Kris i språkfrågan kräver ministerbesked

Angeläget att utbildningsministern inte glömmer bort språken i skolan

Utbildningsminister Anna Ekström måste ge besked hur skolan ska förhålla sig till Europas stora kulturspråk som tyska och franska, vilka läses av allt färre elever. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt och om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer räcker det inte enbart med engelska. Det skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, som vill att moderna språk blir ett obligatoriskt ämne i grundskolan.

Vi lever i en internationell och globaliserad värld. Vikten av att kunna flera språk ökar. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt, om företagen ska växa, om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer och öka vår förståelse för andra nationer, räcker det inte enbart med engelska. Europas stora kulturspråk är inte bara allt viktigare i ett europeiskt perspektiv. Nyligen slog till exempel president Emmanuel Macron fast att det franska språket numera talas mera utanför landets gränser än i Frankrike.

Men språkkunskaperna och språkens status i Sverige sjunker, med undantag för engelska. Framför allt är det tyska och franska som genomlider en kris inom den svenska skolan. Allt färre elever läser dessa två språk och en tredjedel av eleverna i nionde klass läser inget modernt språk alls.

I gymnasiet avslutar eleverna sina språkstudier så fort de fått sina meritpoäng, vilket har lett till att det är oerhört få som läser de mest avancerade kurserna i gymnasieskolan. Endast 39 gymnasieelever i hela Sverige fick betyg i tyska 7 läsåret 2017/18.

Detta bristande intresse syns i sin tur vad gäller antalet sökande till lärarutbildningen i moderna språk. Alltför få vill bli lärare i tyska och franska, samtidigt som det för lärare i dessa språk väntar stora pensionsavgångar. Den akuta lärarbristen medför att elevernas valmöjligheter begränsas och kvaliteten i undervisningen försämras. Allt detta får allvarliga konsekvenser för hela Sveriges konkurrenskraft.

Lärarnas Riksförbunds undersökningar visar nämligen att andra främmande språk än engelska behövs på den svenska arbetsmarknaden. Många svenska företag har svårt att rekrytera arbetskraft med rätt språkkompetens. De företag som gör internationella affärer uppger att kunskaper i lokala språk är mycket viktiga för företagets internationella affärer och då är det tyskan som lyfts fram som det viktigaste språket.

Tyvärr verkar inte eleverna ha medvetenhet eller tillräckliga kunskaper om vikten av språk i arbetslivet. Det skulle därför behövas ett rejält grepp för att ändra bilden av att det räcker med engelska i alla sammanhang.

Framtiden för moderna språk i Sverige är I högsta grad en politisk fråga. Skolverket har redan föreslagit att moderna språk blir ett obligatoriskt ämne i grundskolan och nu väntar vi på att utbildningsminister Anna Ekström ska agera i frågan. Det är inte rimligt att moderna språk ska fortsätta vara det enda ämnet i grundskolan som man kan välja bort eller hoppa av så fort eleven tröttnar eller tycker det är svårt.

Möjligheten att välja bort påverkar statusen för främmande språk, skickar signaler om att andra språk än engelska inte är lika viktiga. Det medför också en viss otrygghet för lärare som undervisar i tyska och franska, då de aldrig vet om elevunderlaget räcker för att kunna få en heltidstjänst.

Sveriges framtid är tätt knutet till Europasamarbetet och hur Europa utvecklas. Det borde avspegla sig i vår språkpolitik. Det är på sin plats att från politiskt håll markera hur viktigt det är stärka de stora EU- språken. Den kompetensen behövs i Sverige om vi ska kunna vidmakthålla vår position och ha ett reellt inflytande.

Jag menar därför att det är ytterst angeläget att utbildningsminister Anna Ekström nu inte glömmer bort språken i skolan och att hon lyfter denna fråga under mandatperioden.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

” Det är på sin plats att från politiskt håll markera hur viktigt det är stärka de stora EU- språken. Den kompetensen behövs i Sverige om vi ska kunna vidmakthålla vår position och ha ett reellt inflytande.”

Åsa Fahlén

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55