Sluta slösa med lärarnas kompetens

Över 80 procent av lärarna ägnar sig åt annat än undervisningsrelaterade uppgifter.

En ny undersökning visar att alltför stor del av arbetsdagen för lärare i årskurs 1 till 6 ägnas åt annat än det som är direkt kopplat till undervisningen. Det är ett obegripligt resursslöseri med lärares kompetens. Statliga pengar till lärarassistenter är ett av flera förslag som ger lärare större möjlighet att fokusera på undervisningen. Åsa Fahlén skriver i Dagens Samhälle.

Lärarnas Riksförbunds undersökning bland lärare i låg- och mellanstadiet bekräftar vår bild av att det finns oerhört många uppgifter som i dag utförs av legitimerade lärare som i stället borde kunna läggas på andra personalkategorier. Över 80 procent av lärarna i undersökningen uppgav att de tvingas ägna sig åt olika typer av administration, it-strul, rastvaktande, matvaktande, städning av klassrummen med mera.

Tyvärr visade också en alldeles ny rapportlänk till annan webbplats från Arbetsmiljöverket att frånvaron från arbetet på grund av arbetsorsakade besvär är högst inom utbildningssektorn. Situationen är allvarlig och visar tydligt att läraryrket nu måste renodlas så att lärare får mer tid för sitt kärnuppdrag. En balanserad arbetssituation med rätt förutsättningar för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt skulle bidra till att kvaliteten i undervisningen förbättras och elevresultaten höjs. Det kommer också att locka fler unga människor att vilja utbilda sig till lärare och därmed på sikt motverka lärarbristen.

Kvaliteten på undervisningen avgörs dels i mötet mellan lärare och elev, dels genom ett ordentligt genomfört för- och efterarbete. Det innebär att läraruppdraget måste fredas och bejakas, liksom att investerade resurser måste användas till undervisningen och det som hör undervisningen till. Om lärarna ges rätt förutsättningar redan i årskurs 1 till 6 så kan också fler elever tidigt få med sig grundläggande kunskaper och tilltro till sin egen förmåga. Det ger eleverna förutsättningar att klara sig hela vägen till en gymnasieexamen. Det är svårt att kompensera för bristande kunskaper när eleven har kommit till högstadiet eller gymnasiet.

Här kommer förslag på vad som skulle ge lärarna större möjligheter att fokusera på undervisningen:

  • Staten behöver bidra med finansiering till lärarassistenter. Det krävs att staten går in med riktade medel till huvudmännen för att finansiera en satsning på mer personal i skolan, främst lärarassistenter. Det kan ske genom att staten och skolhuvudmännen gemensamt finansierar satsningen. Det kräver sannolikt att staten och huvudmännen ingår ett centralt avtal där båda parter förbinder sig till ett permanent finansieringsåtagande. Utformningen av lärarassistenternas tjänster måste dock alltid baseras på de behov som lärarna ser beroende på stadie och lokala förutsättningar.
  • Huvudmännen behöver anställa fler inom befintliga yrkeskategorier. Det handlar om personal som exempelvis elevassistenter, vaktmästare, it-support, elevhälsopersonal. Det skulle kunna finansieras genom de medel regeringen fördelat till kommunerna för fler anställda inom välfärden (de så kallade ”välfärdsmiljarderna”), cirka 10 miljarder kronor per år.
  • Staten och parterna på arbetsmarknaden behöver gemensamt rensa i skolans uppdrag. Det handlar inte endast om att skolan är i behov av personal som kan avlasta och komplettera lärarna. En del arbetsuppgifter kan förenklas och effektiviseras medan andra uppgifter helt enkelt behöver plockas bort. En översyn behöver göras på alla nivåer i syfte att renodla skoluppdraget.

Det är nu hög tid att staten tillsammans med skolans huvudmän tar itu med skolans organisering på ett sätt som främjar lärarnas undervisningsuppdrag. Lärarbristen kommer på sikt inte att kunna lösas enbart med fler nyexade från lärarutbildningarna, utan ännu viktigare är att skolans organisation och personalpolitik förbättras. Dels för att behålla befintliga lärare och locka tillbaka dem med lärarutbildning som lämnat yrket, dels för att förbättra den undervisning som ges. När man som lärare har rätt förutsättningar finns det inget bättre yrke!

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund 

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55