Moderaterna svek vallöftet till lärarna

Om vinnare och förlorare i budgettider.

Lärarna, som ska upprätthålla kvaliteten i välfärdens kärna, får inte några av sina önskemål uppfyllda i M+KD:s budget.
Det är riktigt oroande i en tid av enorm lärarbrist, skriver förbundsordförande Åsa Fahlén i Expressen.

Publicerad

Det debatteras hetsigt vilka som är vinnare respektive förlorare i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, som riksdagen röstade ja till i onsdags. Jag kan inte låta bli att lägga mig i den debatten. Vad gäller satsningar på välfärden innehåller budgeten julklappar till polisen och vården. Lärarna, som ska upprätthålla kvaliteten i en av välfärdens kärnor - skolan, får dock inte några av sina önskemål uppfyllda. Visserligen nämndes lärarna när Moderaterna och Kristdemokraterna presenterade förslaget om att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, från 40 600 kronor till 42 000 kronor per månad. Då skulle lärarna slippa betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Det är förstås en mycket fin tanke men som dessvärre visar på stor okunskap.

Grundskollärares medianlön lägre
Det är i själva verket få lärare som i dag kommer upp till dessa lönenivåer. Enligt de senaste tillgängliga jämförelsetalen från SCB har grundskollärare en medianlön per månad på 32 900. Den föreslagna skattelättnaden är säkerligen mycket välkommen för många, men att referera just till lärarkåren gör att det slår fel.

Jag menar förstås inte att den nya budgeten saknar viktiga satsningar på skolan. Lärarnas Riksförbund välkomnar varmt att det avsätts pengar för att en tioårig grundskola ska kunna införas. Men det som är riktigt oroande i tider av en enorm lärarbrist är, att det inte finns rejäla satsningar på lärarkåren bland de prioriterade reformerna på utbildningsområdet.

Hur ska undervisningen öka när lärare saknas?
Det som i stället lyfts som den viktigaste reformen är att öka elevernas undervisningstid. När lärarna saknas är det en ekvation som inte går ihop. Och det hjälper föga att bara ha mer av samma om det inte kan ske med hög kvalitet.

Bland de prioriterade reformerna står det inte heller en stavelse om vikten av en likvärdig skola och om den fortsätta utbyggnaden av de statliga miljarderna för ökad likvärdighet. Begreppen ökat statligt ansvar och likvärdighet finns i stället att hitta i stycket som handlar om sjukvård. Detta är minst lika viktigt när det gäller skolan.

Jag förutsätter att utbyggnaden av likvärdighetsmiljarderna fortsätter ända fram till 2020 och att de sedan permanentas. Det handlar om oerhört viktiga resurser, som gör skillnad på riktigt och som den svenska skolan så väl behöver. Istället för att behöva lappa och laga är det bättre att redan från början prioritera en statlig kompensatorisk resursfördelning.

”Det jag, från Moderaternas och Kristdemokraternas håll, faktiskt hade hoppats på för mina medlemmar så här i juletider var ett besked om en rejäl statlig satsning på lärarassistenter.”

Åsa Fahlén

Vi lovades lärarassistenter
Det jag, från Moderaternas och Kristdemokraternas håll, faktiskt hade hoppats på för mina medlemmar så här i juletider var ett besked om en rejäl statlig satsning på lärarassistenter. En mångmiljonsatsning på lärarassistenter var nämligen ett av Moderaternas centrala vallöften för en bättre skola. Men denna så välbehövda avlastning för lärarna tycks ha hamnat i kategorin brutna vallöften.

Så tillbaka till frågan vilka som är vinnare i den nya budgeten som ska styra Sverige under 2019. Ja, inte är det vi lärare i alla fall.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55