välkommet resurstillskott till framförallt de huvudmän som har de tuffaste förutsättningarna. Det skriver Åsa Fahlén i Aftonbladet.

Nu är det klart hur regeringen vill reglera det statsbidrag för ökad likvärdighet som Skolkommissionen
tidigare föreslagit.

Dagens beskedlänk till annan webbplats är ett mycket välkommet resurstillskott till framförallt de huvudmän som har de tuffaste förutsättningarna.

Det handlar om totalt sex miljarder kronor i öronmärkta statliga medel för undervisning och elevhälsa fram till 2020, med en blygsammare början redan i år. Statsbidraget fanns med i budgetpropositionen för 2018 och nu är det klart att det ska administreras av Skolverketlänk till annan webbplats och huvudmännen får ansöka om en tilldelad ram och därmed skriva under
på att inte sänka sina egna kostnader för undervisning och elevhälsa.

För Lärarnas Riksförbund är det av mycket stor betydelse att resurserna fördelas enligt det socioekonomiska index som Statistiska Centralbyrån räknat fram åt Skolkommissionen.

Vi ser gärna att indexet också användas när resurser fördelas ut till skolenheterna.

Då likvärdigheten minskat de senaste åren, vilket inte minst PISA 2015 visade, är det av yttersta vikt att möjligheterna att bedriva
undervisning som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar säkras.

Det handlar till exempel om att se till att behöriga och legitimerade
lärare motiveras att söka sig till skolor med tuffast förutsättningar.
Här kan statsbidraget komma väl till pass.

Det handlar inte bara om möjligheten att kunna erbjuda konkurrenskraftiga lärarlöner där förutsättningarna är som svårast, utan snarare om att anställa fler lärare och speciallärare, samt personal som både kan avlasta och komplettera lärarna.

Arbetsmiljön och arbetsbelastningen spelar mycket stor roll. Det skulle innebära attraktiva förutsättningar för alla som arbetar i skolor med mindre gynnsamma förutsättningar.

Det kan handla om fler lärare, men det kan också behövas andra stödresurser. Det är viktigt att lärarna, som är de som bäst känner till undervisningsförutsättningarna, får möjlighet att påverka hur resurserna ska användas. Det tror jag flertalet huvudmän instämmer i.

Skulle det sedan visa sig att detta steg i förändringen av skolans
finansiering inte räcker för att förbättra resultaten och
likvärdigheten, måste staten vara beredd att gå ett steg längre. Det kan bli nödvändigt att införa ett statligt sektorsbidrag för undervisning och elevhälsan.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55